Sömnproblem

[BusBarro]

Lång historia kort men vi har ett barn fött nov 2021 som sovit dåligt sen han föddes.

Han har utretts för alla möjliga saker men det enda man hittat är förstorade halsmandlar och polyper vilket han är opererad för december förra året.
Han är världens goaste lilla kille men vi märker så väl att han påverkas av sömnbristen.

Finns det någon här med erfarenhet av sömnbrist hos barn och har ni fått hjälp? Vad fick ni hjälp med? Har förstått att det finns melatonin som ges till barn men det gäller främst för insomningssvårigheter och det har han inte. Han sover bara extremt oroligt och vaknar ofta på natten.

Vi som familj påverkas också väldigt mycket. Jag är ledsen och nedstämd ofta då det är jag som oftast tar honom på natten (väldigt mammig).
Vi har även ett större barn som påverkas av att höra mycket skrik och vi har sämre tålamod och ork.

 

[skiesabove]

Jag tycker att melatonin hjälper sömnkvalitet också, för både mig och mitt barn. Och det är ju så lätt att testa!

Är han testad för matintoleranser, så det inte är magknip som stör?

 

[BusBarro]

Jag tycker att melatonin hjälper sömnkvalitet också, för både mig och mitt barn. Och det är ju så lätt att testa!

Är han testad för matintoleranser, så det inte är magknip som stör?

Jag har förstått att det inte finns receptfritt, stämmer det?

Han är allergitestad, men vet inte om de testar matintoleranser då, ska kolla upp det

 

[Rosett]

Jag har förstått att det inte finns receptfritt, stämmer det?

Han är allergitestad, men vet inte om de testar matintoleranser då, ska kolla upp det

Tabletter finns receptfritt men inte flytande melatonin. Och det ingår i förmånen endast för barn 6-17 år med adhd+sömnproblem.
Tror inte det ens är godkänt för småbarn. Iaf så enligt fass rekommenderas det inte för barn under 6 år.

Sover han nåt på dan? Isf kanske minska på det så han sover bättre på natten?

 

[BusBarro]

Tabletter finns receptfritt men inte flytande melatonin. Och det ingår i förmånen endast för barn 6-17 år med adhd+sömnproblem.
Tror inte det ens är godkänt för småbarn. Iaf så enligt fass rekommenderas det inte för barn under 6 år.

Sover han nåt på dan? Isf kanske minska på det så han sover bättre på natten?

Okej, jag förstår.

Ja han sover 45 min. Det går absolut att korta ned, vi har nyligen gått från 60 till 45 min.
Har även försökt hålla honom vaken utan vila men det är jättesvårt eftersom han har sömnbrist och redan sover lite.

 

[animalasia]

Tabletter finns receptfritt men inte flytande melatonin. Och det ingår i förmånen endast för barn 6-17 år med adhd+sömnproblem.
Tror inte det ens är godkänt för småbarn. Iaf så enligt fass rekommenderas det inte för barn under 6 år.

Sover han nåt på dan? Isf kanske minska på det så han sover bättre på natten?

Är du säker på det? Min dotter med npf diagnos har tidigare fått melatonin utskrivet på recept men inte längre. Att köpa melatonin receptfritt är dyrt.

 

[gulakatten]

Det låter otroligt kämpigt för er allihop . Tyvärr har jag inga råd gällande själva sakfrågan men jag vill flika in en grej som du kan helt bortse från om du vill.

Vi som familj påverkas också väldigt mycket. Jag är ledsen och nedstämd ofta då det är jag som oftast tar honom på natten (väldigt mammig).

Det måste vara oerhört tufft för dig att ta de flesta nätterna. Jag förstår att ni gör så för att han är mammig men mammigheten blir ju inte bättre om man ger efter för den så att säga. Och om nu barnet sover dåligt och du blir så negativt påverkad så kanske det är värt att lägga lite krut på att dela upp nätterna? Att man kör stenhårt varannan natt och partnern helt enkelt får kriga sig igenom sina nätter tills barnet är mer vant vid att ni båda växelvis är med på nätterna?

