Skakelrädsla

[Alexandra_W]

Tömkörning är inga problem, inte heller att sätta fast slana på båda sidorna (men utan att de sitter ihop i 'bakänden' som en skakel). Drar prickfritt bildäck, timmer, släpa etc om det är kedjor eller linor.

I skaklar (bara provat med lösa sådan än så länge, dvs skaklarna avtagen från vagn) så blir det 'tokreaktioner' såfort hästen känner skakeln gå emot kroppen eller benen. verkar som om det är vridstyvheten i skaklarna (när de sitter ihop i bak och är som ett U men med rätvinkliga hörn) som är 'otäckt'.

Men inga som helst problem när det är slanor på ömse sidor som går emot, när det dras med linor som går emot eller dylikt, utan verkar som sagt vara vridstyvheten i skaklar som ger reaktionerna.

Tips?

 

[Welsh]

Gör en inkörningsskackel. Bred baktill där den sitter ihop. Traggla med den länge. Vi använder oss av en sådan när de är färdiga med linorna. Först så går en på varje sida och hpller i skackeln samt selen utan att sätta fast den samt en som går baktill och håller 2 grimskaft som lyfter upp den/styr den och en som går och tömkör och har man person över så kan en gå vid huvudet. När hästen är lugn med skackeln så kan man göra svängar så att skakeln tar i och sedan kan man haka fast en timmerkälke i den. Alternativet är att skaffa en vagn med höga skackelfästen både bak o fram. Hde en sådan förrut, en travvagn. Där tog skakeln aldrig i någonstans men det är ett tråkigt alternativ om man vill köra in sin häst ordentligt.

 

[Alexandra_W]

Gör en inkörningsskackel. Bred baktill där den sitter ihop

Fasiken, vad smart! Varför har JAG inte kommit på den iden förr? Ska leta rätt på ett nytt par skaklar att 'slakta' och göra en sån. Hmm, undrar om man kanske kan börja med en kedja emellan kanske, så man får lite mer 'hopsatt' men nte lika vridstyvt?

Men ska garanterat göra en sån! Tackar!

hrm, det är nu jag inte ska tala om att det där med medhjälpare har jag *host* rationaliserat bort *harkel* va? Skämt åsido, det är ingen risk det går för fort fram just för jag är ensam, här är det sniiigelfart som gäller och varje grej måste fungera 'i sömnen' innan jag går vidare. (När de ska i vagn 'på riktigt' första gångerna brukar jag ha medhjälpare dock. Men då har de dragit både släpa, timmerkälke och liknande innan, utan medhjälpare).


Sen är det mycket möjligt att han inte skulle uppleva skakeln alls lika läbbig när den sitter på vagn som när den släpar på marken. Men innan han klarar det ena tänker jag inte pröva det andra. Jag är ganska 'taskig' när det gäller inkörning, de ska klara 'värre' saker än slutmålet är innan jag anser att de är klara för 'slutmålet' (sättas för vagn).

 

[Welsh]

Vi brukar ta 2 ganksa långa slanor som vi sätter en bred planka på nertill. Om man dessutom borrar hål och sätter bult och mutter så är den inte så stel utan kan svänga lite. Vem är det som du kör in?

 

[Alexandra_W]

Vem är det som du kör in?

Ingen alls just nu, men (finns tråd på hästvård) den vite herrens framtid inkluderar ju körning. Jag gjorde ett halvengagerat försök när han var fem, parallellt med inridningen när han var 5, men när jag då provade med skakel så tyckte han den var superotäck. Och eftersom vi hade NOG med problem med inridningen så la jag ner direkt när jag märkte det och koncentrerade mig på inridningen.

Sen har jag kört ved med honom några år senare. Ett av mina berömda infall när en massa ganska taniga 3 meterslängder skulle från stallplanen upp till vedboden och jag drabbades av akut latmask Varvis jag selade på den lille herrn, satte linor att dra med, slog en kedja om lagom antal stockar, kopplade på linorna och så drog vi upp veden. Första svängen gick jag vid huvudet på honom men sen gick jag bakom. Hna var lite konfunderad första svängen men sen övertygade han mig om att han var timmerhäst i sitt tidigare liv genom att lös stå som ett ljus när jag 'lastade och lossade' och lugnt och fint lägga sig i selen och dra upp varje 'lass' och sen stå helt stilla och lugn medan jag lossade. Och roligt tyckte han det var. Har sen dragit bildäck och släpa med linor några gånger sådär när andan fallit på hos matte.

Så det är möjligt att med allmän mognad (det är ju en HELT annan häst nu än när han var yngre, som natt och dag) så har han vuxit ifrån det där att tycka skaklar är läskiga, men det vet jag ju inte än. Men lika bra att FÖRUTSÄTTA att han fortfarande är rädd från början och bli positivt överraskad om så inte är fallet.

men nu ska han ju först gå på bete och helvila sålänge han tycker det är okej, sen när han talar om att det här är pisstrist ska jag ta tag i inkörningen igen.

 

[Zandrizen]

Hmm... kan tyvärr inte komma på något bra tips men jag minns då "vi" skulle köra in nordis travaren som skulle ha varit körd. Men eftersom att det i sånafall va evigheter sedan så körde vi in honom på nytt för att vara på den säkra sidan. Vi va fyra pers på första turen (en bakom vagnen med tömmarna, en som gick i ledde hono´m i grimskaft, en som bara gick med ifall det skulle hända något o så jag som fick sitta i vagnen). HAn tyckte iaf inte om skaklarna. Gick bra på rakt spår min inte att svänga. Får man en för liten sväng så blir det ju så att skaklarna trycker åt det hållet man inte ska, o det tyckte han va lite obehagligt. Som tur var satt jag inte i vagnen då vi skulle svänga när han fick panik. Stack, fastnade mellan stall vägg o pelare. Selen slets i stycken (Gammal, dyr arme sele) o vagnen va jätte skev o lille bebis vred bräcknet... men det är inget han direkt haft ont av... *tack o lov*
Ja, det va en lite skackel historia :smirk: