Skaffa en hund till?

[Springsteen]

Jag och sambon har en valp på 17 veckor, just nu har vi sällskap då vi har mina föräldrars Golden Retriever på dagarna. Men till hösten kommer vi att flytta och då kommer vi inte att kunna låna med den här hunden, då han blir fruktansvärt stressad på nya platser och inte skulle må bra av en flytt.

Så mitt dilemma är att vår valp som är uppvuxen med sällskap, men som då kommer att bli utan sällskap. Jag och sambon vill skaffa fler hundar, planen är att ha ett par stycken i framtiden.

Men jag funderar på att skaffa en hund till nu. Sambon är hemma hela sommaren för att ta hand om valpen, hundarna kan sedan följa med mig till jobbet utan problem. Så vi vill inte ha en till hund för att kunna lämpa av dom ensamma hemma, utan dom får hela tiden hänga med.

Jag har tittat på omplaceringshundar, men ärligt talat så hittar jag inte en enda vuxen hund som inte har stressproblem osv. och något sådant vill jag inte ta hem till vår problemfria valp.

En till valp funderar jag på då, men då har man dilemmat att de flesta tycker att det i princip är omöjligt att ha två jämnåriga hundar samtidigt. Är det verkligen så? Borde vi vänta med en valp/hund till och låta vår nuvarande hund bli "ensamhund"?

Själv är jag uppvuxen med att ha 3-4 hundar samtidigt, så flera hundar är jag van vid, men vi har aldrig haft två valpar samtidigt, men annars relativt nära i åldern annars.

 

[Red_Chili]

Ang att ni mest hittar stressade hundar till omplacering: kolla bland uppfödare istället för på annonser. De bästa hundarna sätts i princip aldrig ut på annons utan "till någon som känner någon". Jag själv har tex hjälpt till att omplacera flertalet hundar, helt okomplicerade hundar med kanonmentalitet men där familjesituationen ändrats så att hundarna inte kunnat bo kvar (skiljsmässor, bäbis som visat sig vara allergisk och liknande). Dessa hundar har aldrig kommit ut på annons utan det är uppfödare som fått tillbaka hundarna och bett mig hålla utkik efter ny ägare då de vet att jag har stort kontaktnät.

Själv ser jag, nu för tiden, en stor fördel i att hunden får vänja sig vid att vara ensamhund också. Jag tror inte det är bra för hunden att vara konstant i sällskap av annan hund, tror att det är lättare att få bra band mellan hund-ägare om det bara är en hund i familjen ett tag. Beror säkert en hel del på ras också. Det finns ju tydligen hundar som bryr sig mer om sällskapet av en människa än sällskapet av annan hund helt av sig själva, men mina dårar skulle lätt(!) bli "två hundar med en människa som råkar hänga med" om jag inte arbetade aktivt på att få dem med mig.

Två valpar samtidigt... Jag själv tvekar bara på att ha EN valp, men jag är ingen som gillar ungar oavsett art Att ha två valpar skulle jag aldrig någonsin orka med, men det är också för att jag räknar med att behöva lägga i princip all vaken tid på att få bra inkallning på en valp, på att få den att förstå att man är lugn inne och busar ute och alla andra grundgrejer som en valp bör ha koll på. Även där är nog mycket rasbundet. Jag väljer ju självständiga jaktidioter, på gott och ont.

 

[Springsteen]

Ang att ni mest hittar stressade hundar till omplacering: kolla bland uppfödare istället för på annonser. De bästa hundarna sätts i princip aldrig ut på annons utan "till någon som känner någon". Jag själv har tex hjälpt till att omplacera flertalet hundar, helt okomplicerade hundar med kanonmentalitet men där familjesituationen ändrats så att hundarna inte kunnat bo kvar (skiljsmässor, bäbis som visat sig vara allergisk och liknande). Dessa hundar har aldrig kommit ut på annons utan det är uppfödare som fått tillbaka hundarna och bett mig hålla utkik efter ny ägare då de vet att jag har stort kontaktnät.

Själv ser jag, nu för tiden, en stor fördel i att hunden får vänja sig vid att vara ensamhund också. Jag tror inte det är bra för hunden att vara konstant i sällskap av annan hund, tror att det är lättare att få bra band mellan hund-ägare om det bara är en hund i familjen ett tag. Beror säkert en hel del på ras också. Det finns ju tydligen hundar som bryr sig mer om sällskapet av en människa än sällskapet av annan hund helt av sig själva, men mina dårar skulle lätt(!) bli "två hundar med en människa som råkar hänga med" om jag inte arbetade aktivt på att få dem med mig.

