sova själv/vagn/whatever

[dee79]

Min tös är snart 4 veckor, inte så gammal alltså. Precis som storebror så sover hon inte själv nånsin. alltid i sele eller på mig. På nätterna har jag börjat lägga henne bredvid mig när jag liggammar och det funkar hyggligt. Men dagarna funkar inte alls.

Jag kan snart inte längre ignorera min sons behov och jag måste faktiskt få henne att sova själv eller i vagn. Jag gillar inte "skrikmetoder" och hon kommer att hänga mkt i selen ändå, så närhet kommer hon att få.

Hon somnar inte frivilligt i bilen, så när sonen ska hämtas på förskolan blir det 10 min skrik i bilen. Hemskt, men det hjälps inte. Sen blir hon faktiskt nöjd, somnar och sover 2-3 timmar i babyskyddet själv. Då kommer ju hemska tankar som att prova att uthärda lite skrik i vagnen också, men hjärtat skriker nej och plockar upp henne.

Jag vill inte bära henne till sömns i flera år. Sonen har vi fortfarande lite stökig sömn med.

Några tips och tankar? Jag hade inte många minuter ledigt från sonen hans första år, så bra rutiner fort är viktigt för oss den här gången.

 

[dee79]

Sv: sova själv/vagn/whatever

Glömde - vid vilken ålder är det lämpligt att börja bli "mer bestämd" med rutinerna?

 

[Raderad medlem 19815]

Sv: sova själv/vagn/whatever

Min son var likadan. Nu blir jag väl hängd här men det enda som fungerade var att låta honom sova på mage. Just magsovandet var den enda riskfaktorn för PSD och så hade vi larm.

 

[Mirre]

Sv: sova själv/vagn/whatever

Så gjorde vi med Rasmus (vår yngsta) också.
Han sov inte alls på rygg, men på mage sov han jättebra.

 

[Sar]

Sv: sova själv/vagn/whatever

Hur fungerar det när hon ligger på sidan? En god vän hade ett barn som skrek så fort hon blev liggande på rygg. Visade sig sedan vara reflux (som sedan växte bort vad jag förstår) så lösningen blev att barnet fick somna halvsittande mot en kudde eller i vagn.
Jag hade provat lite olika liggställningar och successivt försökt få barnet att somna lite längre ifrån mig, såsom att hon får somna på en kudde i famnen för att sedan bli lyft till lämplig sovplats, att hon sedan kan somna på en kudde bredvid medan man smeker etc. I vagnen hade jag nog provat lägga en kudde eller ställa upp den (allt under säkerhetsmässiga former förstås) så att bebin inte blir liggande platt på rygg och se om det kan fungera bättre. Lite gnäll är helt ok men vid ångestskrik får man ta upp, gå lite till och sedan prova igen. Lycka till!

 

[dee79]

Sv: sova själv/vagn/whatever

Ja, hon sover ju bra om hon ligger på mage på oss. I början kunde man lägga ner henne själv om man lade henne på sida och när vi samsover på natten så ligger hon på sida (men eftersom storebror ligger på andra sidan så blir jag lite orolig att hon ska få skevt huvud).

Så, lägga i vagn, ta upp och trösta och sen försöka lägga ner igen är ok även i den här åldern?

Jag vill ju gärna fortsätta bära en del och samsova är inget problem, bara hon inte ligger och barrikaderar mig totalt. Jag kan behöva trösta och ta hand om storebror också på natten.

Det är mest att jag måste snart låta henne gråta ibland, för jag kan inte ignorera den större och hans behov hela tiden.

Hon sover ju gott i babyskyddet efter vi åkt bil, så det kanske är så att hon måste upp lite med huvudet för att vara nöjd. Ska prova med det.

Mer tips och tankar tas gärna emot då jag är riktigt blödig och helst skulle vilja ge henne precis det jag gav storebror som liten, men situationen är ju lite annorlunda nu eftersom hon faktiskt inte är ensambarn. Jag hatar att inte kunna trösta, men det gäller ju även storebror. Gråt anser jag ska uppmärksammas och tröstas i så stor utsträcknig som det bara går

 

[Sar]

Sv: sova själv/vagn/whatever

Gråt anser jag ska uppmärksammas och tröstas i så stor utsträcknig som det bara går

Visst är det så. Just därför får man ju prova sig fram för att se vad som kan fungera.
När det gäller skevt huvud fick vi rådet (som hade två prematurer) att använda stora, ganska tjocka kuddar som gick ner till skuldran. Byt håll på barnet ofta och har barnet en mobil eller ligger i närheten av ett fönster (båda delarna gör att barnet ofta ligger med huvudet vänt ditåt) så vänd sängen/dynan/babysittern åt andra hållet då och då så blir det lika tid.

