Ska man köpa häst utan erfarenhet?

[Ryttaren]

Det får mig nästan att bita på naglarna!
Hästarna får åka ifrån en erfaren ägare (eller en nybörjare som inte klarade av/tröttnade på hästen) till en nybörjare.
När jag tänker på nybörjare, så menar jag riktigt, riktigt, oerfarna ryttare som fortfarande leds i grimma och följer med i sadeln. Kan inte grunderna om foder, utrustning eller någonting, har inte ens haft teori på ridskolan! Inte hoppat, galopperat eller ridit själv.
Jag känner själv att jag har fortfarande delar inom foder och lite inom utrustning som jag måste lära mig, så ska få hyra häst nästa år och då ska jag lära mig det jag inte kan som behövs innan man köper häst. Om det går bra, så köper vi.
Men, varför måste folk gå så fort fram? Om ens mamma/pappa/syster/bror vet mycket om hästar och har/haft så tycker jag SJÄLVKLART att det går bra, då kan man få hjälp när man behöver det.
Men om man bara har blivit ledd i grimma, så tycker jag att det är för tidigt.
Och tänk om dom som har köpt häst tröttnar? Det är nog ingen dans på rosor att sälja hästar, det kan bli så mycket fel.
Vad tycker ni? Jag tycker det som jag skrev ovan (om ni har någon erfaren med er så går det perfekt ) men om man är den enda som har lite lite erfarenhet om att sitta och åka med på en häst så tycker jag att det inte är en särskilt bra idé..
Det kan ju gå bra när en nybörjare köper en häst, men oftast så blir det bara krångel och "Mamma, kan du gå och släppa ut hästarna, jag orkar inte".
Det kan ju gå bra eller dåligt, men att skaffa häst utan erfarenhet är nog inget som dom flesta rekommenderar.
(Och jag behövde även skriva av mig om detta, snälla, bli inte upprörda om ni har köpt häst som nybörjare utan någon annan erfaren).
Ps.

Vill inte svara dom som säger att jag framställer allt detta som fakta, detta är en åsikt. Ni får ha vilken åsikt ni än vill.

 

[Maqurell]

Naturligtvis bör man ha lite koll eller åtminstonde lite sunt bondförnuft men en del människor verkar ha en överdriven lust till att slå hjäl sig och då får man bara låta dem göra det. Tyvärr....

 

[Ryttaren]

Naturligtvis bör man ha lite koll eller åtminstonde lite sunt bondförnuft men en del människor verkar ha en överdriven lust till att slå hjäl sig och då får man bara låta dem göra det. Tyvärr....

Japp, .

 

[Vira]

Det beror ju på vilken koll man har omkring sig. Visst, naturligtvis är det inte bra om en nybörjare utan minsta kunskap köper en häst och ställer den i ett eget stall ute i skogen någonstans. Någon sådan har jag dock aldrig sett utanför hästböcker från 50-talet. Om man däremot ställer hästen i ett stall där erfarna personer är villiga att hjälpa en och att hålla koll på hästen är det ingen fara.

Det finns också mycket som man inte kan lära sig förrän man är inne i det, och efter tio år med egen häst är jag fortfarande inte "fullärd". Jag frågar fortfarande mer erfarna personer om att titta efter hältor, titta på sår, funderingar kring foder osv. Så om man ska vänta tills man kan allt innan man köper häst kan man nog lägga hela idén på hyllan. Jag tror också att det är betydligt farligare om en halverfaren person som tror att den klarar av hästen utan hjälp köper häst, än om en ödmjuk nybörjare gör det.

(Jag kunde förresten inte ett smack om foder och utrustning när jag köpte häst. Men det gjorde ingenting - jag hade hästen uppstallad på en ridskola, så ridlärarna satte ihop en foderstat åt min häst samtidigt som till ridskolehästarna. Sadel och träns frågade jag förra ägaren på vilket hål det skulle sitta , och sedan kollade förstås ridlärarna med jämna mellanrum så att inget såg heltokigt ut. Den hästen mådde toppenbra.)

 

[stjarnhimmel]

Min uppfattning är art det inte är så vanligt..? Men jag kan ha fel.. De flesta jag vet har rätt bra koll eller åtminstone bra folk omkring sig.

