Turali
Trådstartare
Ja, nu sitter man här igen med en skendräktig hund - som är värre än hon varit de andra gångerna. Hon får alltid mjölk i juvren och går på sig lite vikt, brukar gå omkring och smågny men inte så mycket mer.
Nu har jag inte den blekaste vad som har tagit åt henne, hon piper hela tiden när hon är vaken (och blir helt stirrig när telefonen ringer), gräver lite överallt (inkl. under min säng på plastgolvet) och har börjat bita sönder "valpar". Jag låter henne inte ha några valpar eftersom hon blir så besatt av dem, vilket kanske har fått en baksida?
Inom ett dygn har hon lyckats med bedriften är tugga sönder en bärbar telefon, en mobiltelefeon samt 4 tv-kontroller. Min mobil låg på sängbordet (och antagligen var det att jag fick ett sms som gjorde att hon skulle ta hand om "valpen".) Övriga elektroniska saker har legat högt upp på en hylla, och jag förstår inte hur hon har kunnat ta sig upp dit.
Vi har inte lämnat henne ensam, utan hon har bara smugit undan i några minuter och passat på.
Blir era tikar likadana, eller är min extrem i sitt beteende?
Har tänkt att jag ska kastrera henne när jag får råd, dels för att hon inte ska gå i avel och för att det är så många månader om året som försvinner då jag inte kan träna med henne som vanligt (slö/okoncentrerad). Sedan vill jag förebygga livmoersinflammation.
Tog upp den här diskussionen på ett annat forum och blev då kritiserad för att jag ville kastrera tiken (de menade att skulle alla kastrera sina hundar skulle det inte bli några hundar kvar att avla på samt att om man var så orolig för livmodersinflammation eller andra sjukdomar skulle man inte ha hund överhuvudtaget).
Vad tycker ni?
Det finns säkert de fall då en uppfödare får tag i en hund på äldre år som han/hon vill avla på. Men handlar det då inte mer om hanhundar? Min tik är 4 år, och har uppfödaren inte sagt att hon vill avla på henne ser jag det inte heller som ett problem att kastrera. Hon är i princip för gammal för att gå i avel i alla fall.
Ang. livmodersinflammation finns uppgifter som säger att 25% av alla tikar drabbas av sjukdomen - hur många som får avlivas av detta står inte.
Tror ni chansen att drabbas är större om tiken i fråga får kraftiga skendräktigheter?
Nu har jag inte den blekaste vad som har tagit åt henne, hon piper hela tiden när hon är vaken (och blir helt stirrig när telefonen ringer), gräver lite överallt (inkl. under min säng på plastgolvet) och har börjat bita sönder "valpar". Jag låter henne inte ha några valpar eftersom hon blir så besatt av dem, vilket kanske har fått en baksida?
Inom ett dygn har hon lyckats med bedriften är tugga sönder en bärbar telefon, en mobiltelefeon samt 4 tv-kontroller. Min mobil låg på sängbordet (och antagligen var det att jag fick ett sms som gjorde att hon skulle ta hand om "valpen".) Övriga elektroniska saker har legat högt upp på en hylla, och jag förstår inte hur hon har kunnat ta sig upp dit.
Vi har inte lämnat henne ensam, utan hon har bara smugit undan i några minuter och passat på.
Blir era tikar likadana, eller är min extrem i sitt beteende?
Har tänkt att jag ska kastrera henne när jag får råd, dels för att hon inte ska gå i avel och för att det är så många månader om året som försvinner då jag inte kan träna med henne som vanligt (slö/okoncentrerad). Sedan vill jag förebygga livmoersinflammation.
Tog upp den här diskussionen på ett annat forum och blev då kritiserad för att jag ville kastrera tiken (de menade att skulle alla kastrera sina hundar skulle det inte bli några hundar kvar att avla på samt att om man var så orolig för livmodersinflammation eller andra sjukdomar skulle man inte ha hund överhuvudtaget).
Vad tycker ni?
Det finns säkert de fall då en uppfödare får tag i en hund på äldre år som han/hon vill avla på. Men handlar det då inte mer om hanhundar? Min tik är 4 år, och har uppfödaren inte sagt att hon vill avla på henne ser jag det inte heller som ett problem att kastrera. Hon är i princip för gammal för att gå i avel i alla fall.
Ang. livmodersinflammation finns uppgifter som säger att 25% av alla tikar drabbas av sjukdomen - hur många som får avlivas av detta står inte.
Tror ni chansen att drabbas är större om tiken i fråga får kraftiga skendräktigheter?