Sv: Smäller ni till era unghästar...
*KL*
Krånglar hästen har JAG oftast gjort fel, t ex varit otydlig, begärt för mycket för snabbt etc. Men jag gör som följer:
Glädjeyttringar/bus - Jag gör ingen affär av det, bestraffar absolut inte, men ignorerar det inte heller. (Gjorde det med valacken när han var ung, men efter ett halvår var glädjebockarna i galoppen inte roliga längre, de började bli väldigt många, väldigt höga och väldigt stora). Så jag säger bestämt NEJ och endera driver framåt eller bryter av lite beroende på situation, så att jag dels avbryter beteendet, och (verbalt) talar om att det inte är önskvärt.
Rent trots vill jag inte se i någon större omfattning, då är något fel i grunden. Men den där snudd på sedvanliga trotsperioden de kan få när de är ridna ett tag tar jag utan större pardon itu med. Treåringen hade en sådan då hon ansåg att HON skulle bestämma var vi skulle gå, i vilken gångart och åt vilket håll/vilken väg. Fick hon inte det så stannade hon, vägrade gå, tvärvände och skulle hem och var istadig. I början bara vände jag tillbaka henne och fortsatte framåt, med såpass 'hårda' tag som krävdes. Tar inte i mer än det behövs och är nooga med eftergift och beröm när det blir rätt, men sitter inte och lirkar in absurdum. Jag tog även med mig spö när jag red under denna period och petade (inte slog) till henne med när hon segade, för kom efter en del funderande på att jag förstör för mig själv om jag nöjder mig med att hon sniglar framåt när jag säger 'skritta på'. Framåt är rätt, men hon ska inte lära sig att man inte behöver svara mer framåt än man vill för skänkel. Så ignorerades skänkeln petade jag med spöet.
Vid ett tillfälle så vrångade hon rejält (testade hur seriös jag egentligen var med att det var JAG som bestämde) och då fick hon ETT rapp vid rätt tillfälle. Blev ARG på 'elaka matte', la av en surbock men gjorde som jag bad. Och sen den dagen försvann trotstendenserna och tillbaka var min komplicerade, positiva unghäst.
Förutom trotsperioden har vi inte haft några problem, och som sagt är det mycket grinigt/trotsigt/etc så är det oftast så att man har fuskat i grunden.
Jag gör för övrigt ingen skillnad i vad som är tillåtet/inte tillåtet mellan vuxna hästar och unghästar. Däremot är kraven lägre på unghästen såklart.
Jag bestraffar aldrig annat än ren istadighet (och jag 'drabbas' av istadighet YTTERST sällan, tvärtom så är och har alla mina hästar varit små arbetsnarkomaner. Jag slösar med både beröm och eftergift hela tiden, det ska vara ROLIGT att vara ute med matte, och det ska vara ROLIGT och TREVLIGT att göra rätt. Så att de själv VILL göra rätt för att få berömmet/belöningen, och att göra fel gör ju bara att det tar längre tid att få det. Dock så ska göra fel ALDRIG bli obehagligt (sålänge det inte är ren istadighet i botten).
Om de t ex blir för fjolliga och börjar spöka runt och larva sig, hitta på grejer att bli rädd för, låtsas missförstå vad jag menar och helt sonika alltse att ALLT jag säger betyder galopp och liknande så bestraffar jag aldrig, utan jag gör med en vuxen häst halt och börjar om. Med en ung häst gör jag halt, berömmer, gör enkla saker och slösar med berömmet och ber sedan igen om det som misslyckades. Och gör gärna något roligt när de lyckats. Som sagt, DE ska SJÄLVA VILJA göra rätt så de får beröm/belöning/roligt. Inte för att de är rädda för bestraffning om de gör fel.
Användandet av halt är inte menat som bestraffning, utan det är i lugnande syfte, göra halt och kunna stå still och sedan skritta lugnt på lång tygel är det absolut första mina får lära sig, och det återkommer hela tiden under hela utbildningen, och hur på tårna de än är kan de skritta lugnt på lång tygel. Och eftersom det är en rutinövning, som dessutom är 'trygg' för den (de kan den, det finns inget krångel etc) så blir de faktiskt förvånansvärt lugna av det, även om de sekunderna innan for som flipperkulor. Och innan man kommit ner till grundläget och lugnet är det ingen ide att försöka traggla vidare med det som inte fungerade. Att gra halt,s kritta på lös tygel och börja om är också väldans bra för att aldrig bestraffa för ryttarfel. JAG som ryttare får ju också en möjlighet att andas, fokusera på att göra rätt och så provar vi igen. Det är ju mer än en gång som jag som ryttare ger en massa dubbeltydiga signaler som jag inte är medveten om. Och på en häst som är upprörd och studsig t ex så är det för mig ivf hart när omöjligt att avslappnad sitta rätt och ha sådan full koll på min kropp att jag ber om det jag vill och inget annat.
(Sen på en vuxen, rutinerad häst blir det där halt - andas - skritt på lång tygel - på't igen ju så komprimerat att vi gör en halt (från galopp om det var galoppen vi höll på med), och direkt ur halten (som bara behöver vara några sekunder) rider framåt utan tygelkontakt några steg, och sen ber om ny galoppfattning ur skritten. Hästen känner ju igen övningen och man kan korta den, så det stör inte träningen heller. På en unghäst däremot kan man få skritta på lång tygel några minuter tills de verkligen varvat ner, sen be om trav och trava några minuter och etablera takt och tempo, och sen be om galoppfattning.
Så nä, jag bestraffar ytterst sällan i ridningen, rider bara med spö i undantagsfall, men använder rutinövningar för att gå tillbaka till utgångspunkten, samla ihop ochh och sen med bra förutsättningar göra om. Och jag slösar med beröm/belöning, och dessutom så använder jag det hästen tycker är kul som belöning. Treåringen som galopperat under ryttare ute i någon månad tycker det är SKITKUL att galoppera, så där använder jag just nu galoppen som 'vad duktig du var som jobbade så bra, nu gör vi något jättekul', då får jag dessutom fattningsträning utan att traggla. På valacken använder jag också galoppen så, men då handlar det inte bara om att få galoppera, utan om att få galoppera på i lite högre tempo. De kan dock lika gärna på lång tygel få skritta in på den där stigen de brukar tycka ser kul ut etc.
Sammanfattat: De vet och får lära sig att man inte trotsar eller är istadig oavsett, och att det är roligt att göra rätt och själva hitta viljan att göra rätt, dvs göra som ryttaren ber om.