Jag har kopparspiral sen snart 12 år tillbaka och det är inte läskigt . Känns lite att sätta in den (har varit olika mycket faktiskt) men sen märker man den inte alls.
Du märker inget.
Man kan märka jävligt mycket...
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Jag har kopparspiral sen snart 12 år tillbaka och det är inte läskigt . Känns lite att sätta in den (har varit olika mycket faktiskt) men sen märker man den inte alls.
Jag fick också sjukt ont vid insättningen. Svimmade nästan av och blev akut inrullad till läkare för att ultraljuda så att den kommit rätt. Det hade den, men fy fan alltså.. Är tveksam till att göra om det.
Däremot är jag supernöjd med den nu, knappt något mens, 2-3 dagar ca var tredje månad.
Blir också lite förvånad över de som säger att det knappt kändes att sätta in? Har alla ni fått barn innan?
Så var det för mig med! Alltså hela upplevelsen med spiralinsättningen har gjort mig skitskraj för gyn På den nivån att jag har tokångest inför ett kommande cellprov (som jag säkerligen kommer omboka igen) vilket aldrig var ett problem innan.
TS; jag avskyr min spiral, men det är det minst dåliga alternativet för mig ändå så jag försöker gilla läget så gott det går. Mer mensvärk (vilket är skit när det är illa från början), jag känner av den med ojämna mellanrum (och det gör ont) och har längre och rikligare mens. men jag är iaf inte gravid och eftersom jag har kopparspiral så slipper jag de psykiska påverkningarna av hormon. Så ja, där mig är det bäst av alla dåliga alternativ men jag önskar jag kunde slippa den (tanken på att gå i celibat har slagit mig åtskilliga gånger under åren )
Jag höll på att dö (typ) när jag satte in min. Fy helvete så ont det gjorde! Höll på att kräkas och svimma av smärtan. Jag fick starka smärtstillande direkt efter insättningen men hade extremt ont i flera dagar efteråt.trådkap men vad glad jag blir att jag inte var ensam om att få nästan ett smärttrauma av insättningen (ledsen för din skull att det gjorde ont såklart). Blir så misstänksam när ni andra säger att det knappt kändes. Hur?!
Blir också lite förvånad över de som säger att det knappt kändes att sätta in? Har alla ni fått barn innan?
Känner verkligen igen mig i hur insättandet av spiral nummer två gick till. Jag tyckte att det gjorde rejält ont, om än kortvarigt, när jag satte in min första vilket var några år innan jag fått barn. När barnet var 4 månader satte jag in min nuvarande och fokuserade hårt på att slappna av och andas inför den förmodade smärtan. Innan jag visste ordet av var BM klar och vad jag minns kände jag verkligen ingen smärta alls. När jag tänker efter hade jag nog inte samma molvärk efter andra insättningen heller; med den första hade jag rejäl mensvärk resten av dagen och lite mindre värk någon/några dag/ar till.
Första spiralen - före barn. Kändes helt klart vid insättning, molande mensvärk resten av dagen.
Andra spiralen - efter barn. Sattes in på efterkontrollen. Jag trodde BM skämtade när hon sa att den var inne för jag kände absolut ingenting
Sant (det jag fetat)! Min första BM kändes som en som hade satt in lite för många så att det blivit lite för mycket rutin. Inte så mycket lyhördhet eller omhändertagande och ganska ... inte hårdhänt, men hon var ju inte den försiktigaste personen som rotat där nere. Det spelar nog in mycket.Jag har satt in spiral nr 2 nu och det var stor skillnad mot min första upplevelse. Så utöver att det såklart är individuellt med smärtkänslighet etc. så beror det nog också mycket på vårdpersonalen. Detta kan man ju såklart inte styra över men vill bara förmedla att det inte behöver kännas likadant varje gång man sätter in en spiral, om man nu haft en dålig upplevelse
sterilisering?
Jag har kapat mina äggledare för att stänga fabriken för gott (reumatiker, 40+, 4 barn).
Det gjordes vid mitt sista kejsarsnitt, så det var ju kanske enklare när de ändå hade öppen ridå in dit. Men det är ju ändå ett bra alternativ om man är säker på att man är färdig.
Ännu enklare om man gör som jag, ser till att maken steriliserar sig. Enkelt ingrepp på en man. Han verkar nöjd och ingen av oss behöver bry oss graviditeter.
Börjar vara dags att stänga fabriken och enbart köra för det höga nöjets skull. Var först inne på att införskaffa en hormonspiral. Efter graviditet nummer 1 körde jag på cerazette som fungerade ypperligt, ingen mens, inga biverkningar, efter graviditet nummer 2 gick jag igång på cerazette igen, fullt i tron att det skulle bli som sist. Lurad på den kan jag säga. Efter en enda stor mensblödning som upptog hela sommaren gav jag upp. Lät kroppen komma i fas igen och började om igen och peppar peppar verkar det fungera bättre denna gång.
Nu till mitt problem. Mängden hormon i minipillerna är ju relativt hög, och den där lilla riskprocenten gör mig rädd, för nu är verkligen fabriken stängd. Har varit inställd på hormonspiral efter amning varit avklarad, vilket den varit en tid nu, men jag måste erkänna att jag håller på att banga ur. Därför vill jag höra positiva spiralhistorier om hur bra ni trivs med er spiral som inte har försvunnit och gjort er gravida eller att den suttit fel och medfört utomkvedhavandeskap. Vilka andra alternativ finns?
Vi är olika känsliga helt enkelt, det jag tycker gör svinont behöver inte vara någon stor sak för andra.