skaffa *vakthund*

[lady_vip]

har stora hundar så inga problem där.

Räcker inte de till då?å

 

[pernilla_s]

Eftersom jag läst din andra tråd vill jag bara säga: vänta med sådana beslut tills du fått hjälp att bearbeta vad som hänt.

inga beslut tas nu gipsen ska av först oxh jag ska vara återställd. allt e bara funderingar än så länge.

 

[hastflicka]

En rottistik av lite sportigare modell kanske? Kan mullra rätt bra när det inte passar men fullt dugliga som tävlingshundar. Men håll koll på leder och korsband! Cane Corso kan kanske också vara ett alternativ. Stora och ser "farliga" ut, duger till tävling på lägre nivå om du köper en som är avlad på annat än utseende. Men koll på mentaliteten där, de kan vara hariga.

En rottis ar en fantastisk hund, och bast kanske om det inte ar en som ar avlad for "Work" utan en som ar mer som en vanlig rottis. Nar jag gick med Miss Mandy sent pa kvallen i en smal passage genom tunnelbanan i sodra Stockholm, dar ett stort gang tonaringar alltid stod och blockerade vagen nar man kom, var det som "sesam oppna dig" nar jag hade Mandy. Alla tonaringarna bara forsvann utom synhall och inga kons ord eller raa tillmalen till "karingen". Mycket trevligt.

Min mycket skarpa ar fantastiskt rolig att jobba med da hon tycker att hela hennes orsak att finnas till ar att gora vad jag vill ... tyvarr tror hon dock ofta att hon vet innan jag ser "situationen" sa hon vill garna "styra upp" ... darav den mycket (MYCKET!) klara lydnads traningen pa henne. Hon far absolut ALDRIG ta egna iniativ.

 

[pernilla_s]

Räcker inte de till då?å

20 kg väger mina. jag e inte rädd för att dem ska bli skadade. jag älskar hundar och tanken på tre har funnits tidigare. jag spånar bara nu.

 

[linnsan]

Går nog emot andra lite nu när jag säger att jag inte alls ser problemen med att skaffa hund som ger lite respekt och kan varna /bita om det skulle krävas. Man behöver ju inte skaffa en boskapsvaktande hund som tar alla beslut själv och väger 80 kg för det liksom..

Kan bara säga själv att det kändes otroligt tryggt när jag hade schäferhanen med mig ute sent i stockholm. Hade aldrig någonsin varit där själv utan honom. Han var väldigt socialt stabil och lätt att ha med sig. Men såg honom arg två gånger. Vid helt "rätt" tillfällen och gick det så långt att han faktiskt blev arg så är/var det inte en hund någon skulle sparka bort.. (Det bevisade han bla när en hingst skulle attackera mig i hagen).

Med det sagt tror jag absolut man kan skaffa ett mellanting. En stabil hund som reagerar men är förig och inte överreagerar och vill äta upp allt den ser. Vill du träna och tävla borde både rottweiler, schäfer och någon livligare mastiff (cc som någon nämnde?) kunna passa? Och ett flertal andra raser också.

 

[linnsan]

Får väl tillägga att jag självklart tycker du ska vänta och bearbeta lite innan. Men det verkade du redan förstå själv och med tanke på att du redan har två och funderat på en tredje känns det inte som att tankarna är helt grundade på detta heller.

 

[pernilla_s]

Med det sagt tror jag absolut man kan skaffa ett mellanting. En stabil hund som reagerar men är förig och inte överreagerar och vill äta upp allt den ser. Vill du träna och tävla borde både rottweiler, schäfer och någon livligare mastiff (cc som någon nämnde?) kunna passa? Och ett flertal andra raser också.

Det e nåt sådant jag tänker mig. inte någon som vill äta upp allt och alla utan en stabil respektingivande kamrat.

 

[iNHALE]

Jag har en borzoi och även om det inte är en vaktras så känner jag mig aldrig orolig eller rädd när jag är ute och går, eller är hemma för den delen. Min gosse väger 40 kg och är lika lång som jag när han står på bakbenen (jag är 185) så han inger en viss respekt bara pga sin storlek. Skulle det vara så, vilket har hänt, att vi möter folk som han inte gillar, t.ex. påtända personer, folk som allmänt beter sig konstigt, då markerar och varnar han, och det är med riktiga djupa avgrunds-skall han kan tala om att "nu jävlar håller du dig på avstånd serru...". Han började varna på detta sättet redan när han var 6 månader, men han är oerhört duktig på att läsa av mig och se hur jag beter mig. Om han ser att jag har läget under kontroll då håller han sig i bakgrunden, men om han märker att jag börjar få hjärtat i halsgropen då kliver han in och "stöttar upp", vilket han gjorde redan när han var 6 månader och lyckades skrämma iväg en påtänd man som tänkte att han skulle ha det lite roligt. Det är dock ingen vakt i honom i övrigt så man kan utan problem bjuda in främmande människor i sitt hus utan att han far på dem. Knackar det på dörren så tittar han bara på mig med en blick som säger "det där får du sköta, jag sover..."

Hur han skulle reagera om det kom främmande människor in i lägenheten när jag inte är där vet jag inte. Men jag tror nog att även om han inte är vaktig på det sättet så skulle han nog mycket väl kunna markera var gränsen går om han känner att det är läge för det.

I övrigt är borzoier oerhört lättsamma hundar. Det är något katt-likt över dem och de har ett väldigt tydligt hundspråk vilket innebär att de har lätt för att komma överens med andra hundar och funkar oftast bra i flock. Dock är det inga träningsnarkomaner och kräver inte heller någon stor mental stimulans utan deras behov är främst på det fysiska planet. Klart det går att träna lättare klasser av det mesta, men ska man satsa ordentligt på någon form av lydnadsträning så finns det bättre raser.

 

[Christensen1]

Man bör ha klart för sig att de flesta hundar varnar men få skrider till verket. Om man vill ha en hund som avskräcker räcker de flesta storvuxna raser till för detta ändamål.

 

[escodobe]

Min schäferprinsessa var en tok-magnet. När jag gick ut med henne ville alla alkisar, trasiga existenser och tuffa grabbar hälsa. Jag fick se otaliga bilder på folks kamphundar som befann sig hemma i Kroatien, Ryssland, Argentina etc. Och mindre förortsgäng utmannade varandra att hälsa på henne (och så fick jag veta att hon var så lugn - inte för att hon var snäll och ledbruten utan för att hon visste att hon kunde rå på alla)

Jag hade samma problem med min rottis och mina dobermans. Det är mycket tryggare att gå med golvmoppshunden om man vill vara ifred från folk.

 

[hastflicka]

Jag hade samma problem med min rottis och mina dobermans. Det är mycket tryggare att gå med golvmoppshunden om man vill vara ifred från folk.

Nar min Mandy var liten var det samma sak, folk bara rusade fram for att klappa. Jag satte pa henne en vast som det stod Working Dog, Please Don't Pet pa och sedan fick hon nastan alltid vara i fred sa jag kunde trana att hon inte kastade sig pa folk for att slicka

Numera marker jag dock helt klart av Rottisen's daliga rykte Folk kan ga riktigt langa omvagar for att inte behova mota oss, eller vanda och ga at andra hallet. Det har inte varit nagon, varken i Sverige eller i USA som bara kommit upp for att klappa pa flera ar, om man inte raknar en kille med Down som jobbar i en affar och som alltid blir sa glad nar han ser dem.
Daremot hander det att folk FRAGAR mycket artigt om de far klappa. Jag sager oftast nej da det innebar att jag tappar kontrollen genom att Mandy knuffar for att komma narmast och fa flest klappar och Diva da hoppar for att hon ju ska ha alla klapparna.

Pa manga satt har rottisen's daliga rykte en positiv inverkan, samtidigt som det irriterar mig "to no end". Har har jag varlden's goaste och vanligaste hundar och folk gar och gommer sig nar de ser dem.

 

[Lampan]

Den tanken finns redan. Måste förtydliga jag är inte rädd hemma, osäker e jag i affären men utan hund av hygieniska skäl. Jag har dock av denna händelsen insett att saker händer inte bara andra utan även oss. kan jag minska risken så känns det bättre även om det bara e för syns skull.

Om du förlita dig på att hunden ska skydda dig

Då är inte hunden "för syns skull"

Hunden kommer att känna att det är den som ska hantera farliga situationer ( du gör det inte)
Det kommer att göra hunden otrygg och farlig

 

[Lampan]

Jag förstår inte hur ni kan råda en rädd tjej att skaffa en stor respektingivande hund

Det är ju bara bäddat för problem

 

[FrittePower]

Jag hade inte skaffat en skarp hund om jag känt mig minsta osäker.
En stor hund kan avskräcka nog bara genom att vara stor, men efter en så tuff händelse i livet hade jag först bearbetat mina egna upplevelser i terapi. Inget kul att gå med skuggor som förföljer en resten av livet. Tror inte en till hund kan ge den trösten och det är större risk att man skapar en osäker individ.

När det väl gäller kan många raser ha egenskapen att beskydda. Liksom InHale skriver så har min borzoi vid två "rätta" tillfällen backat upp mig i situationer som kunde blivit otäcka, men där har jag varit övermodig och gått på, som ett gäng som vandaliserade och jag röt i åt dem. När dem gick mot mig hotfullt backade jag inte utan fortsatte mot dem, hunden reagerade snabbare och dem sprang därifrån.

Men jag är glad detta inte finns i andra situationer. Avvikande personer, små barn osv ska alla kunna finnas omkring oss utan att riskera en farlig hund. Det får inte hända något! Även om han blir överraskad ska han inte bita någon.

Så det känns inte rätt ha en hund som beskydd om ägaren är osäker i situationer med främmande människor eller situationer där det inte finns kontroll.
Men för all del kanske tryggheten i bara en stor luns till hund räcker, en till kamrat att träna med vars fördel är storleken. Men vänta med beslutet till rätt tid i livet, det är mycket bearbeta nu! Var rädd om dig!

 

[BornAgain]

Jag hade samma problem med min rottis och mina dobermans. Det är mycket tryggare att gå med golvmoppshunden om man vill vara ifred från folk.

Ibland blev det jätteläskigt - en full kvinna på T-banan som var övertygad om att hon behövde rädda hunden från mig och blev aggressiv trots att prinsessan reste ragg och morrade (och min tjej vägde in på 40 pannor. Tänk om hon gått till bett!) eller när en glad, mycket, mycket påtänd ung man plötsligt kom skuttande på alla fyra, tjattrandes på något lyckligt språk från la-la-land, slängde sig runt halsen på hunden och bara satt där och kramade henne. Det sista hände mitt på dagen i Humlan. Fullt med folk. Och jag vet faktiskt inte om jag verkligen vill vara vän med trasiga biffar från Kroatien (nationalliteten är bara angiven för jag kan inte ett ord på kroatiska)

Ibland blev det rätt kul. Folk visar mig saker som jag inte skulle sett själv och ibland kunde jag återgälda och berätta vad jag höll på med. Och en gång skulle prinsessan krascha en bikerfest

Utan prinsessan hade jag inte vetat så mycket om alla parallella världar som existerar runt tunnelbanan - men jag skulle aldrig skaffa någon som hon för att få gå ifred.

 

[Raderad medlem 94602]

Jag förstår inte hur ni kan råda en rädd tjej att skaffa en stor respektingivande hund

Det är ju bara bäddat för problem

Läs exakt TS inlägg samt svaren nu. Utan att läsa in nått annat mellan raderna.