Två valpar samtidigt... Jag själv tvekar bara på att ha EN valp, men jag är ingen som gillar ungar oavsett art Att ha två valpar skulle jag aldrig någonsin orka med, men det är också för att jag räknar med att behöva lägga i princip all vaken tid på att få bra inkallning på en valp, på att få den att förstå att man är lugn inne och busar ute och alla andra grundgrejer som en valp bör ha koll på. Även där är nog mycket rasbundet. Jag väljer ju självständiga jaktidioter, på gott och ont.

Vi har hört av oss till uppfödare, men inte lyckats hitta något vettigt. Vi är inte ens väldigt kräsna med ras, så länge vi kan erbjuda hunden vad den behöver. Ringde på en Ridgeback, fyra år, häromdagen som lät perfekt, men den hade dom redan blivit av med såklart!

Just nu är Rollo en valp som är väldigt okomplicerad. Han ville inte följa med oss utan gick och la sig i soffan och sov i två timmar själv, Att lämna honom ensam är inga problem. Har testat när man går och duschar, hämtar posten etc. Han går bara och lägger sig och sover. Så ensamträning är inget problem. Inkallning har varit löjligt enkel - går bara och väntar på att han ska bli galen och sluta komma - men det har inte hänt än, han är som en vuxen hund när det gäller att komma när man ropar. Han är väldigt mycket för människor även om han älskar sin golden polare. Han har också en väldigt tydlig av och på knapp, men hade säkert blivit ett litet monster om han inte fick aktivering (trickträning etc.) Men på grund av att han är så fruktansvärt okomplicerad (just nu...) så känns det som om det inte kommer att vara ett stort problem, men det kanske är för att vi är två personer om ansvaret samt att sambon har valpskötsel som "heltidsjobb".

 

[Red_Chili]

Hett tips: vänta tills han är åtminstone 8 månader och se om ni säger samma sak då Det är ju ingen slump att de flesta jobbiga hundar omplaceras först när de är 6-8 månader gamla, det är då de börjar bli jävliga många gånger.

 

[isafore]

Dalmatiner är hemska när dem blir tonåringar.

Och ja, det är superjobbigt att ha två valpar samtidigt. Jag hade två valpar förra året, det fick mig att tappa all lust på valp. Och då är jag ändå van vid att ha flera vuxna hundar och en valp. En valp vilar när den är trött. Två valpar härjar upp varandra hela tiden och har aldrig tid att vila. En valp kissar inne, du går ut med den och torkar upp kisset, sen är det bra. Har man två så kissar en, och medan man fiskar upp den och ska gå ut kissar nästa inne. Sen lyckas du fiska upp den också o går ut, kommer in o börjar torka kiss så sätter sig valparna o bajsar.

Nää usch, valp är jobbigt

 

[vallhund]

Många rasklubbar förmedlar även omplaceringar, man hittar dem i närheten av valphänvisning.
T ex http://vallreg.svak.se/d_puppies.php?MENUSELECT=5&VR_SELECT=2

 

[dpmatte]

Hur länge man ska vänta att skaffa en andra valp är helt individuellt. Det beror både på hur man själv är, hur första valpen är och hur den kommande valpen är. Jag håller med Red_Chili om minst 8 mån eller helst ca 1½ år. Olika hundraser kan bli jobbiga i olika ålder (s k trotsålder). Vissa redan vid 6 mån andra inte förrän vid 18 mån, sen är det ett litet antal som inte blir jobbiga alls. Jobbiga kan betyda t ex att de stänger öronen o lyssnar inte alls eller att de börjar göra utfall mot andra hundar av samma kön. Sen är det dessutom lättare att de ryker ihop om de är för lika i ålder.

Ett exempel: 2 tikvalpar ur samma kull efter min gamling (de är 6 år nu) bor i gemensam familj ryker ihop titt som tätt p g a allt möjligt. Just dessa tikar biter inte sönder varandra, men sådant förekommer rätt så ofta.

Ska ni däremot skaffa en vuxen hund så bör det vara nu innan valpen blir könsmogen om ni vill ha samma kön på båda. Det är inte säkert att en ettårig "slyngel" accepterar att det kommer en annan vuxen hund i huset. Och om de börjar bråka är det inte lätt att få stopp på det.

 

[vallhund]

Ska ni däremot skaffa en vuxen hund så bör det vara nu innan valpen blir könsmogen om ni vill ha samma kön på båda. Det är inte säkert att en ettårig "slyngel" accepterar att det kommer en annan vuxen hund i huset.

