Social skills för nytta och nöje

[Lejonelle]

Vad tycker du är viktigt att hunden kan för att den ska lyckas i umgänget med äldre, sjuka, små barn eller inte så hundvana personer? Jag skulle behöva en lista med kompetenser att träna på så att mina underbara stora lymlar lättare kan vara med bland släkt och vänner eller på mitt jobb. Istället för att vara i vägen kunde de vara en resurs, tänkte jag. Men det händer ju inte av sig själv utan vi måste träna!

 

[Red_Chili]

Hälsa lugnt utan att hoppa, förstå att det inte är ok att tigga mat och gå och lägga sig på kommando. Tar hundarna det bara lugnt upplever jag att det inte blir så mycket problem, svårast då brukar vara att få de icke hundvana personerna att uppföra sig ok mot hundarna.

 

[Lager]

Vad tycker du är viktigt att hunden kan för att den ska lyckas i umgänget med äldre, sjuka, små barn eller inte så hundvana personer? Jag skulle behöva en lista med kompetenser att träna på så att mina underbara stora lymlar lättare kan vara med bland släkt och vänner eller på mitt jobb. Istället för att vara i vägen kunde de vara en resurs, tänkte jag. Men det händer ju inte av sig själv utan vi måste träna!

Att vänja dem vid blindkäppar, rullatorer, rullstolar, el-rullstolar, och hjälpmedel som plötsligt piper ibland. Det är guld värt!

Att vänja dem vid folk som inte ser dem, att de måste ha lite koll själva och flytta sig ut vägen eller acceptera att bli på-gångna.

Att vänja dem vid människor med annorlunda rörelsemönster; som haltar, inte tar ögonkontakt, som är stela och hackiga i rörelserna...

Att acceptera att bli klappad på huvudet rakt uppifrån.

Att överhuvudtaget acceptera att främmande människor inte har hyfs och ibland tar i dem utan att presentera sig med hundvett.

Att inte rusa fram mot folk, köra fram näsan hårt, eller knuffas. Vara lite försiktiga.

Att acceptera att bli kramad, halvlyft, att folk tar på tassar, öron, nos, svans.

Att ta godis försiktigt med framtänder/läppar.

Att acceptera att folk ibland stödjer sig fysisk på dem (gäller större hundar), att människor kan ta lite stöd emot ryggen utan att hunden lägger sig eller backar undan snabbt.

 

[Jadzia]

Vad tycker du är viktigt att hunden kan för att den ska lyckas i umgänget med äldre, sjuka, små barn eller inte så hundvana personer? Jag skulle behöva en lista med kompetenser att träna på så att mina underbara stora lymlar lättare kan vara med bland släkt och vänner eller på mitt jobb. Istället för att vara i vägen kunde de vara en resurs, tänkte jag. Men det händer ju inte av sig själv utan vi måste träna!

Det enda jag begär är att de ska gå och lägga sig om jag ber om det och ignorera omgivningen och det räcker långt. Har man en hund som ger blanka fan i omgivningen kan man ta med den i princip överallt utan minsta besvär. Ingen av mina hundar behöver umgås med kollegorna, familj eller vänner. Om tidigare nämnda däremot vill hälsa på hundarna så får de räkna med ett visst ståhej.

 

[Jadzia]

Att vänja dem vid blindkäppar, rullatorer, rullstolar, el-rullstolar, och hjälpmedel som plötsligt piper ibland. Det är guld värt!

Att vänja dem vid folk som inte ser dem, att de måste ha lite koll själva och flytta sig ut vägen eller acceptera att bli på-gångna.

Att vänja dem vid människor med annorlunda rörelsemönster; som haltar, inte tar ögonkontakt, som är stela och hackiga i rörelserna...

Att acceptera att bli klappad på huvudet rakt uppifrån.

Att överhuvudtaget acceptera att främmande människor inte har hyfs och ibland tar i dem utan att presentera sig med hundvett.

Att inte rusa fram mot folk, köra fram näsan hårt, eller knuffas. Vara lite försiktiga.

Att acceptera att bli kramad, halvlyft, att folk tar på tassar, öron, nos, svans.

Att ta godis försiktigt med framtänder/läppar.

Att acceptera att folk ibland stödjer sig fysisk på dem (gäller större hundar), att människor kan ta lite stöd emot ryggen utan att hunden lägger sig eller backar undan snabbt.

