Skillnad på hästmunnar.

[bigganl]

Häromdagen red jag för första gången på länge en annan häst än min egen. Det slog mig då vilken otroligt stor skillnad det är att rida en häst som söker kontakt med handen och en som inte verkar bry sig.
Det var som att ha ett "dött ting" i andra änden av tyglarna. Jag har inte tänkt på det här på samma sätt förut.
En skolad mun är levande och söker kontakt. Denna mun bara fanns där och var inte intresserad av kontakt. Kommunikationen mellan häst och ryttare blev klart dålig.
Är det någonting som ni tänkt på?

 

[flashlight]

Sv: Skillnad på hästmunnar.

Det är ju oftast att den inte svarar framåt i så fall, tycker jag, så fort en häst går fram för hjälperna brukar det börja gå att etablera någon form av kontakt med munnen också. Man måste få fram den till handen som det så riktigt heter. Ibland kan det behövas att man petar till med spö eller sporre, för att tala om att man verkligen menar fram om man ber om fram, så att hästen blir bättre på att ärligt svara framåt.

 

[bigganl]

Sv: Skillnad på hästmunnar.

Nja jag upplevde det inte riktigt så. Jag menar mer så här: skillnad på en mun som söker kontakt jämförst med en mun som man måste söka kontakt med som ryttare. Jag skrev rätt flummigt när jag startade tråden såg jag.

 

[flashlight]

Sv: Skillnad på hästmunnar.

Fast jag svarar nog ändå samma, det är ju inte ryttaren som ska söka kontakten
Ryttarens hand erbjuder en kontakt när hästen vill ha den, vilket den kommer till om ryttaren lyckas rida den fram till handen, dvs i balans och något sånär rak och med framåtänk. Ryttaren söker alltså aldrig kontakten utan erbjuder, hästen söker kontakten.

I alla fall är det så jag rider eller försöker rida.

 

[bigganl]

Sv: Skillnad på hästmunnar.

Fast jag svarar nog ändå samma, det är ju inte ryttaren som ska söka kontakten

Ja det är just det jag menar. Jag är van att hästen söker kontakten, men när jag red den här hästen fick jag verkligen uppmuntra hästen att söka kontakten. Den verkade inte alls förstå. Munnen var som en död fisk liksom. Det var väldigt ovant.
På vissa hästar får man lite disktet påminna om kontakten ibland, men här behövdes det mycket uppmuntran för att få en tillstymmelse till kontakt.

 

[flashlight]

Sv: Skillnad på hästmunnar.

Men hur är den riden, Svarade den för dina hjälper? Förstod den hjälperna? Fick du den att svara framåt ärligt öht?

Jag kom att tänka på en häst som var sån men den var väldigt illa riden och hade aldrig från början lärt sej vad ryttaren ville med nånting Ryckiga händer, så att den mest ville skydda sin mun, liksom genom att knäppa av eller lägga sej på bettet. Men den fick man bara låta vara i handen och i stort sett börja från början med, och jobba med att den bla skulle förstå och svara ärligt framåt. Kanske en sån?

 

[bigganl]

Sv: Skillnad på hästmunnar.

Detta var en häst som brukar gå på turridning. Den har antagligen lärt sig stänga av pga alla olika ryttare kan jag tänka mig. Sits och skänkelhjälper lyssnade den gärna på, men eftersom den inte ville kommunicera med munnen blev ju inte rörelsen igenom hela hästen. Nu red jag inte med några större krav utan bara en tur i skogen, men jag slogs av den enorma skillnaden på mun och mun. Man blir bortskämd av att rida häst med väldigt fin mun. Förr red jag så mycket olika hästar hela tiden så jag tänkte nog inte på det på samma sätt. Nu rider jag nästan bara min egen och då blev skillnaden slående.
Jag har i och för sig ridit mängder av hästar på ridskolor som inte alls är sådana, men det är en annan historia.

 

[Ullisen70]

Sv: Skillnad på hästmunnar.

Munnar är ett intressant ämne i sig. Frågan är väl också hur tänderna i munnen mår, vassa kanter m.m.

Jag kan verkligen rekomendera att titta över tänderna där man upplever problem, eller varför inte bara för att vara säker! Att sätta bett i munnen är ju inte det naturligaste och många hästar har tandproblem. Man kan verkligen uppleva under!

 

[tussilago1]

Sv: Skillnad på hästmunnar.

Nja jag upplevde det inte riktigt så. Jag menar mer så här: skillnad på en mun som söker kontakt jämförst med en mun som man måste söka kontakt med som ryttare. Jag skrev rätt flummigt när jag startade tråden såg jag.

Jag förstår precis vad du menar, jag rider själv på ridskola så rider många olika typer av hästar och känner verkligen igen detta fenomen!