Skadad av att föda.

Sv: Skadad av att föda.

*kl*

Det man vet idag är att barn som är födda via snitt ofta har större problem med andningen än barn som föds vaginalt.....

Jag är själv snittad 4 gånger pga. att min fysik inte är den bästa. (kombination av ridolycka och Ehlers Danlos Syndrom)

Första snittet var en katastrof. De syde ihop mig för hårt och det såg ut som om de använt taggtråd. Jag fick sårinfektion och det läkte långsamt. Över ett år efter snittet "kröp" det fram trådar, kliade som rackarns i huden och vips så stack det ut en tråd jag kunde dra ut med pincett. Vad gäller barnet så missade bm att han inte andades som han skulle. Vilket jag påpekade då jag kom från uppvaket efter några timmar. Han var blå om munnen och tyckte inte han hade den andning han borde. Bm stod på sig och det blev tjafs. Efter en stund hämtar hon barnläkaren som fullkomligt springer iväg med gossen. Hans luftrör var fulla med slem. Han hamnade i kuvös och kunde inte syresätta sig. Född med öppen ductus. Senare uppkom misstanke om sepsis. Han fick 12 dagar på neonatalen och kuvös. Där klantade sig någon sköterska och spolade hans droppnål med kaliumklorid istället för natriumklorid. Det förstnämnda ändrar hjärtrytmen och kan vara dödande. Detta var inget de öht upplyste oss om, utan efter flera dagar fick vi reda på det av en slump. -när hans värden var normala igen.

Vid barn nr två var snittet bra, men de glömde ge mig smärtlindring! När jag vaknar ur narkosen har jag inte ens en alvedon i kroppen. DET gör :devil: ont att ha hela magen uppsprättad och inte ha smärtlindring. Man sabbade min axel under op. (har med min EDS att göra) så jag kunde inte ens lyfta gossen själv de första dagarna.

Vid barn nr tre hade jag så mycket ärrvävnad efter de två första snitten att de fick klippa upp mig med sax. Snittet i övrigt var bra, men de sabbade återigen min axel. De glömde sterilisera mig!!!

Vid barn nr 4. har de förhoppningsvis kommit ihåg att sterilisera mig, vilket de påstår att de nu gjort. Enligt journalen följer man det gamla op-ärret. Hur kommer det sig då att jag har typ 1½ snitt på magen?
Här hade jag en del blödningar i slutet av grav så jag låg på bb i strängt sängläge med "planerat akutsnitt" i beredskap i två veckor innan man tillslut bestämmer sig att plocka ut barnet 4 dagar tidigare än beräknat snitt. Fick en annan narkosläkare än den jag brukar ha (och som kan det här med EDS) den nya läkaren informerar jag grundligt om att vara försiktig med min nacke. Jaha, men så var inte fallet. Har fortfarande sviter av den. I övrigt var op personalen näst intill hysteriska då jag skulle mellan britsarna :smirk:

Det som skiljt mest vad gäller barnen är att man enligt barnläkaren numera alltid lägger snittade barn i Cpap så de får andas en stund just för att andningsproblematik är vanligt. Detta gjordes inte då första barnet föddes.....

Gira :banana: Som inte planerar fler barn.
 
Senast ändrad:
Sv: Skadad av att föda.

*kl* (ganska "intimt" inlägg med viss "äckel-varning")


Vet inte om detta har med ursprungsämnet att göra, men jag tyckte att det var onödigt att starta en ny tråd om det skulle vara så...

Jag vet att det kan vara problem med att gå på toaletten och "göra nummer 2" en ganska så lång tid efter förlossningen...

Men, det har nu gått över 4 månader sen jag födde och jag har fortfarande stora problem med att gå på toa. Kissa går bra, men att skita :o
Det gör ont, jag går sönder och det blöder...
Ärligt talat! Hur länge ska det vara så här? Eller är något fel?
Man känner ju inte direkt för att springa till en läkare och visa hela arslet :o

Lessen om jag ärlite väl öppen och ärlig med mina problem...
...men man måste ju våga fråga för att få några svar :D

Du måste söka hjälp! Du är förmodligen väldigt förstoppad (eller?) och behöver hjälp att komma på rätt spår igen! Vänta absolut inte längre. :crazy:
 
Sv: Skadad av att föda.

En fundering...kan den genrella övervikten och försämring av kondition tillika kroppskännedom påverka att svåra förlossningar ökar?
En mkt öppen fundering, och nu menar jag inte att allamed svåra förlossningar är otränade och överviktiga.

Det säger de redan öppet, dvs att mammornas ökade övervikt kombinerat med för stora bebisar (dvs över 4 kg) som blivit "normalt" numera, ger allt svårare förlossningar och skador.