Om inte hunden ska bli vårdhund känns det mesta i den listan som överkurs. Mina är med både på jobb och hos vänner/familj, men behöver definitivt inte kunna allt det där. Skulle någon använda Schäfrarna som gåstol skulle jag rya ifrån. De är inga möbler.

 

[Lejonelle]

Om inte hunden ska bli vårdhund känns det mesta i den listan som överkurs. Mina är med både på jobb och hos vänner/familj, men behöver definitivt inte kunna allt det där. Skulle någon använda Schäfrarna som gåstol skulle jag rya ifrån. De är inga möbler.

Och på mitt jobb är det mesta på listan till mycket stor nytta :-) Jag tänker förstås inte heller att mina hundar är möbler men de är tillräckligt stora för att t ex kunna vara till hjälp när man ska resa sig ur en stol. Då tänkte jag att ett tjänstetecken med ett handtag på ryggen skulle kunna användas så kan man hålla sig i det och få lite drag framåt.

 

[Lejonelle]

Det enda jag begär är att de ska gå och lägga sig om jag ber om det och ignorera omgivningen och det räcker långt. Har man en hund som ger blanka fan i omgivningen kan man ta med den i princip överallt utan minsta besvär. Ingen av mina hundar behöver umgås med kollegorna, familj eller vänner. Om tidigare nämnda däremot vill hälsa på hundarna så får de räkna med ett visst ståhej.

Ja det räcker långt men inte ända fram för mitt behov. Jag vill gärna att hunden ska kunna vara en resurs och ses som en tillgång, t ex genom att kunna hjälpa till med saker.

 

[Lejonelle]

Att vänja dem vid blindkäppar, rullatorer, rullstolar, el-rullstolar, och hjälpmedel som plötsligt piper ibland. Det är guld värt!

Att vänja dem vid folk som inte ser dem, att de måste ha lite koll själva och flytta sig ut vägen eller acceptera att bli på-gångna.

Att vänja dem vid människor med annorlunda rörelsemönster; som haltar, inte tar ögonkontakt, som är stela och hackiga i rörelserna...

Att acceptera att bli klappad på huvudet rakt uppifrån.

Att överhuvudtaget acceptera att främmande människor inte har hyfs och ibland tar i dem utan att presentera sig med hundvett.

Att inte rusa fram mot folk, köra fram näsan hårt, eller knuffas. Vara lite försiktiga.

Att acceptera att bli kramad, halvlyft, att folk tar på tassar, öron, nos, svans.

Att ta godis försiktigt med framtänder/läppar.

Att acceptera att folk ibland stödjer sig fysisk på dem (gäller större hundar), att människor kan ta lite stöd emot ryggen utan att hunden lägger sig eller backar undan snabbt.

Superbra lista!

 

[hastflicka]

Jag anser att det finns tre saker en hund maste kunna for att fungera i sammhallet.
Att kunna ga fint i koppel utan att dra. Det ar mycket svart att ta med en hund som drar och springer langst ut i kopplet.
Att alltid, utan tvekan, komma pa inkallning. Om hunden ar los eller sliter sig ar det oerhort viktigt bade for hunden och andra.
Att ha ett solit "Ligg" och stanna kvar. Aven pa langt hall maste "ligg" fungera sa hunden inte rusar over en vag eller liknande.

Sedan finns det en hel del annat jag tycker hundar bor kunna, men de tre sakerna ar grunden for ett socialt samliv.

 

[Lager]

Om inte hunden ska bli vårdhund känns det mesta i den listan som överkurs. Mina är med både på jobb och hos vänner/familj, men behöver definitivt inte kunna allt det där. Skulle någon använda Schäfrarna som gåstol skulle jag rya ifrån. De är inga möbler.

Givetvis. Jag tolkade Lejonelle som om hon ville ha tips på hur hunden kan förberedas på att funka i miljöer bland sjuka/funktionsnedsatta eller människor som faktiskt kan reagera oväntat.

Jag har mycket kontakt med tjänstehundar, både inom vård och service och det är förvånande vanligt att exempelvis ledarhundar tränas upp utan att de faktiskt får möta en blind person som går med käpp under träningen... För att sedan skickas ut i tjänst, med riktiga svårigheter att ta kommandon utan ögonkontakten från föraren och med reaktioner på käpp/rörelsemönster.