Jag tror att det är väldigt vanligt att mammighet gör att pappan får ta ett kliv tillbaka vilket i långa loppet kan göra mamman slutkörd och pappan bara längre och längre ifrån barnet och att avlasta mamman.

 

[BusBarro]

Det låter otroligt kämpigt för er allihop . Tyvärr har jag inga råd gällande själva sakfrågan men jag vill flika in en grej som du kan helt bortse från om du vill.


Det måste vara oerhört tufft för dig att ta de flesta nätterna. Jag förstår att ni gör så för att han är mammig men mammigheten blir ju inte bättre om man ger efter för den så att säga. Och om nu barnet sover dåligt och du blir så negativt påverkad så kanske det är värt att lägga lite krut på att dela upp nätterna? Att man kör stenhårt varannan natt och partnern helt enkelt får kriga sig igenom sina nätter tills barnet är mer vant vid att ni båda växelvis är med på nätterna?

Jag tror att det är väldigt vanligt att mammighet gör att pappan får ta ett kliv tillbaka vilket i långa loppet kan göra mamman slutkörd och pappan bara längre och längre ifrån barnet och att avlasta mamman.

Jag förstår verkligen ditt resonemang.

Vi körde verkligen stenhårt på varannan natt tidigare och varannan läggning med barnen just för att båda barnen är mammiga så det blir rättvist. Det har dock tummats på en del de sista halvåret pga. att det bara är jag som emellertid kan lägga den minsta.

Vi är så trötta och slutkörda sedan tidigare att vi inte orkat ta "fighten" med att vara stenhårda på att dela.
Men vi borde verkligen göra det, för att komma över den där tröskeln som finns nu.

Det är så svårt för när han vaknar på natten och skriker helt hysteriskt "mamma" då vaknar jag också även om mannen är med honom och till slut får jag så ont i magen av att höra honom skrika efter mig och tänker "varför ska jag ligga kvar här när det enda han vill ha är mig".

 

[gulakatten]

@BusBarro Jag fattar verkligen och dömer inte alls, man gör ju det man mäktar med helt enkelt. Det är inte konstigt att du känner som du gör eller att det blivit som det blivit alls. Men - nu är ju läget som det är och då kanske ni måste kriga lite helt enkelt, för att du inte ska gå på knäna helt.

Enda vägen ur mammighet är ju att mamman tar ett steg tillbaka och att pappan kliver fram. Barnen blir ju väldigt knutna till den föräldern som tillgodoser behoven och så länge du är den som tar nätterna blir det ju också bara du som kan göra det. Jag fattar att hjärtat gör ont när han ropar efter dig men samtidigt är det ju ett väldigt konkret tecken på att pappan behöver komma fram mer. Båda behöver ju kunna ta nätterna! Särskilt som nätterna ju inte är smärtfria för dig heller liksom.

 

[BernT]

Jag förstår verkligen ditt resonemang.

Vi körde verkligen stenhårt på varannan natt tidigare och varannan läggning med barnen just för att båda barnen är mammiga så det blir rättvist. Det har dock tummats på en del de sista halvåret pga. att det bara är jag som emellertid kan lägga den minsta.

Vi är så trötta och slutkörda sedan tidigare att vi inte orkat ta "fighten" med att vara stenhårda på att dela.
Men vi borde verkligen göra det, för att komma över den där tröskeln som finns nu.

Det är så svårt för när han vaknar på natten och skriker helt hysteriskt "mamma" då vaknar jag också även om mannen är med honom och till slut får jag så ont i magen av att höra honom skrika efter mig och tänker "varför ska jag ligga kvar här när det enda han vill ha är mig".

Du kan inte sova nån annanstans så att du inte finns tillgänglig? Och slipper höra? Förstår att det inte är superenkel lösning, man kan ju inte direkt ta in på hotell varannan natt.