Det jag la märke till när jag var gravid och kollade runt på olika gravid-forum, var att väldigt många verkar se graviditeten som en ursäkt för att balla ur helt med kost och motion. :eek: Jag vet inte hur många gånger jag läste rader i stil med "jag är gravid och blir ju ändå tjock (dvs stor om magen) så nu kvittar det vad jag äter!" eller "man blir ju ändå tjock när man blir gravid så jag struntar i vikten och unnar mig allt jag vill ha". Sen verkar man tro att det kvittar hur mycket man än går upp i vikt (30 kg verkar väldigt vanligt) för man går ju ändå ner allt och lite till när man ammar. :crazy:

Rapporter visar ju på att det är det ökade intaget av snabbmat och läsk till vardags som ger större och större bebisar, rent generellt. De allmänna kunskaperna i näringslära verkar försvinnande små. :(
 
Sv: Skadad av att föda.

Sen har det med någon slags svensk luthersk moral :crazy: Det ska göras naturligt, det ska göra lite ont, man är bättre barnaföderska om man "klarar sig utan" epidural, och hej och hå.

Det tror jag inte ett dugg på. Det beror snarare på var man har turen eller oturen att föda, dvs på vilket sjukhus och deras personal och rutiner. Det kan skilja sig stort! Och det behöver inte ens vara många mil mellan sjukhusen för att förlossningsupplevelsen ska vara väldigt olika. Helsingborgs BB har tex blivit vald till Sveriges bästa några år i rad och det kan jag förstå, efter att ha fött där! :love:

Rent allmänt i vården idag (sedan några år tillbaka) är man ju jättenoga med smärtlindring tex. Man ska inte ligga och ha ont i onödan och de går på smärtan och inte exakt antal timmar och minuter mellan doserna heller.
 
Sv: Skadad av att föda.

Du måste söka hjälp! Du är förmodligen väldigt förstoppad (eller?) och behöver hjälp att komma på rätt spår igen! Vänta absolut inte längre. :crazy:

Jag vet inte om jag är det.
Jag går på toa som jag ska.
Ibland fungerar det bra, men ófta känns det som att det är "för trångt" och som att jag måste "ta i" lite väl mycket...innan sköttes ju hela maskineriet av "reflexer" känns det som... :confused:
 
Sv: Skadad av att föda.

*KL*

Jag tycker det skulle vara väldigt intressant att titta närmare i den databas man utvecklat över komplikationer vid vaginal vs. kejsarsnitt.

Det lilla som framgick i artikeln väckte mer funderingar än gav svar. Vad räknas som komplikationer vid respektive förlossningssätt - och vilka komplikationer får man inte med? Att kejsarsnitt ger längre tid på sjukhus är väl inte konstigt, det är ju ett stort ingrepp, men det är väl en indikator på ingreppets karaktär och säger väl inte så mycket om komplikationer? Alltså, du kan göra ett kejsarsnitt som går helt som det ska, med tillhörande antal vårddagar också helt i enlighet med ingreppets karaktär och utan komplikationer, och du kan föda vaginalt, åka hem snabbare men ändå ha kvar komplikationer efteråt (som i tråden här - att inte kunna gå på toa som vanligt på flera månader).

Som sagt, den databasen verkar jätteintressant!
 
Sv: Skadad av att föda.

Det tror jag inte ett dugg på. Det beror snarare på var man har turen eller oturen att föda, dvs på vilket sjukhus och deras personal och rutiner. Det kan skilja sig stort! Och det behöver inte ens vara många mil mellan sjukhusen för att förlossningsupplevelsen ska vara väldigt olika. Helsingborgs BB har tex blivit vald till Sveriges bästa några år i rad och det kan jag förstå, efter att ha fött där! :love:

Rent allmänt i vården idag (sedan några år tillbaka) är man ju jättenoga med smärtlindring tex. Man ska inte ligga och ha ont i onödan och de går på smärtan och inte exakt antal timmar och minuter mellan doserna heller.

Jag menade bland mammor, inte bland personal.

Men ibland glimmar det till. Den första narkosläkaren (han som lade edan fel, dessutom) drog något skämt om att kvinnorna brukar inte vara så kaxiga sen och be och böna om eda. Den första BM (hon som tryckte sönder vävnaden i min ena blygdläpp så jag fick ett gigantiskt hematom under förlossningen) tyckte att jag skulle skärpa ihop mig och slappna av lite när hon undersökte mig. Hur lätt är det när hon massakrerar underlivet på mig? Generellt blev jag ganska illa bemött så fort jag hade några invändningar.

Vi semestrar i skåne varje år, och jag hoppades att jag skulle gå igång själv när vi var på västkusten där, men icke. Danderyd blev det.

Fny
 
Sv: Skadad av att föda.

Jag menade bland mammor, inte bland personal.