 

[Raderad medlem 94602]

Hur länge man ska vänta att skaffa en andra valp är helt individuellt. Det beror både på hur man själv är, hur första valpen är och hur den kommande valpen är. Jag håller med Red_Chili om minst 8 mån eller helst ca 1½ år. Olika hundraser kan bli jobbiga i olika ålder (s k trotsålder). Vissa redan vid 6 mån andra inte förrän vid 18 mån, sen är det ett litet antal som inte blir jobbiga alls. Jobbiga kan betyda t ex att de stänger öronen o lyssnar inte alls eller att de börjar göra utfall mot andra hundar av samma kön. Sen är det dessutom lättare att de ryker ihop om de är för lika i ålder.

Ett exempel: 2 tikvalpar ur samma kull efter min gamling (de är 6 år nu) bor i gemensam familj ryker ihop titt som tätt p g a allt möjligt. Just dessa tikar biter inte sönder varandra, men sådant förekommer rätt så ofta.

Ska ni däremot skaffa en vuxen hund så bör det vara nu innan valpen blir könsmogen om ni vill ha samma kön på båda. Det är inte säkert att en ettårig "slyngel" accepterar att det kommer en annan vuxen hund i huset. Och om de börjar bråka är det inte lätt att få stopp på det.

Känner så väl igen det där med osämjan. Vi har också haft två tikar ur samma kull tills nyligen då den ena blev klar för tjänst och såldes. De var då 2½ år. Vi var helt slutkörda över deras tjafs. Blev ju inte bättre av att vi även har mamman......
Gudars så härligt och rofyllt det är här hemma nu med bara ena ungtiken, mamman och hanen. Ungtiken och hanen är jämngamla men vitt skilda raser, temperament och att de är just hane/tik gör stor skillnad.
Jag tror iofs att det kan bero en hel del på vilka raser man har. Dvärgschnauzrar som min hane hade jag kunna ha massor av i samma ålder och kön. Men schäfrarna? Bara i nödfall....

 

[Springsteen]

Dalmatiner är hemska när dem blir tonåringar.

Och ja, det är superjobbigt att ha två valpar samtidigt. Jag hade två valpar förra året, det fick mig att tappa all lust på valp. Och då är jag ändå van vid att ha flera vuxna hundar och en valp. En valp vilar när den är trött. Två valpar härjar upp varandra hela tiden och har aldrig tid att vila. En valp kissar inne, du går ut med den och torkar upp kisset, sen är det bra. Har man två så kissar en, och medan man fiskar upp den och ska gå ut kissar nästa inne. Sen lyckas du fiska upp den också o går ut, kommer in o börjar torka kiss så sätter sig valparna o bajsar.

Nää usch, valp är jobbigt

Vi gillar att ha valp. Det är så himla mysigt. Men jag gillar ju djurungar. Föl och hundvalpar i alla fall. Brukar längta tillbaka till tiden min treåring var en fölunge.

 

[Springsteen]

Hett tips: vänta tills han är åtminstone 8 månader och se om ni säger samma sak då Det är ju ingen slump att de flesta jobbiga hundar omplaceras först när de är 6-8 månader gamla, det är då de börjar bli jävliga många gånger.

Det låter helt klart vettigt!

 

[Springsteen]

Många rasklubbar förmedlar även omplaceringar, man hittar dem i närheten av valphänvisning.
T ex http://vallreg.svak.se/d_puppies.php?MENUSELECT=5&VR_SELECT=2

Det är där vi tittat, på raser vi blivit rekommenderade, men inte hittat något tyvärr!

 

[Liran]

Koncentrera er på den hund ni har. Han kommer att bli tre gånger så stark som han är nu, selektivt döv, olydig, ohörsam, kaxig mot andra hundar, intensivt intresserad av tikar, och kanske av vilt också. Harmonin ni upplever nu är lugnet före stormen. Vill du inte utveckla honom med lite kurser och utbildning också, så att han når sin fulla potential? När bitarna börjar falla på plats runt årsskiftet 2018-2019 kan du skaffa den där valpen du är sugen på.

Oftast är det en dålig idé att ha flera hundar som är nära varandra i ålder, särskilt av samma kön. Jag har hört fler tråkiga historier om slagsmål, rangstrider och påtvingade omplaceringar än om friktionsfri samlevnad när hundarna är nästan jämnåriga.