Byt sängplats med din partner varannan natt så hamnar hon ju på andra sidan om hon ligger emellan er. Lycka till!

 

[uva]

Sv: sova själv/vagn/whatever

Mer tips och tankar tas gärna emot då jag är riktigt blödig och helst skulle vilja ge henne precis det jag gav storebror som liten, men situationen är ju lite annorlunda nu eftersom hon faktiskt inte är ensambarn. Jag hatar att inte kunna trösta, men det gäller ju även storebror. Gråt anser jag ska uppmärksammas och tröstas i så stor utsträcknig som det bara går

Jag känner samma, men här har småsyskonet inte fötts än. Vad jag funderat på en del är hur tidigt man kan få upp småsyskonet på ryggen - bär man på ryggen tycker jag nästan att man glömmer att man har dem där. Tänkte försöka få tag på något bärarproffs att fråga

 

[dee79]

Sv: sova själv/vagn/whatever

Ska bebisen upp på ryggen så bör den ju vara ordentligt stadig. Jag är osäker på vad som sades, men jag tror inte att jag hade storebror på ryggen innan han var 6 eller 7 månader. Troligtvis senare ändå.

 

[cirkus]

Sv: sova själv/vagn/whatever

Jag var ensamstående med tvillingar och för mig fanns inget val. Mina flickor "lärde" sig att sova själva och konstigt nog så tyckte jag att de ofta sov bätte om de varit lite gråtiga just när de somnade. Självklart var jag hos dem men att bära två funkade inte rent praktiskt.

ja justja, på den tiden var det inte klarlagt att sova på mage var en riskfaktor för PSD så de sov på mage.

 

[Yrja]

Sv: sova själv/vagn/whatever

Är hon 4 veckor bara? Då hade jag avvaktat för det kommer säkert att bli bättre av sig själv. Du kan ju ge sonen uppmärksamhet när dottern sover? Och du och mannen kan ju hjälpas åt. Sen får nog det stora barnet acceptera att du för tillfället inte kan ge honom så mkt, du har ett nyfött barn som behöver dig mer en tid. Köp hem lite pyssel eller annat till sonen så att han inte hamnar i bakgrunden. Och var med honom när du kan.

Jag tycker inte att ett barn ska behöva skrika sig till sömns oavsätt ålder. Man märker när de är mogna för att sova/somna själva - och det kan gå upp och ner. Och så är det individuellt.

Nu vet jag inte hur gammal din son är, men min dotter var inte ens två år fyllda när lillebror kom men hon var ändå stor nog att förstå att visa hänsyn när lillebror behövde mamma. Och jag har henne inte på förskola utan hon är hemma med mig och lillebror hela dagarna.

Det svåra kan vara om båda gråter samtidigt - och det från båda verkligen är ärligt gråt. En gång vaknade dottern gråtandes och lillebror blev hysterisk samtidigt. Jag visste inte varför dottern grät men det visade sig sen att hon mådde illa och var magsjuk. Iaf blev jag tvungen att ta båda i famnen och faktiskt vanka runt för dom var som förbytta. Till slut ringde jag mannen i förtvivlan. Som ju var på jobbet och inte kunde göra nåt därifrån. Så det var bara att trösta tils de lugnat sig. Det händer ju ibland att båda blir ledsna samtidigt och då får man ha en arm och ett ben per barn och sätta sig i soffan med dem i famnen. Det viktigaste tycker jag dock är att man ger dom närhet inte att man får dem att sluta gråta så fort som möjligt.

När min dotter haft perioder då hon fått för lite uppmärksamhet på dagarna och jag märkt att hon börjar bete sig illa genom att gå emot mig eller börja gråta för allt, så har jag haft henne i vår säng på nätterna i en vecka eller så. Då har det blivit bättre. Man ska inte underskatta närheten som ges under natten. Att få "vara med" i sängen kan vara nog för att barnet ska känna sig sedd. Så om man kan göra det är det ngt att prova.

Nu måste jag gå och avlasta mannen som ft sitter med två griniga barn i knäet.

 

[uva]

Sv: sova själv/vagn/whatever

Är hon 4 veckor bara? Då hade jag avvaktat för det kommer säkert att bli bättre av sig själv. Du kan ju ge sonen uppmärksamhet när dottern sover? Och du och mannen kan ju hjälpas åt. Sen får nog det stora barnet acceptera att du för tillfället inte kan ge honom så mkt, du har ett nyfött barn som behöver dig mer en tid. Köp hem lite pyssel eller annat till sonen så att han inte hamnar i bakgrunden. Och var med honom när du kan.