Men ibland glimmar det till. Den första narkosläkaren (han som lade edan fel, dessutom) drog något skämt om att kvinnorna brukar inte vara så kaxiga sen och be och böna om eda. Den första BM (hon som tryckte sönder vävnaden i min ena blygdläpp så jag fick ett gigantiskt hematom under förlossningen) tyckte att jag skulle skärpa ihop mig och slappna av lite när hon undersökte mig. Hur lätt är det när hon massakrerar underlivet på mig? Generellt blev jag ganska illa bemött så fort jag hade några invändningar.

Vi semestrar i skåne varje år, och jag hoppades att jag skulle gå igång själv när vi var på västkusten där, men icke. Danderyd blev det.

Fny

Ah, ja då är jag med dig! Jo jag har också blivit utsatt för den där maffian. :crazy:

Det visade sig nämligen efter en månads amning med oerhörda, fruktansvärda smärtor som inte går att förklara i ord, ett rent helvete, att jag har Raynauds syndrom i bröstvårtorna. Dvs jag får kärlkramp i bröstvårtorna pga temperaturskillnad. Dvs extremt köldkänslig. Inte blev det bättre av att jag följde råden om att lufttorka brösten efter varje amningstillfälle... Men bara tills jag fick min diagnos vill säga. Svärmor var så förstående så *not*. Hon tyckte att lite fick man ju tåla och hon hade minsann också haft ont, sår på bröstvårtorna i början bla bla bla. :mad:

Visst är det trevligt med empati och medkänsla? Jag kommer nog aldrig att fatta hur och varför man kan tävla i mest och vs minst bedövning??? :confused:

Det är förresten rätt vanligt att kvinnor "uppifrån" (spec Stockholmsområdet) planerar in semster etc här nere för att kunna föda i Skåne istället. :cool:
 
Sv: Skadad av att föda.

Det är många som har sagt till mig att jag kan ha min förlossningshistoria som en "war story" nåt att berätta om vid brasan när man är gammal, och som alla imponeras av att man klarat av. Jag skulle mycket hellre ha varit utan erfarenheten och haft en s.k. feg förlossning under narkos eller nåt (fast jag är lite smårädd för narkos, faktiskt, dåligt exempel). Jag tycker inte om att tävla i vad man har varit utsatt för, utan önskar av hela hjärtat att alla blev bättre bemött i förlossnings- och mödravården.

Min svärmor är urgullig, och kom farande som ett skott med en bröstpump, lugnande mintte och snälla ord när amningen inte kom igång när vi kom hem. Min sambo, hennes förste son, missade amningen helt efterson hon bara kunde mata med flaska, och han då aldrig lärde sig att suga, och hon inte fick någon hjälp. Efter det ordnade det sig med amningen.

Fny
 
Sv: Skadad av att föda.

s.k. feg förlossning under narkos

Ursäkta mig lite.... Vad menar du med det? Menar du att mina snitt under ofrivillig narkos skulle vara mindre smärtsamma totalt sett än om jag fått ryggbedövning alt. fött vaginalt hyfsat komplikationsfritt?

Då är du ute och cyklar! Har goda vänner som är barnmorskor och som själva fött både vaginalt samt via snitt. De har såväl kunskap som egen erfarenhet. Jag har flera vänner som fött vaginalt samt med vaket snitt. De jag känner väljer hellre att föda vaginalt för de upplever att de haft mindre besvär/smärtor efter vanlig förlossning än vid snitt. T.o.m. en kompis som på första barnet fick ett komplokationsfritt snitt pga barnet låg i säte och vid andra barnet födde vaginal och sprack så illa att de fick köra ner henne till op och söva för att kunna tråckla ihop henne , vilket tog lååång tid.

Jag tror att man ska vara lite försiktig med att anse det ena lättare/fegare än det andra. Såvida man inte gjort båda själv och även påtalar att min åsikt om mina snitt... För hur som helst varje kvinna har en egen upplevelse om varje förlossning, vilken ingen annan kan döma.


Gira :banana: , något förvånad
 
Sv: Skadad av att föda.

Nej, inte alls. Jag har pratat med folk som fått akutsnitt och det låter inte alls som något man vill ska hända en.

Jag såg ett program på TV en gång om en kvinna med en hjärnskada som var höggravid, och vars värkar satte igång då hon låg sövd och kyld för att reparera skadan. Hennes vaginala förlossning verkade gå väldigt stillsamt till då hon ju inte på något sätt spände sig eller kämpade emot, utan barnet föddes på en dryg timme. Det var det jag hade i åtanke när jag skrev "feg förlossning under narkos" men jag kan ju inte veta hur hon upplevde det i efterhand heller.

Något jag har lärt mig är att man aldrig kan uppskatta någon annans upplevelse eller jämföra sin egen förlossning med någon annan. Två till synes likadana förlossningar kan upplevas totalt olika.

Hoppas du inte tog illa vid dig :-)

Fny
 
Sv: Skadad av att föda.