 

[Ryttaren]

Det beror ju på vilken koll man har omkring sig. Visst, naturligtvis är det inte bra om en nybörjare utan minsta kunskap köper en häst och ställer den i ett eget stall ute i skogen någonstans. Någon sådan har jag dock aldrig sett utanför hästböcker från 50-talet. Om man däremot ställer hästen i ett stall där erfarna personer är villiga att hjälpa en och att hålla koll på hästen är det ingen fara.

Det finns också mycket som man inte kan lära sig förrän man är inne i det, och efter tio år med egen häst är jag fortfarande inte "fullärd". Jag frågar fortfarande mer erfarna personer om att titta efter hältor, titta på sår, funderingar kring foder osv. Så om man ska vänta tills man kan allt innan man köper häst kan man nog lägga hela idén på hyllan. Jag tror också att det är betydligt farligare om en halverfaren person som tror att den klarar av hästen utan hjälp köper häst, än om en ödmjuk nybörjare gör det.

(Jag kunde förresten inte ett smack om foder och utrustning när jag köpte häst. Men det gjorde ingenting - jag hade hästen uppstallad på en ridskola, så ridlärarna satte ihop en foderstat åt min häst samtidigt som till ridskolehästarna. Sadel och träns frågade jag förra ägaren på vilket hål det skulle sitta , och sedan kollade förstås ridlärarna med jämna mellanrum så att inget såg heltokigt ut. Den hästen mådde toppenbra.)

Ja, om man har hjälp så går det!
Har sett några som har funderat/har köpt häst som nybörjare.
Och jag håller med, man kan nog aldrig veta allt om hästar. Då måste man nog leva i evigheter.
Fast om en halverfaren person skulle köpa en häst så skulle det vara farligare än om en nybörjare gjorde det, håller jag inte riktigt med om.. Dom halverfarna kan ju ändå mer än nybörjaren som fortfarande leds med grimma.

Och vad snäll den ridläraren var att hjälpa dig! Bra med sådan toppenhjälp.

 

[Ryttaren]

Min uppfattning är art det inte är så vanligt..? Men jag kan ha fel.. De flesta jag vet har rätt bra koll eller åtminstone bra folk omkring sig.

Det finns en del.

 

[Grazing]

Har nog aldrig stött på en sådan som är så extremt grön på allt. Dom flesta har ju haft ett relativt långvarit intresse innan. Annars så tycker jag att det är många som bör veta vad dom gör som köper häst som ändå beter sig som om dom inte hade en aning om vad dom gav sig in på och säljer hästen ett par veckor senare till första bästa som tar den. Foder osv lär man sig efterhand, man kanske råkar ut för en häst som är supertunn och behöver specialfoder och då lär man sig och läser på om vad den individen behöver, har man en lättfödd lär man sig att det egentligen bara behövs hö och inget kraft alls.

När det gäller ridningen så tycker jag att man iallafall bör kunna kontrollera en häst i alla gångarter, om man nu ska nyttja hästen inom ridningen. Annars får man ju liksom inte ut så mycket av köpet då jag gissar ridningen är en stor del att man överhuvudtaget köper hästen. Då är det inte roligt att vara beroende av att någon leder en hela tiden. Däremot att rida hästen i rätt form osv, även det är någonting man lär sig efterhand med rätt tränare, huvudsaken är att man har viljan att lära sig och ta reda på saker.

 

[Dandylinn]

Jag tycker det är ganska ovanligt med de som är så totalt okunniga i allt.
Antingen brukar man vara mer bra på något och kanske mindre bra på andra områden.

Jag har sett de som rider som krattor och har dålig kunskap om foder, sjukvård etc själv men som med hjälp fixar det och lär sig med tiden. Själva grejen med att bli duktig på häst är ju också att lära sig genom att göra..det finns ingen som blir bra på häst som studerar skolböcker precis.
Att gå ridskola är inte heller den enda rätta vägen för att bli duktig, jag skulle vilja säga ännu mer svårare att lära sig det mesta runt häst eftersom att man missar så otroligt mycket "vardagligt" på ridskolor.
För mig var ridskola inte ett alternativ när jag kunde lära mig så mycket fortare på hemmaplan att jag hoppade av ridskolan och satsade på egen häst i stället och det är nog väldigt många fler som gjort samma sak. (har man en schysst häst och kan få hjälp i sin omgivning, varför inte?)

