Sv: Spänningar i din egen nacke?
Kan få konstiga spänningar lite här och var när jag sitter ned i traven, oftast i nacken eller däromkring. För mig hjälper det att korrigera sitsen för uppenbarligen sitter jag fel. Oftast har jag lite för långa tyglar eller så har tränaren precis fått mig att korta dem så spänner jag mig för de ovanligt "korta" tyglarna (normallånga
). Men jag har lite tankebanor som jag alltid går igenom så mkt jag komemr ihåg när jag rider, blir oftare o oftare o det är ju positivt
Först sjunker jag ned mer i sadeln och känner att jag sitter "i" hästen och håller lååånga ben och mjuka skänklar runt om hela hästen. Sedan sr jag till så mitt säte är i balans i sadeln och att min rygg växer rakt och avslappnat upp ur sadeln. Området (dansbandet som min tränare säger) precis där revbenet går ihop och magmusklerna tycks börja ska växa uppåt-framåt utat att jag bröajr svanka eller får "andnöd". Sedan (här kommer det viktigaste i ditt fall men man måste gå igenom allt innan först, iaf jag...) rullar jag axlarna bakåt och släpper dem nedåt-bakåt, helt avslappnat och fortsätter låta bröstkorgen växa framåt-uppåt. Från det läget kyfter jag upp och fram min underarm och låter händerna "trilla ihop" till lagom bredd (jag har oftast för långa tyglar o för låg, bred hand) och känner en mjuk kontakt med hästens munn. Nu är det bara huvudet kvar att hålla rakt
Men när jag väl blivit spänd i nacken så brukar det vara bäst att skritta lite och sedan vara noga med att variera lite hur man håller huvudet för att inte låsa sig o spänna sig i en viss position. Oftast så funkar det att göra motsatsen till "sträck på dig och titta upp", låta huvudet sjunka ned och fästa blicken lite lägre men fortf se vart man rider så klart
Sedan vara noga med att vända med hela överkroppen (tänk ögon en liten bit ned på bröstkorgen brett i sär som ska titta vart du ska så får du med överkroppen). Luta huvudet lite inåt/utåt ngra steg då och då i värsta fall för att inte "fastna". Brukar ibland även titta lite upp i taket när jag bryter av, det hjälper mig på ngt konstigt vis att bibehålla hållningen utan att bli spänd i en avsaktning.
Ofta så blir jag oxå "hård" i handen. Då tänker jag på att släppa ned axlarna o slappna av uppfrån axeln samtidigt som jag visualliserar vilken mjuk o lätt kontakt hästen söker varpå hästen i 999 fall av 1000 oxå blir mjuk
Och det är inte ens en rörelse i handen, bara tanken att slappna av upp i från axeln (inte dra upp/spänna dem) som hästen direkt reagerar på. Detta kommer ju oxå från nacken (eller känns iaf som en spänning i nacken när man glömmer det) så det kanske kan hjälp... Stopeks beskrivning av skulderblad-armar=tyglar är kanske det jag vill åt här, låter ungefär som det känns för mig iaf
Hoppas du fått ut ngt nyttigt, det är ju bara hur jag tänker, vet inte om det går att förmedla så bra till andra men man kan ju hoppas att ngn har ngn nytta av det