Förstår till fullo att du ”ger efter” och tar natten ändå när det är sådär för gissar att det annars resulterar i att varken du eller din man får sova och då är båda skittrötta och retliga och det är ju sällan en bra kombo.

Jag hade nog testat ta bort vila på dagen helt. Förstår att han är trött på dagen om nätterna är så tuffa men det borde ju ge sig efter några dagar, även om de dagarna är skittuffa och jag förstår verkligen att man vill ta ”den enkla vägen” när man redan är trött och slut.

 

[Lingon]

Kan du åka bort en helg? Kanske dra iväg på spa med en vän och vila upp. Så kan din man ta helgen utan att du är där och blir stressad över det. Sen kommer du tillbaka med förnyad energi att ta uti med allt och din man och son har kanske hittat varandra lite mer vid läggdags och nattetid.

 

[BusBarro]

Du kan inte sova nån annanstans så att du inte finns tillgänglig? Och slipper höra? Förstår att det inte är superenkel lösning, man kan ju inte direkt ta in på hotell varannan natt.

Förstår till fullo att du ”ger efter” och tar natten ändå när det är sådär för gissar att det annars resulterar i att varken du eller din man får sova och då är båda skittrötta och retliga och det är ju sällan en bra kombo.

Jag hade nog testat ta bort vila på dagen helt. Förstår att han är trött på dagen om nätterna är så tuffa men det borde ju ge sig efter några dagar, även om de dagarna är skittuffa och jag förstår verkligen att man vill ta ”den enkla vägen” när man redan är trött och slut.

Kan du åka bort en helg? Kanske dra iväg på spa med en vän och vila upp. Så kan din man ta helgen utan att du är där och blir stressad över det. Sen kommer du tillbaka med förnyad energi att ta uti med allt och din man och son har kanske hittat varandra lite mer vid läggdags och nattetid.

Tyvärr blir det svårt att sova någon annanstans. Vi har två barn och eftersom vi har en hel del kämpiga stunder behöver vi vara två. En lösning i sådant fall skulle kunna vara att jag och stora sonen åkte iväg en helg tillsammans och lilleman och pappa stannade hemma för att "connecta" mer.

 

[Lingon]

Tyvärr blir det svårt att sova någon annanstans. Vi har två barn och eftersom vi har en hel del kämpiga stunder behöver vi vara två. En lösning i sådant fall skulle kunna vara att jag och stora sonen åkte iväg en helg tillsammans och lilleman och pappa stannade hemma för att "connecta" mer.

Prova det. Det kan ju också vara trevligt för din stora pojke att få lite ensamtid med sin mamma utan lillebror. Och din man och minsta son får tid för sig själva utan att du blir stressad. Lita på att din man löser det! Du kanske har nån släkting du känner för att åka och hälsa på? Eller åka till en stad med ett trevligt äventyrsbad eller liknande och leka och ha roligt med din stora pojke!

 

[Whisperia86]

Har också en son på 7år som alltid sovit oroligt, lättväckt och rör sig mycket i sömnen=jobbigt att sova bredvid. Det har hjälpt ganska bra med ett tyngdtäcke, han började med 5kg och har nu ett 9kg.
I perioder hjälper inte täcket fullt ut och då är det lättast att låta honom sova mellan oss, även om vår sömn blir lidande men vi slipper springa upp och natta om hela tiden

 

[Guldaskig]

Låter så kämpigt för er, förstår att ni är helt slut… Jag hade testat att ta bort vilan på dagen.

 

[Dorinda]

För det oss fungerade den ”hårda” vägen inte alls(barnet mammig och ammade dessutom). Barnet sov sämre och sämre den tiden vi försökte. Efter 2 veckor gav vi upp.