Så det bästa är ju att man som okunnig eller nybörjare har kunniga i sin omgivning och är villig att lära sig/ser till att skaffa tränarhjälp osv. Att man vill lära sig och letar kunskap hela tiden för att bli bättre.

Det är en balansgång, men samtidigt så tycker inte jag att bara de som rider grand prix eller de som studerat hästens utfodring i 5 år ska kunna ha häst..med sunt förnuft kommer man långt där man också kan ha ett öppet sinne och kan ta emot vad de som är mer kunniga säger i en fråga och lära sig därefter.

 

[Dandylinn]

Fixar man hästhållningen på ringa kunskaper så hade jag mao aldrig brytt mig..att människorna riskerar
att göra sig illa är deras eget problem som tagit risken.

Däremot om djuren uppenbarligen ser ut att lida pga det hade jag lagt mig i, genom att upplysa och försöka tala om vad som är lämpligt, att de bör skaffa hjälp etc.

Risken att tröttna på häst finns alltid, för alla..Det kostar pengar och tar mycket tid som vem som helst kan tröttna på beroende på vart i livet man befinner sig och att det plötsligt en dag kan vara svårt att få både ekonomi och tid att gå ihop..det är många som lägger av pga det.

 

[Ryttaren]

Jag tycker det är ganska ovanligt med de som är så totalt okunniga i allt.
Antingen brukar man vara mer bra på något och kanske mindre bra på andra områden.

Jag har sett de som rider som krattor och har dålig kunskap om foder, sjukvård etc själv men som med hjälp fixar det och lär sig med tiden. Själva grejen med att bli duktig på häst är ju också att lära sig genom att göra..det finns ingen som blir bra på häst som studerar skolböcker precis.
Att gå ridskola är inte heller den enda rätta vägen för att bli duktig, jag skulle vilja säga ännu mer svårare att lära sig det mesta runt häst eftersom att man missar så otroligt mycket "vardagligt" på ridskolor.
För mig var ridskola inte ett alternativ när jag kunde lära mig så mycket fortare på hemmaplan att jag hoppade av ridskolan och satsade på egen häst i stället och det är nog väldigt många fler som gjort samma sak. (har man en schysst häst och kan få hjälp i sin omgivning, varför inte?)

Så det bästa är ju att man som okunnig eller nybörjare har kunniga i sin omgivning och är villig att lära sig/ser till att skaffa tränarhjälp osv. Att man vill lära sig och letar kunskap hela tiden för att bli bättre.

Det är en balansgång, men samtidigt så tycker inte jag att bara de som rider grand prix eller de som studerat hästens utfodring i 5 år ska kunna ha häst..med sunt förnuft kommer man långt där man också kan ha ett öppet sinne och kan ta emot vad de som är mer kunniga säger i en fråga och lära sig därefter.

Om man har tränarhjälp inom ridningen så går det bra (både på ridskola eller hemma) men skötseln då?
Man ska balansera ridning och teori, inte bara lite enkel ridning när man följer med i sadeln och håller slappt i tyglarna medans föräldern går framför.
Om man inte kan något, var ska man då börja om man inte har några kunniga i närheten? Ska man ledas hela tiden, för att man inte vet hur man gör själv? Och när man väl börjar rida själv, hur kommer det se ut då? Om hästen skenar? Inte lyder? Hoppar för högt? Vad gör en oerfaren person då?
Men som sagt, det går självklart bra om man har någon erfaren med sig varje dag vid ridning och skötsel (eller någon slags hjälp).
Fast jag tycker fortfarande att man borde rida i några år innan man köper häst, tänk om man tröttnar eller till och med blir rädd för hästen?

 

[stjarnhimmel]

Är det ett ungt barn det handlar om? Där föräldern inte tar sitt ansvar?