Samma med ledarhundar som går ut i tjänst utan att ha sett en rullator och får flippet när deras förare möter en person som har gåhjälpmedel av någon form. Direkt slarv vid träningen som orsakar en massa problem sedan.

Hundar som ska vara med på arbete (inte i egenskap av tjänstehund) exempelvis på ett äldreboende (så läste jag Lejonelles fråga...) bör klara av att folk runt är klumpiga. Det betyder inte att hunden ska stå ut med vad som helst eller skickas ut ensam. Bara att den inte ska bli rädd, och inte orsaka någon skada på människor i omgivningen genom att rusa iväg eller knuffa omkull någon.

 

[Lejonelle]

Precis så ligger det till @Lager.
Jag jobbar inom kyrkan och träffar alla möjliga sorts människor i alla möjliga sorts miljöer. En hund som kan koppla av på begäran är ett absolut måste men en hund som också kan interagera med olika typer av människor och lösa uppgifter ihop kan få ett mer aktivt liv och också berika dem den möter väldigt mycket. Inte så avancerat som en vård- eller signalhund men ändå lite åt det hållet.

 

[kladdkaka]

Och på mitt jobb är det mesta på listan till mycket stor nytta :-) Jag tänker förstås inte heller att mina hundar är möbler men de är tillräckligt stora för att t ex kunna vara till hjälp när man ska resa sig ur en stol. Då tänkte jag att ett tjänstetecken med ett handtag på ryggen skulle kunna användas så kan man hålla sig i det och få lite drag framåt.

Nej nej! Ingen bra idé. Alldeles för stor fallrisk! Han man svårt att resa sig är en vinglig hund det sista man ska hålla sig i. Men annars är jag inte negativ. Vanligt hyffs, " konstiga" människor och "gå och lägg dig" kommer man långt med.

 

[Lager]

Nej nej! Ingen bra idé. Alldeles för stor fallrisk! Han man svårt att resa sig är en vinglig hund det sista man ska hålla sig i. Men annars är jag inte negativ. Vanligt hyffs, " konstiga" människor och "gå och lägg dig" kommer man långt med.

Inte en emotsägelse utan bara en utveckling.

Jag lärde en av mina gamla schäfrar att vara lättare "draghälp" och "stöd". Han var en stadig bit på 40 kg så han kunde faktiskt hjälpa till lite. Inte för en person som behöver gåhjälpmedel givetvis, eller någon som i realiteten behövde mycket fysiskt stöd (då har de ju vanligen rullator/käpp). Tror det var mycket placebo...att de kände sig tryggare av att han stod tätt bredvid vid stolen och att det var lite roligt. Men han gjorde en verklig insats, även om det var mentalt snarare än fysiskt.

 

[kladdkaka]

Inte en emotsägelse utan bara en utveckling.

Jag lärde en av mina gamla schäfrar att vara lättare "draghälp" och "stöd". Han var en stadig bit på 40 kg så han kunde faktiskt hjälpa till lite. Inte för en person som behöver gåhjälpmedel givetvis, eller någon som i realiteten behövde mycket fysiskt stöd (då har de ju vanligen rullator/käpp). Tror det var mycket placebo...att de kände sig tryggare av att han stod tätt bredvid vid stolen och att det var lite roligt. Men han gjorde en verklig insats, även om det var mentalt snarare än fysiskt.

Jag säger fortfarande nej. Det finns annat hunden kan göra men strunta i det här. Även om personen i fråga inte behöver gånghjälpmedel, så har den minsta besvär att resa sig och/eller är gammal så är det en stor och onödig risk att blanda in hunden hur stor och stadig den än är.

 

[Lager]

Jag säger fortfarande nej. Det finns annat hunden kan göra men strunta i det här. Även om personen i fråga inte behöver gånghjälpmedel, så har den minsta besvär att resa sig och/eller är gammal så är det en stor och onödig risk att blanda in hunden hur stor och stadig den än är.[/QUOT

Du har säkert rätt när det kommer till sjuka och äldre. Han var med på barnläger, på en hel del möten med olika handikapporganisationer, och en massa annat i den svängen. Men aldrig som servicehund eller på särskilda boenden.