Skaffa en till katt?

[GardenAngel]

Jag verkar ha börjat en trend att skaffa ett nytt djur i oktober varje år. Köpte Alice i oktober 2013 och Lava i oktober 2014. Och snart är det ju oktober igen.. (planen är att ha MINST två katter och två hundar innan jag känner min färdig )

Lava är ju uppvuxen i en stor flock då hon kommer från ett katteri och jag tror att hon skulle må väldigt bra av att få en kattkompis. Lava och Alice går ju väldigt fint ihop men det är ju inte riktigt samma sak med en hund. Och med en till katt kan jag lämna katterna hemma med gott samvete när jag åker och jobbar eller är iväg på diverse. Så, en katt till är planen, helt enkelt.


Men, hur ska man tänka när man skaffar en till katt? Jag är ju pro-omplacering men får för mig att det kan vara svårt att introducera två vuxna katter för varandra så de får den där "familjerelationen" som jag gärna vill att de ska ha. Lava älskar ju allt och alla, inkl alla andra katter och vill vara bäzztizz. Men det är inte alltid de andra vuxna katterna vill vara bästis med den sällskapssjuke Ocicaten.

Köper man en vuxen kan man ju välja en som gillar andra katter och är van vid det, med en kattunge kanske man får en supersjälvständig sådan?

Jag är mest inne på att det blir en raskatt av den sällskapligare sorten, dock inte helt 100 på vad. Har ju fortfarande kontakt med Lavas uppfödare så inte helt otroligt att det skulle bli en till oci. Bondkatt blir det nog iaf inte, om inte RÄTT katt dyker upp. Lava + nya katten kommer vara innekatter i nuläget för att ev bli utekatter när jag flyttar till hus i framtiden.

Men vad tror ni? Hur bör man tänka i en situation som denna? (Är jag som vanligt alldeles för om mig och kring mig ang mina djur?)

 

[SmizzSpeedy]

Det jag hört är att man inte ska skaffa en kattunge som ny kompis till gammal katt (typ över 13-14 år) för att det inte är snällt. Men jag har hört många i min umgängeskrets som gjort detta o det har gått superbra!
Vet att min äldsta katthona inte vill ha nån unge i huset, medans den yngre skulle bli jätteglad att ha nån att busa med.
Bara att prova och se hur det går. Att tussa ihop 2 äldre individer beror väl också på lynne och personlighet hur det går. Mina katter accepterar att de bor i samma hus o har samma matte, men älskar inte varann så de vårdar päls o annat.

 

[aiquen]

Lava är ju uppvuxen i en stor flock då hon kommer från ett katteri och jag tror att hon skulle må väldigt bra av att få en kattkompis.

Det trodde jag också när jag skaffade en kattungekompis till min då treårige katt, men det visade sig att han inte alls höll med...

Han blev tvärtom helt makalöst sur och ett tag trodde jag inte att det skulle gå alls. Det krävdes en flytt för att han över huvud taget skulle tolerera den andre och även om de i dag (ungefär fem år senare) fungerar bra att ha ihop och faktiskt kan ha ett utbyte av varandra (om det så gäller lek eller gos) så är de inte på något sätt några BFF:s. (Jag tror dock att kompisen har haft en ganska bra påverkan på den gamle, som före kompisens intåg i livet var extremt blyg och skygg av sig; han kunde t.ex. ligga under täcket i sängen en hel dag. Så sett är han betydligt mer "framme" av sig i dag.)

Så, utan att på något sätt vara någon kattexpert, skulle i alla fall jag efter den här erfarenheten vara ganska försiktig om jag skulle para ihop två katter igen. Definitivt att jag antingen skulle se till att välja två av samma ras eller, om en bondkatt, välja ras med ett för bondkatten passande temperament. Det är två bondkatter jag har i dag och de är lite som natt och dag. Så - aldrig det igen.

Alltså: Visst finns det katter som uppskattar sällskap (t.ex. ocicater rent allmänt?) men kort sammanfattat skulle jag ändå 1) verkligen tänka mig för och 2) verkligen se till att lägga lite extra energi på att hitta en passande kattkompis (som du ju också verkar vara inne på).

Jag är väldigt glad och tacksam för att jag åtminstone sluppit regelrätta bråk, katter som kissar utanför lådan eller liknande problem...

 

[cili]

Jag verkar ha börjat en trend att skaffa ett nytt djur i oktober varje år. Köpte Alice i oktober 2013 och Lava i oktober 2014. Och snart är det ju oktober igen.. (planen är att ha MINST två katter och två hundar innan jag känner min färdig )

Lava är ju uppvuxen i en stor flock då hon kommer från ett katteri och jag tror att hon skulle må väldigt bra av att få en kattkompis. Lava och Alice går ju väldigt fint ihop men det är ju inte riktigt samma sak med en hund. Och med en till katt kan jag lämna katterna hemma med gott samvete när jag åker och jobbar eller är iväg på diverse. Så, en katt till är planen, helt enkelt.