 

[Amha]

Om man har tränarhjälp inom ridningen så går det bra (både på ridskola eller hemma) men skötseln då?
Man ska balansera ridning och teori, inte bara lite enkel ridning när man följer med i sadeln och håller slappt i tyglarna medans föräldern går framför.
Om man inte kan något, var ska man då börja om man inte har några kunniga i närheten? Ska man ledas hela tiden, för att man inte vet hur man gör själv? Och när man väl börjar rida själv, hur kommer det se ut då? Om hästen skenar? Inte lyder? Hoppar för högt? Vad gör en oerfaren person då?
Men som sagt, det går självklart bra om man har någon erfaren med sig varje dag vid ridning och skötsel (eller någon slags hjälp).
Fast jag tycker fortfarande att man borde rida i några år innan man köper häst, tänk om man tröttnar eller till och med blir rädd för hästen?

Tränarhjälp kan ju även täcka skötsel. Dessutom kan man placera hästen i ett stall med hästkunniga.

Visst kan man köpa häst trots att man inte kan rida. Det viktiga för att en häst ska må bra är ju i grund och botten bra skötsel. Ridning kan man ju lära sig varteftersom med tränarhjälp. Skulle inte ha problem med att köpa en ponny åt min dotter innan hon kan rida och lära upp henne själv. Min erfarenhet av många ridskolehästar är att de är som pirayor Nu räknar jag med att hästen i fråga är anpassad för uppgiften och är ok med att ledas runt medan dess ryttare lär sig rida. Vad är det som säger att man rider sämre och har sämre kontroll om man lärt sig rida privat? Att hästen skenar/inte lyder/hoppar till/whatever kan ju hända med en ridskolehäst då. Här får man ju som förälder och tränare ta sitt ansvar och anpassa ridningen efter kunskapsnivån på ryttaren. Man skickar ju t.ex inte ut ryttaren i skogen på galopprunda om man inte är säker på att den klarar av det.

Tröttna kan man göra även om man ridit i flera år och haft egen häst länge. Been there. Jag lät mina hästar bara stå under en längre tid. Som tur var kom det ungefär samtidigt som graviditet, skador på hästen, andra hästen i pension och lite sånt. Tog bara lite längre tid på mig att komma igång igen och gjorde det på riktigt med tränare. En tränare som hjälpte mig med HANTERING! Jag har haft egen häst i 12-13 år och jag tar hjälp med hästhantering för jag upplever att jag inte kan det bra nog för att vara ok med min yngre häst.

Är det så att du tycker att det är jobbigt att folk i din omgivning som inte kan saker får hästar men inte du?

 

[Ryttaren]

Är det ett ungt barn det handlar om? Där föräldern inte tar sitt ansvar?

Nej, det handlar om vuxna och barn i allmänhet.
Men jag känner lite halvt en tjej som är nybörjare inom ridningen och har fått hästar, att ha hemma i ett eget stall utan någon annan hästerfaren att vara där dagligen.

 

[Ryttaren]

Tränarhjälp kan ju även täcka skötsel. Dessutom kan man placera hästen i ett stall med hästkunniga.

Visst kan man köpa häst trots att man inte kan rida. Det viktiga för att en häst ska må bra är ju i grund och botten bra skötsel. Ridning kan man ju lära sig varteftersom med tränarhjälp. Skulle inte ha problem med att köpa en ponny åt min dotter innan hon kan rida och lära upp henne själv. Min erfarenhet av många ridskolehästar är att de är som pirayor Nu räknar jag med att hästen i fråga är anpassad för uppgiften och är ok med att ledas runt medan dess ryttare lär sig rida. Vad är det som säger att man rider sämre och har sämre kontroll om man lärt sig rida privat? Att hästen skenar/inte lyder/hoppar till/whatever kan ju hända med en ridskolehäst då. Här får man ju som förälder och tränare ta sitt ansvar och anpassa ridningen efter kunskapsnivån på ryttaren. Man skickar ju t.ex inte ut ryttaren i skogen på galopprunda om man inte är säker på att den klarar av det.

Tröttna kan man göra även om man ridit i flera år och haft egen häst länge. Been there. Jag lät mina hästar bara stå under en längre tid. Som tur var kom det ungefär samtidigt som graviditet, skador på hästen, andra hästen i pension och lite sånt. Tog bara lite längre tid på mig att komma igång igen och gjorde det på riktigt med tränare. En tränare som hjälpte mig med HANTERING! Jag har haft egen häst i 12-13 år och jag tar hjälp med hästhantering för jag upplever att jag inte kan det bra nog för att vara ok med min yngre häst.