 

[Raderad medlem 94602]

Eftersom ts redan är hundvan och vill vara aktiv med hund så tror jag vilken större bruksras som helst skulle funka att utöka flocken med. Som vanligt handlar det också om att välja från mentalt stabil och sund avel så tror jag knappast hunden bli osäker och rädd för att TS är det.
Jag var själv med om en händelse som tonåring som gjort mig väldigt mörkrädd ute. Ingen av mina hundar som jag haft eller som jag nu har smittas av mina rädslor. De har heller aldrig flygit på buskar jag blivit skrämd av i mörkret eller hotat folk jag passerat och känt mig orolig för. De har varit helt vanliga hundar som jag skaffat av mitt hundintresse. Sen är det klart att liiiiite skönt var det att ha dem med mig ibland. Även om de bara var glada.
Kanske de skulle svara upp om jag hade blivit attakerad...jag vet faktiskt inte. Jo de två vi har nu hade gjort det. Men det hade nog krävts en del i situationen för att det skulle hända.

Låter klokt av ts att avvakta lite med beslut och smälta händelsen lite. Kanske en tredje hund i slutändan trots allt inte känns aktuell.

 

[escodobe]

Ibland blev det jätteläskigt - en full kvinna på T-banan som var övertygad om att hon behövde rädda hunden från mig och blev aggressiv trots att prinsessan reste ragg och morrade (och min tjej vägde in på 40 pannor. Tänk om hon gått till bett!) eller när en glad, mycket, mycket påtänd ung man plötsligt kom skuttande på alla fyra, tjattrandes på något lyckligt språk från la-la-land, slängde sig runt halsen på hunden och bara satt där och kramade henne. Det sista hände mitt på dagen i Humlan. Fullt med folk. Och jag vet faktiskt inte om jag verkligen vill vara vän med trasiga biffar från Kroatien (nationalliteten är bara angiven för jag kan inte ett ord på kroatiska)

Ibland blev det rätt kul. Folk visar mig saker som jag inte skulle sett själv och ibland kunde jag återgälda och berätta vad jag höll på med. Och en gång skulle prinsessan krascha en bikerfest

Utan prinsessan hade jag inte vetat så mycket om alla parallella världar som existerar runt tunnelbanan - men jag skulle aldrig skaffa någon som hon för att få gå ifred.

Det har seriöst hänt att jag tog taxi med hunden vissa helgnätter istället för kollektivtrafiken eftersom jag inte skulle orka med folk. (Jag åkte mellan två ytterkanter av staden genom centrum) vilket jag ALDRIG gjort utan hund

 

[Lager]

Man bör ha klart för sig att de flesta hundar varnar men få skrider till verket. Om man vill ha en hund som avskräcker räcker de flesta storvuxna raser till för detta ändamål.

Jo - fast när jag kom med 40kg-schäfer promenerandes i koppel så kan jag säga att folk flyttade sig snabbare än när jag kommer med 28kg-labrador. eller för all del 38kg-labrador. Vissa raser har ett utseende som folk tillskriver vissa egenskaper och mer respekt. Oavsett vad hunden faktiskt gör.

Samma med spaniel-raserna som ofta stämplas som "snälla", eller även många av vallhundarna av någon orsak. En bc är alltid snäll. Tillskillnad från en rultig liten eng.staffe som hugger folk i strupen vid minsta rörelse.

Hade en pyttis till labbe som faktiskt högg vid provokation, omplacerad, och det var skitsvårt att få folk att inte pilla på henne. 19 kg jaktlabbe=snäll och vill alltid kela med alla.

 

[pernilla_s]

Om du förlita dig på att hunden ska skydda dig

Då är inte hunden "för syns skull"

Hunden kommer att känna att det är den som ska hantera farliga situationer ( du gör det inte)
Det kommer att göra hunden otrygg och farlig

jag förlitar mig inte på att hunden ska skydda mig. saker kan hända trots man har en stor hund. hunden ska vara avskräckande, inte hoppa på och som sagt saker kan inträffa ändå.