Sv: Sömnbrist- när är det dags att söka vård?
(Varning för långt inlägg)
Så är det för min make oxå. Inga tabletter har någonsin fungerat på honom... Däremot har biverkningarna av tabletterna förstärkts, med ångest, hallucinationer och klarvakenhet, trots tunga sömntabletter.. Han har sovit dåligt sedan 14 års åldern (47 år nu) prövat alla huskurer, KBT, behandlingar som går att få tag på.
Efter sömnlabbets tester i Uppsala visade det sig att han har restless legs. Kroppen väcker honom hela tiden.
Nu äter han Parkinsonmed, den enda medicinen som har funkat och han har inte en enda biverknings känning. Men det var en lång väg dit och nu sover han upp till 6 timmar varje natt. En dröm för ett år sedan ( sov Max 4h/natt, eller inte alls) är nu verklighet...
Det var ngn som skrev om fasta rutiner och det är vad varenda läkare/ psykolog (KBT) och sömnlaboratoristerna (stavning, påhittat ord haha) helt överens om. Alla gav honom de råden att prova först, att aldrig använda sängen till annat än sömn och sex. Samma tid varje kväll och varje morgon. Motion ngn timme innan sänggåendet, absolut inte läsa/se ngt spännande på TV. Ha en kvällsrutin som varvade ner kroppen, lära den på sätt att slappna av osv. Gör ngt annat, om han inte somnade.
Men precis som du så jobbar han natt och har gjort det i nästan hela sitt yrkesverksamma liv. Så doktorerna sjukskrev honom ett halvår i taget så han fick prova allt detta med rutiner, (som inte funkade då det för honom var ngt annat som sagt.) Eftersom jag var tvungen att anpassa mig efter hans sömnvanor fick jag en mycket bättre sömn. Och insomnandet för mig går som en dans nu. Har inte haft problem själv, men han höll mig vaken pga oroliga rörelser, upp ur sängen, tillbak till sängen, lampan som tändes för nattläsning osv.
Så mitt råd till dig är att gå till doktorn och bli sjukskriven, så du kan få ngn form av rutin och lära kroppen igen att sova när den ska sova. Sedan återgå till natt jobbet då du har kommit tillbaka till gamla vanor igen
Ursäkta för långt inlägg, men jag kände verkligen med dig och vet hur frustrerande det är. Lycka till, jag hoppas verkligen du hittar en form som passar dig!