Är det så att du tycker att det är jobbigt att folk i din omgivning som inte kan saker får hästar men inte du?

Jag tänkte mer på folk som placerar hästar i ett eget stall utan någon hästerfaren i närheten, men att ha en inackorderar med hjälp inom skötsel och ridning går bra.
Tycker att det går bra att du som hästerfaren kan köpa en häst till din dotter.
Men jag säger inte att man rider sämre om man rider privat, jag säger att man antagligen kommer att rida sämre om man har lärt sig själv utan någon hjälp eller väldigt liten, än om man har fått hjälp av ridlärare/hästerfaren/privatränare.
Och det med ridskola, så tycker jag antingen att man ska gå i några år eller hos en bra privattränare eller hos en hästerfaren så att man vet att man tycker om ridning. Och då har man också lärt sig att man kan ramla av några gånger, och att man känner sig inte rädd för hästen om den skulle kasta av en.
Om en nybörjare som har en egen/egna hästar, blir avkastad för den första gången den rider själv så kan det leda till att denna personen blir rädd. Och då kanske den inte ens vågar vara i stallet själv, ta hand om hästen som kastade av dom, rida på hästen osv.

Och nej, jag finner det irriterande att folk tar på sig ett stort ansvar och inte vet något om hur stort det är.

 

[Amha]

Jag hade ridit i flera år när jag fick häst. Kunde rida i alla gångarter och lite lättare dressyr. Likt förbannat ville jag inte se hästkräket ( ) på ett par veckor när hästen och jag haft fight utan min mor fick ta hand om den. Sånt kan ske även om man ridit ett tag. I mitt fall 7 år på den tiden.

En nybörjare kan bli rädd om den ramlar av en ridskolehäst första gången den rider själv med. Första gången jag skulle hoppa for jag av (ridskole)hästen och fastnade med foten i stigbygeln och släpades med en bit. Det har ju med ens egen mentalitet att göra mer än huruvida man är nybörjare eller ej. Rädslor kan man övervinna. Min egen häst där jag hållit på att träna hästhantering har jag vägrat rida under flera månader för att jag är rädd om mig och inte vet vad jag väntar mig i olika situationer. Jag hoppade av i en mindre strid när hästen och jag började fightas om huruvida one rein stop är ett vara eller icke vara. Fighten fortsattes på marken och jag ser inget fel i det. Hade det varit jag för några (ehrm.. 10...) år sedan när jag kände mig astuff och kunnig inom hästeriet, nyss lämnat ridskolan osv. hade jag tagit striden från hästryggen. Dumdristigt! Jag är stolt över att jag är rädd om livet och har enorm respekt för de stora djuren vi handskas med. Lika rädd om livet som en "nybörjare".

Jag ser faktiskt inte den stora skillnaden mellan att köpa häst som oerfaren eller att köpa vilket djur som helst som oerfaren. Att köpa t.ex en hund kan ju gå riktigt illa om man inte vet vad man gör men ändå tar man lättvindigt på det medan en häst kräver att man kan ditt och datt och hållit på med ridning och hästskötsel i flera år.

 

[Amha]

Nej, det handlar om vuxna och barn i allmänhet.
Men jag känner lite halvt en tjej som är nybörjare inom ridningen och har fått hästar, att ha hemma i ett eget stall utan någon annan hästerfaren att vara där dagligen.

Är inte föräldrarna med vid all hantering så det inte går åt skogen? Vet du om föräldrarna har någon kunnig att rådfråga?

Mina föräldrar kunde ingenting alls om hästar när jag fick min gammelhäst. Dock läste de på som attan för att ta reda på nödvändig information.

 

[Ryttaren]

Jag hade ridit i flera år när jag fick häst. Kunde rida i alla gångarter och lite lättare dressyr. Likt förbannat ville jag inte se hästkräket ( ) på ett par veckor när hästen och jag haft fight utan min mor fick ta hand om den. Sånt kan ske även om man ridit ett tag. I mitt fall 7 år på den tiden.