 

[kladdkaka]

Det skiljer 9 månader på mina unghundar. Jag kommer aldrig i helvette göra om det!!!!! Jag "behövde" en till hund eftersom min tävlingshund är lite skruttig och tävlat färdigt och valpen är ur en dröm-kombination som jag suktat länge efter. Nu eller aldrig liksom.
Det går, men man gör livet väldigt mycket jobbigare än det behöver vara. Jag skulle aldrig gått igenom det här för att "bara" ha en till hund. Men det här är Hunden med stort H enligt mig som jag siktar på SM med.

 

[Springsteen]

Koncentrera er på den hund ni har. Han kommer att bli tre gånger så stark som han är nu, selektivt döv, olydig, ohörsam, kaxig mot andra hundar, intensivt intresserad av tikar, och kanske av vilt också. Harmonin ni upplever nu är lugnet före stormen. Vill du inte utveckla honom med lite kurser och utbildning också, så att han når sin fulla potential? När bitarna börjar falla på plats runt årsskiftet 2018-2019 kan du skaffa den där valpen du är sugen på.

Oftast är det en dålig idé att ha flera hundar som är nära varandra i ålder, särskilt av samma kön. Jag har hört fler tråkiga historier om slagsmål, rangstrider och påtvingade omplaceringar än om friktionsfri samlevnad när hundarna är nästan jämnåriga.

Varför skulle jag inte kunna fokusera på hunden och gå kurser med den om jag och sambon skulle ha två stycken?

Jag förstår dina argument ang. resten, men att hunden inte skulle få den träningen den ska ha förstår jag inte.

 

[Liran]

Varför skulle jag inte kunna fokusera på hunden och gå kurser med den om jag och sambon skulle ha två stycken?

Jag förstår dina argument ang. resten, men att hunden inte skulle få den träningen den ska ha förstår jag inte.

Du kommer att ha två hundar som behöver kurser, träning, spårläggning, utrustning etc. Det tar dubbelt så lång tid med två, och blir dubbelt så dyrt också. Har man gott om tid och pengar, och inga andra intressen kan det naturligtvis fungera, men hade inte du häst också?

 

[iNHALE]

Jag tycker ni ska vänta tills er nuvarande är 2-3 år gammal. Jag kan inget om dalmatiner, men vissa hundar är valpiga oerhört länge och det tar ibland lång lång tid innan dom mognar och växer upp mentalt. Min egen började bli sådär tonårsjobbig när han var 7-8 månader, nu är han snart 14 månader och det sitter i ännu. Jag räknar inte med att han kommer vara förbi det stadiet förrän han närmar sig 2 år.

Sen är det självklart att mycket beror på träning och hur man tacklar slyngelfasonerna, men det ställer sina krav på ens tålamod och jag hade aldrig i livet velat ha två tonåringar samtidigt.

 

[em-pirre]

Jag säger som @Red_Chili Vänta tills hunden blir äldre. Jag hade fan dött ifall jag tvingats ta emot en till valp innan Boxern var fyra år...

 

[Milosari]

Även ganska erfarna hundmänniskor brukar tveka inför att ha mer än en unghund i huset, och det är av en anledning. Jag tycker också du ska vänta eller möjligtvis köpa en äldre omplacering. Börja fiska lite nu så kanske det dyker upp något efter sommaren . Bra hundar kryllar det inte av men det är väl värt väntan.

En sak som man också får tänka på är att hundar i liknande storlek lever ungefär lika länge. Är de supertighta och mer bundna till varandra än till er så kanske den ene blir helt deprimerad när den andre försvinner, eller så tvingas ni ta bort båda inom något år. På äldre dar kommer ni också ha två hundar med ålderskrämpor, två hundar att oroa sig för. Vill ni ha någon yngre hund som livar upp det hela så sitter ni plötsligt med tre hundar varav minst två stora och vid det laget har ni kanske barn också.

Jag sitter själv i samma sits som @kladdkaka. Det skiljer 6 månader mellan hundarna för hund nr 1 var inte så bra som jag hade hoppats på, och då blev hund nr 2 till salu. Hund nr 2 är verkligen precis en sådan hund som jag önskat mig och jag kunde bara inte låta bli att köpa honom. Men jag hade aldrig gjort det "för skojs skull", helst vill jag ha en 6-7 år mellan hundarna för att slippa ha tre hundar så länge.

 

[Bison]

Du kommer att ha två hundar som behöver kurser, träning, spårläggning, utrustning etc. Det tar dubbelt så lång tid med två, och blir dubbelt så dyrt också. Har man gott om tid och pengar, och inga andra intressen kan det naturligtvis fungera, men hade inte du häst också?

Fast det beror ju helt på ras, jag har två hundar och tycker många gånger att det är enklare än bara en.