Men, hur ska man tänka när man skaffar en till katt? Jag är ju pro-omplacering men får för mig att det kan vara svårt att introducera två vuxna katter för varandra så de får den där "familjerelationen" som jag gärna vill att de ska ha. Lava älskar ju allt och alla, inkl alla andra katter och vill vara bäzztizz. Men det är inte alltid de andra vuxna katterna vill vara bästis med den sällskapssjuke Ocicaten.

Köper man en vuxen kan man ju välja en som gillar andra katter och är van vid det, med en kattunge kanske man får en supersjälvständig sådan?

Jag är mest inne på att det blir en raskatt av den sällskapligare sorten, dock inte helt 100 på vad. Har ju fortfarande kontakt med Lavas uppfödare så inte helt otroligt att det skulle bli en till oci. Bondkatt blir det nog iaf inte, om inte RÄTT katt dyker upp. Lava + nya katten kommer vara innekatter i nuläget för att ev bli utekatter när jag flyttar till hus i framtiden.

Men vad tror ni? Hur bör man tänka i en situation som denna? (Är jag som vanligt alldeles för om mig och kring mig ang mina djur?)

Har du kollat med uppfödaren om denne känner till en katt vars personlighet matchar Lava? I så fall kanske det går att få tag i en bra omplacering den vägen.
Om det lutar åt kattunge så välj en ras som matchar i temperament och sällskaplighet med den du har, och åk och träffa mamman till kullen (och pappan om det är möjligt) för att se om dom beter sig så som rasen beskrivs. Då är det stor chans att det blir en sådan individ även av ungen

 

[GardenAngel]

Jag har sagt till uppfödaren att jag vill ha en kompis till Lava så hon sa att hon skulle hålla utkik. Lite längre fram ska en av hennes gå ur avel (dvs en från Lavas förra flock) men ska få en kull till först. Jag är inne på att det nog blir en till ocicat eller ev en bengal. Gärna pensionerad avelshona, precis som Lava. Är inte så hemskt förtjust i kattungar och vill helst ta mig an omplaceringar
Ocicaten är ju en otroligt sällskaplig ras som enligt rasbeskrivningen sällan mår bra av att vara helt ensamma. Samma gäller för bengaler fattar jag det som.
Och om jag tar en omplacering från ett katteri så kan jag säkert ta katten på prov först, om uppfödaren är seriös. Hade Lava i en månad innan jag köpte henne.

Ang att skaffa kattunge till en gammal katt så är det inte "relevant" för oss då Lava bara är 4. Så hon är ju rena flicksnärtan! (som blev mormor två gånger i somras!! Hade varit kul att ha en av de kattungarna visserligen.)

 

[Alexandra_W]

Min erfarenhet är att det är lite som lotto

Sällskaplig siames. Drar jämnt med det mesta. Haft honom med siames och bondkatt. Allra bäst funkade det jag trodde skulle fungera sämst - en huskattunge. Han var 10 år då och trodde han skulle hata en pestig kattunge. Två dagar höll han ut, sen var det hans! Ung på nytt blev han med. Huskatten var och blev en sån som gärna låg nära eller i hög, och de sov, åt och lekte ihop. Tyvärr förlorade jag huskatten i vingelsjuka innan han var två år fyllda.

Ny kompis. En lekfull yngre siameshona. Funkar bra sen hon tinat upp. Men inte lika bästisar som huskatten och siameshanen. Siameshonan vill inte ligga i hög eller vara plåstrig. Så hon är sällskap och lekkompis. Men än inte mer.

Så kom hona två. Mamman till den innan. Uppvuxen i grupp, den som legat underst i myshögarna osv. Den som skulle bli just myskompisen. Noga utvald osv. Och det bara inte fungerar - alls. Jag har kämpat i över en månad men det blir bara värre. De slåss så pälsen flyger och det uppstår blodvite. Hon omplaceras nästa vecka ;(

 

[GardenAngel]

Min erfarenhet är att det är lite som lotto

Sällskaplig siames. Drar jämnt med det mesta. Haft honom med siames och bondkatt. Allra bäst funkade det jag trodde skulle fungera sämst - en huskattunge. Han var 10 år då och trodde han skulle hata en pestig kattunge. Två dagar höll han ut, sen var det hans! Ung på nytt blev han med. Huskatten var och blev en sån som gärna låg nära eller i hög, och de sov, åt och lekte ihop. Tyvärr förlorade jag huskatten i vingelsjuka innan han var två år fyllda.

Ny kompis. En lekfull yngre siameshona. Funkar bra sen hon tinat upp. Men inte lika bästisar som huskatten och siameshanen. Siameshonan vill inte ligga i hög eller vara plåstrig. Så hon är sällskap och lekkompis. Men än inte mer.

Så kom hona två. Mamman till den innan. Uppvuxen i grupp, den som legat underst i myshögarna osv. Den som skulle bli just myskompisen. Noga utvald osv. Och det bara inte fungerar - alls. Jag har kämpat i över en månad men det blir bara värre. De slåss så pälsen flyger och det uppstår blodvite. Hon omplaceras nästa vecka ;(

Åh vad tråkigt att det inte funkar med den nya! Mycket därför jag vill ha prövotid på kommande katt.. Och det är nog lättast att få om jag tar en från en vettig uppfödare.