Nej, jag tog inte illa vid mig. Men reagerade på att man ofta anger snitt som den lätta vägen. Vilket det oftast inte är....

Men det du skriver angående kvinnan med skadan, är det ju både lite skrämmande och intressant. Om hon hade varit vid medvetande, hade hon haft en snabb, enkel förlossning då också? Registrerar det undermedvetna något osv.

Sen funderar jag lite, när man är nersövd är man väl ändå ganska lealös, dvs du kan inte använda dina muskler på samma sätt, hur mycket ha dom fått jobba och på vilket sätt vs vaket tillstånd och full vigör.


När jag ändå är i funderartagen. Om man blir bukopererad så blir man sjukskriven ett bra tag. Men när man snittas vilket också är en stor bukoperation och man sjukskrivs öht inte. Att föda barn är förvisso ingen sjukdom, men iallafall...


Gira :banana:
 
Sv: Skadad av att föda.

Bara en snabb reflektion... Jag tror att man inte sjukskrivs just för att man ändå ska gå hemma med bebisen. Man får ju lyfta etc den nyfödda bebisen direkt.

Jag blev opererad för blindtarmsinflammation nu i början av januari. Och jag blev inte sjukskriven! Men så noterade de ju också att jag är mammaledig... Sambon stannade hemma och tog ut pappadagar istället i en vecka, eftersom jag varken fick lov eller klarade av att lyfta etc den nästan 11 kg tunga bebisen.
 
Sv: Skadad av att föda.

Ja antagligen är det så. Behöver man sjukskrivas efter ett ingrepp och beräknas vara "borta" kortare tid än en vecka så brukar inte läkarna skriva något intyg eftersom man inte behöver lämna läkarintyg den första veckan.



Gira :banana:
 
Sv: Skadad av att föda.

Jag tänkte på dig, No1, idag när jag hörde nyheterna. Jag är nyfiken på hur du ställer dig till den forskning som är aktuell NU. Håller du fast vid dina egna amatörstudier? Ljuger myndigheter, forskare och/eller de som har makten?

Jag har inte tänkt tanken på att någon ljuger. För mig handlar det om åsiktsskillnader. Jag tar alltså detta med ro. Samtidigt när de går ut med denna rapport, som INTE säger något nytt, så passar svensk institution på att påtala att de vill ändra trenden med de drastiskt ökande snitten i Sverige.
Tänk att snitt ökar drastiskt TROTS att naturlig förlossning är så simpelt och snitt är så farligt...

Det finns statistik för båda förlossningssätten och även tunga namn och representanter. Sedan beror det på vilken risk varje kvinnlig individ är villig att ta och hur man resonerar runt frågeställningen.

Jag har tidigare i denna tråd refererat till en svt-sänd läkarstämma under 2006 där expertis tog upp problematiken om att kvinnor undanhålls korrekt information om riskerna med vaginal förlossning men pumpas med skrämselpropaganda om snitt.
Jag vet inte vilken kompetens som krävs för att deltaga vid en tv-sänd läkarstämma men kvinnan som pratade var överläkare/forskare inom gyn.

Sedan finns det siffror från socialstyrelsen och diverse publikationer, som också länkats i denna tråd, vilka ger andra infallsvinklar än Barnmorskan "Gunhild Svenssons" naturligförlosssningspropaganda.

Det är väl såhär:
ALLA anser väl att en naturlig förlossning utan komplikationer är det bästa för alla parter.
Sedan hittar du förespråkare för både vaginal och snitt i samtliga samhällsklasser och politiska korridorer SAMT inom läkarkåren.
Det finns många läkare som FÖRSTÅR att man vill snittas, jag tror inte att de skulle göra det om de tyckte det var idioti att VÄLJA snitt.
 
Senast ändrad:
Sv: Skadad av att föda.

Fast, både kejsarsnitt och blindtarmen tar flera veckor att läka ordentligt. 6 veckor innan man får belasta magen fullt ut igen. Om man har ett tungt jobb, där man lyfter mycket så blir man sjukskriven så gott som hela den tiden. (Vet en man som blev det i alla fall...).
 
Sv: Skadad av att föda.

Nu har ju jag inte fött än. Vet inte varför jag läser den här tråden och skrämmer upp mig själv.

Men jag tror att en orsak till att förlossningsskador ökar kan vara personalbrist och stress.

Jag känner mig i princip lika rädd för vaginal förlossning som för snitt. Vet inte hur min stackars unge ska komma ut. Söva ner mig totalt i 7 månaden och väcka upp mig när ungen är sisådär några månader kanske.
 
Sv: Skadad av att föda.

Under snitt får du ju faktiskt sova, en tanke bara.
 
Sv: Skadad av att föda.

Men om man verkligen vill så får man narkos.:smirk:
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp