I relation till mitt barn (och väl egentligen alla människor i min omgivning) har jag en önskan om att i möjligaste mån alltid respektera hans integritet och validera hans känslor. Jag är dock själv uppfostrad med delvis andra ledstjärnor och blir ibland osäker på hur långt man kan och bör dra detta resonemang just när det gäller små barn. Ofta känner de ju kanske inte själva vad de behöver och kan (väl?) dessutom ibland behöva pepp och uppmuntran för att komma vidare och för att prova vissa saker.
Med sömnen har jag inte funderat så mycket utan där har vi hittat rutiner för att hjälpa barnet att komma till ro och somna trots ständiga och ljudliga protester, men där är det också tydligt att hans eget val skulle innebära alldeles för lite sömn för både hans egen och vår hälsa.
En situation som blivit aktuell nu i jul är hur man resonerar kring maten. Barnet är 8 månader och har inte varit så sugen på att gå över till fast föda, han gillar att pilla lite själv med mat i bitar men det är knepigt att få i honom större mängder av något. Vi har hittills löst det med att ge gröt vid alla mål och fortsatt med smakprov av vår mat och tänkt att det väl ger sig med tiden.
Nu vill mor- och farföräldrar väldigt gärna lära honom äta barnmat, och egentligen vill jag inte sätta upp en massa regler för deras relation utan jag låter dem normalt göra som de vill, de har ju inte allvarligt traumatiserat sina egna barn liksom. Jag blir dock lite illa berörd när de lurar i barnet mat som han kväljer och hulkar av. Samtidigt som jag ju märker att han faktiskt får i sig en hel del till slut och varken blir superarg eller ledsen, även om han definitivt inte heller visar någon vilja att gapa när skeden sträcks fram.
Då blir jag lite osäker på om det här är sådan hjälp som barnet behöver för att vänja sig vid mat, och om vårt mjäkande istället blir ett hinder för hans utveckling. Och sen undrar jag om jag bara gör allt svårare än vad det är, vi kan ju fortsätta som vi gjort och låta den äldre generationen göra som de vill, jag kanske bara ska lämna rummet om det är jag som är känslig. Och sen känner jag att jag går i cirklar och att buke säkert kan hjälpa mig resonera :-)
Så, hur avgör man egentligen när ett litet barn behöver få verktyg att hantera världen vs stöd för att bli respekterad?
Med sömnen har jag inte funderat så mycket utan där har vi hittat rutiner för att hjälpa barnet att komma till ro och somna trots ständiga och ljudliga protester, men där är det också tydligt att hans eget val skulle innebära alldeles för lite sömn för både hans egen och vår hälsa.
En situation som blivit aktuell nu i jul är hur man resonerar kring maten. Barnet är 8 månader och har inte varit så sugen på att gå över till fast föda, han gillar att pilla lite själv med mat i bitar men det är knepigt att få i honom större mängder av något. Vi har hittills löst det med att ge gröt vid alla mål och fortsatt med smakprov av vår mat och tänkt att det väl ger sig med tiden.
Nu vill mor- och farföräldrar väldigt gärna lära honom äta barnmat, och egentligen vill jag inte sätta upp en massa regler för deras relation utan jag låter dem normalt göra som de vill, de har ju inte allvarligt traumatiserat sina egna barn liksom. Jag blir dock lite illa berörd när de lurar i barnet mat som han kväljer och hulkar av. Samtidigt som jag ju märker att han faktiskt får i sig en hel del till slut och varken blir superarg eller ledsen, även om han definitivt inte heller visar någon vilja att gapa när skeden sträcks fram.
Då blir jag lite osäker på om det här är sådan hjälp som barnet behöver för att vänja sig vid mat, och om vårt mjäkande istället blir ett hinder för hans utveckling. Och sen undrar jag om jag bara gör allt svårare än vad det är, vi kan ju fortsätta som vi gjort och låta den äldre generationen göra som de vill, jag kanske bara ska lämna rummet om det är jag som är känslig. Och sen känner jag att jag går i cirklar och att buke säkert kan hjälpa mig resonera :-)
Så, hur avgör man egentligen när ett litet barn behöver få verktyg att hantera världen vs stöd för att bli respekterad?