Vid nästa försök hade vi kapitulerat helt och försökte bara få nätterna mysiga(slutade amma samtidigt). Så när barnet var ledsen fick han sitta i soffan, titta på TV och äta isglass. Allt för att minska den jobbiga känslan.
Efter 3 dagar somnade han om i sängen av att vi slog på babblarna på ipaden, men han tittade inte ens på den.
Efter en vecka hade barnet slutat amma, pappan som fått stå för mycket av myset under de stökigaste nätterna var en fullgod förälder även på natten och problemet löst.

Inte för att det alls är relevant för dig, men jag fick så många gånger höra att vi ”bara behövde bestämma oss och hålla på det”. För oss var inte det lösningen!

 

[KarinStarfighter]

Lång historia kort men vi har ett barn fött nov 2021 som sovit dåligt sen han föddes.

Han har utretts för alla möjliga saker men det enda man hittat är förstorade halsmandlar och polyper vilket han är opererad för december förra året.
Han är världens goaste lilla kille men vi märker så väl att han påverkas av sömnbristen.

Finns det någon här med erfarenhet av sömnbrist hos barn och har ni fått hjälp? Vad fick ni hjälp med? Har förstått att det finns melatonin som ges till barn men det gäller främst för insomningssvårigheter och det har han inte. Han sover bara extremt oroligt och vaknar ofta på natten.

Vi som familj påverkas också väldigt mycket. Jag är ledsen och nedstämd ofta då det är jag som oftast tar honom på natten (väldigt mammig).
Vi har även ett större barn som påverkas av att höra mycket skrik och vi har sämre tålamod och ork.

Har ni kontakt med BUMM? Det är väl första steget tänker jag, att få kontakt där?

Vår son som är snart 5 sover också oroligt och kan vakna någon/ några gånger per natt och väcka oss, men somnar snabbt om. Vårt största problem är att han vaknar runt 04 på morgonen och är vaken för dagen. Han sover för få timmar och blir gnällig.

Det vi gör; Samsover, sonen skriker efter oss på natten, inte en chans att jag orkar gå upp. Tar varannan natt. En vuxen sover i gästrummet. Sen känns det viktigt med rutiner för oss. Att lägga samma tid, på samma sätt osv.

Men det är ju terror att inte få sova.

 

[BusBarro]

Har ni kontakt med BUMM? Det är väl första steget tänker jag, att få kontakt där?

Vår son som är snart 5 sover också oroligt och kan vakna någon/ några gånger per natt och väcka oss, men somnar snabbt om. Vårt största problem är att han vaknar runt 04 på morgonen och är vaken för dagen. Han sover för få timmar och blir gnällig.

Det vi gör; Samsover, sonen skriker efter oss på natten, inte en chans att jag orkar gå upp. Tar varannan natt. En vuxen sover i gästrummet. Sen känns det viktigt med rutiner för oss. Att lägga samma tid, på samma sätt osv.

Men det är ju terror att inte få sova.

Vi har haft kontakt med BHV, som rått oss till att ta bort vilan på dagen. Vi tycker kanske det är lite drastiskt men i samråd med förskolan har vi sänkt dagsömnen till 20 min.
Vi får se om det ger effekt.
Vi samsover också med honom, men det hjälper inte mot att han sover oroligt. Vi samsover med båda barnen (i varsitt rum).

 

[Lingon]

Vi har haft kontakt med BHV, som rått oss till att ta bort vilan på dagen. Vi tycker kanske det är lite drastiskt men i samråd med förskolan har vi sänkt dagsömnen till 20 min.
Vi får se om det ger effekt.
Vi samsover också med honom, men det hjälper inte mot att han sover oroligt. Vi samsover med båda barnen (i varsitt rum).

Har ni provat att låta honom sova själv?

 

[KarinStarfighter]

Vi har haft kontakt med BHV, som rått oss till att ta bort vilan på dagen. Vi tycker kanske det är lite drastiskt men i samråd med förskolan har vi sänkt dagsömnen till 20 min.
Vi får se om det ger effekt.
Vi samsover också med honom, men det hjälper inte mot att han sover oroligt. Vi samsover med båda barnen (i varsitt rum).