När min dotter haft perioder då hon fått för lite uppmärksamhet på dagarna och jag märkt att hon börjar bete sig illa genom att gå emot mig eller börja gråta för allt, så har jag haft henne i vår säng på nätterna i en vecka eller så. Då har det blivit bättre. Man ska inte underskatta närheten som ges under natten. Att få "vara med" i sängen kan vara nog för att barnet ska känna sig sedd. Så om man kan göra det är det ngt att prova.

Men TS har ju redan skrivit att de samsover (med storebror också) och att enda gången lillasyster sover själv är när hon slocknat i babyskyddet, och det gör hon bara efter att ha skrikit?

 

[uva]

Sv: sova själv/vagn/whatever

Ska bebisen upp på ryggen så bör den ju vara ordentligt stadig. Jag är osäker på vad som sades, men jag tror inte att jag hade storebror på ryggen innan han var 6 eller 7 månader. Troligtvis senare ändå.

Jag väntade också länge innan vi satte upp storebror på ryggen, men det går nog att göra tidigare än så. Här (nedersta filmen) och här visar en kvinna hur hon bär sin enmånaders på ryggen. Jag får medge att det inte ser helt lätt ut , men får jag en liten som inte sover själv skulle jag vara beredd att prova.

 

[dee79]

Sv: sova själv/vagn/whatever

Så där säger min mamma om min lillebror - att han var tvungen att sova själv just för att hon hade två äldre barn att ta hand om. Men hur sjutton går det till? Vi hade skrikbebis i 4 timmar idag som inte gav sig förrän jag satte i selen och gick ut i friskluften. Då hade jag ammat ammat ammat ammat och pappan och jag burit i sele inne utan framgång.

Hon var tyst till och från och under amning, men ändå. Gick jag nära vagnen så skrek hon.

Igår sov hon faktiskt 1½ timme i vagnen ute efter lite smågnäll och imorse somnade hon vid amning och gick att lägga ner (det är en chansning - 906% av gångerna vaknar hon och börjar skrika och vägrar sen att somna om oavsett vad man gör).

Har höjt upp huvudänden på vagnen då hon är en riktig rapare som har mkt luft att släppa ut.

 

[dee79]

Sv: sova själv/vagn/whatever

Ok, då kanske man kan prova att sätta på ryggen tidigare. Funderar mest på hur hon ska vara klädd då de är kallt och blåsigt. På magen så stänger jag in henne i min ytterjacka så sitter hon skyddad från både väder och vind, men med luftintag ovanifrån

 

[dee79]

Sv: sova själv/vagn/whatever

Men TS har ju redan skrivit att de samsover (med storebror också) och att enda gången lillasyster sover själv är när hon slocknat i babyskyddet, och det gör hon bara efter att ha skrikit?

Precis så ja. Hade gärna ägnat all tid åt sonen när hon sover - det är liksom hela poängen med tråden. Just nu bara längtar jag efter att hon blir så stor att hon är intresserad av att vara vaken och titta på vad vi gör, sitta i stol bredvid eller ligga på filt tillsammans. Jag önskar att det vore våren 2013 och jag hade facit i hand hur allting blev, för jag bryter ihop på dagarna av att känna mig otillräcklig.

 

[Mabuse]

Sv: sova själv/vagn/whatever

Men kan inte pappan bära så snart han är hemma, så kan du ägna dig åt storebror? När de är en månad har åtminstone mina barn inte kunnat göra skillnad på folk.

 

[cirkus]

Sv: sova själv/vagn/whatever

Mina var inte skrikbebisar. Då funkade det
Det är ju annat om bebin verkligen har kolik eller så.

 

[Sunshine]

Sv: sova själv/vagn/whatever

Jag haller med Cirkus. Jag har ocksa tvillingar, och de fick helt enkelt lara sig att vanta - det gick inte alltid att hinna med tva samtidigt.

 

[Sunshine]

Sv: sova själv/vagn/whatever

Eller lara sig - fel ord, for sa sma bebisar kan ju inte egentligen lara sig det. De fick helt enkelt vanta - jag hann inte med tva samtidigt! Om jag bytte bloja pa en och den andra skrek, ja da fick det vara sa. Om den ena var sjuk och behovde baras/trostas mycket, da fick den andra vanta aven om den ocksa var ledsen. Om de bada var sjuka - da var det jobbigt och tungt och nara psykbryt, men det gick det med...inte idealiskt pa nagot satt men vad ska man gora? Man gor sa gott man kan.

Mina hade inte kolik, och sov tack och lov mycket och sjalva i vagn/bil/sang nar de var sma. Men jag forstar problematiken