En nybörjare kan bli rädd om den ramlar av en ridskolehäst första gången den rider själv med. Första gången jag skulle hoppa for jag av (ridskole)hästen och fastnade med foten i stigbygeln och släpades med en bit. Det har ju med ens egen mentalitet att göra mer än huruvida man är nybörjare eller ej. Rädslor kan man övervinna. Min egen häst där jag hållit på att träna hästhantering har jag vägrat rida under flera månader för att jag är rädd om mig och inte vet vad jag väntar mig i olika situationer. Jag hoppade av i en mindre strid när hästen och jag började fightas om huruvida one rein stop är ett vara eller icke vara. Fighten fortsattes på marken och jag ser inget fel i det. Hade det varit jag för några (ehrm.. 10...) år sedan när jag kände mig astuff och kunnig inom hästeriet, nyss lämnat ridskolan osv. hade jag tagit striden från hästryggen. Dumdristigt! Jag är stolt över att jag är rädd om livet och har enorm respekt för de stora djuren vi handskas med. Lika rädd om livet som en "nybörjare".

Jag ser faktiskt inte den stora skillnaden mellan att köpa häst som oerfaren eller att köpa vilket djur som helst som oerfaren. Att köpa t.ex en hund kan ju gå riktigt illa om man inte vet vad man gör men ändå tar man lättvindigt på det medan en häst kräver att man kan ditt och datt och hållit på med ridning och hästskötsel i flera år.

Det krävs nog att en person i familjen är hästvan.
Och på ridskolan eller när man har en erfaren med så finns det någon som kan få en att sitta upp i sadeln igen, men inte om man rider själv.
Vad gör en oerfaren förälder om deras barn ramlar av och hästen har skenat iväg? Och dom inte har läst på?
Och man ska alltid ha lite erfarenhet innan man köper något djur, åtminstone läsa på om man får som i mitt fall, en hittekanin mitt ifrån ingenstans. Pluggar på ordentligt om kaniner nu. Fast jag tror inte att det är så ofta som man hittar en häst på parkeringen utanför idrottshallen...
(Tänker inte diskutera kaninen här).
Och jag kallar dig för erfaren när du inte red på din häst i några månader. Du visste att du kunde bli skadad, eller att hästen kunde bli det. Det är skillnad mellan att veta att något kan gå fel, än att inte rida för att hästen skenade iväg lite när jag skulle trava.

 

[Ryttaren]

Är inte föräldrarna med vid all hantering så det inte går åt skogen? Vet du om föräldrarna har någon kunnig att rådfråga?

Mina föräldrar kunde ingenting alls om hästar när jag fick min gammelhäst. Dock läste de på som attan för att ta reda på nödvändig information.

Hon började på ridskola en månad sedan, inte så lång tid för att läsa på om hästar.

 

[Amha]

Det krävs nog att en person i familjen är hästvan.
Och på ridskolan eller när man har en erfaren med så finns det någon som kan få en att sitta upp i sadeln igen, men inte om man rider själv.
Vad gör en oerfaren förälder om deras barn ramlar av och hästen har skenat iväg? Och dom inte har läst på?
Och man ska alltid ha lite erfarenhet innan man köper något djur, åtminstone läsa på om man får som i mitt fall, en hittekanin mitt ifrån ingenstans. Pluggar på ordentligt om kaniner nu. Fast jag tror inte att det är så ofta som man hittar en häst på parkeringen utanför idrottshallen...
(Tänker inte diskutera kaninen här).
Och jag kallar dig för erfaren när du inte red på din häst i några månader. Du visste att du kunde bli skadad, eller att hästen kunde bli det. Det är skillnad mellan att veta att något kan gå fel, än att inte rida för att hästen skenade iväg lite när jag skulle trava.

Det är inte självklart för alla att man måste läsa på innan man köper djur. Det vet du lika bra som jag (läste kanintråden). Inte ens föräldrar vet att man måste kunna saker och mycket kan man lära längs vägen om man inte har kunskap innan. Jag vet personer som lyckats bra med hästarna trots att de inte kunde särskilt mycket eller hade erfarna föräldrar från start. Att automatiskt tycka att det är dåligt tycker jag är fel på de grunder du skrev i trådstarten. I flera fall kan en intresserad nybörjare göra bättre ifrån sig i hästägandet än en erfaren.

Angående att sitta upp i sadeln efter en avsittning: min mamma talade om för mig att antingen åker jag till stallet och rider eller så städar jag hela huset. Då hade det gått 2 veckor och valet var enkelt