Sjukvårdsfråga/transport

Förresten @alazzi - om det kan hjälpa till att knuffa din mamma åt rätt håll: om hon kommer sig iväg och blir aktuell för operation så är det en lätt och kvick operation som gör att hon kommer se jättebra efteråt. Båda mina åldringar gjort den, pappa var 86 och han kunde läsa tidningen utan glasögon efter operationen (vilket är mer än vad jag kan, utan starr :meh:)
 
Min mamma är en sån person som inte vill vara till besvär. Hon ringer aldrig till vårdcentralen en måndag "eftersom de har så mycket att göra då". Jag får tjata på henne att söka vård när hon är dålig. I julas hade hon en liten olycka och fick ett fult sår. Hon vägrade åka in till akuten då utan väntade till efter nyår och då var såret infekterat och fult.
 
@åke Diskussioner om vården brukar tendera att bli hemskt polariserade med de som tycker allt är skit på ena sidan och de som lobbar för att allt är fantastiskt på den andra. Såklart finns det nyanser och ibland blir det fel.

Men både exemplet om lårbensbrottet och barnet med krupp går att förstå ur en medicinsk synpunkt. Tror inte din bekanta som bröt sig har legat pall i sängen och inte kunnat gå sedan i julas utan ändå är mobiliserad och i hemmet? Nu är jag ingen ortoped men jag kan tänka mig att frakturen var av sådan art att man kan vänta och se om den läker ihop ordentligt själv eller om operation behövs i ett icke akut skede. Och det är ju för det mesta bra att undvika operation om man kan.

Och barnet kan inte ha varit allmänpåverkat när de sökte hjälp. Krupp är inte farligt, bara riktigt obehagligt. Ett allmänpåverkat barn hade fått hjälp direkt. Annars kan det vänta till dagen efter. Känns som att det som saknades där inte var medicinsk kompetens utan en förklaring till föräldrarna så de känner sig trygga och införstådda med bedömningen och beslutet.
 
Jag har en vän som fick åka in akut i natt pga värk och svullet ben. Han är ganska nyopererad. Han fick till svar i natt att han skulle återkomma idag och fick åka hem. Nu är han tillbaka på sjukan med blodpropp...

Själv försöker jag få en tid till ortoped, men kön är lång lång, man blir ju inte direkt friskare av att vänta flera månader. Den som påstår att vi har snabb och bra vård i Sverige har aldrig varit riktigt sjuk.

En annan vän bröt lårbenet på julafton. Första återbesöket fick han åka till ett sjukhus och röntga. Sedan åka tre mil och träffa läkaren på ett annat sjukhus.
Idag är Det nytt återbesök. Då sker både träff med läkaren och röntgen på samma sjukhus. Idag ska dom besluta om han ska opereras eller inte.... Så ja, svenska vården är helt fantastisk, snabb och smidig. Speciellt om man inte bor granne med ett stort sjukhus.

Väntetiden på akuten på ''mitt ''sjukhus är 4-6 timmar.
Vänta nu! Om dom inte gjort något åt lårbenet på 3 mån så har det ju läkt,sitter det inte rätt så blir det ju till att bryta det igen :nailbiting:
 
På mitt närmaste sjukhus som förövrigt är samma som @alazzi s mammas,så är vården så där,när jag bröt handleden så var jag in o ut från akuten på ca 1 tim,gipsad o klar,att jag sen var där 3 ggr till för att det inte blev bra är en annan sak.(gipset fixades i sista änden av min vet)
Men jag tackade nej till diskbråcks op för att jag helt enkelt inte vågar få den utförd på att sjukhus där det finns ortopeder som är anmälda flera gånger pga expriment ihopsättningar av ben :eek: Känner att jag har ingen lust att kanske spendera resten av mitt liv i rullstol
Dock kan jag tänka mig att åka till göteborg o få den gjord då dom var första med att göra den med titthåls op.
Men då blir det långt o besvärligt istället.:banghead:
 
Nej, vetenskapliga utvärderingar handlar inte om att själv söka vård och se hur det gick - utan att skapa ett betydligt större underlag när man jämför med andra system och länder.

Och jo, jag har personligen haft mycket med vården att göra och den fungerar mycket bra. Från akutvård och intensivvård till förebyggande vård och hantering av kroniska handikapp och sjukdomar. Ibland får man vänta länge på tider, men det handlar ofta om att tillståndet vare sig är akut eller kritiskt. Det är min erfarenhet. Mycket begränsad del av vården, trots allt.

Och det finns massor att göra för att förbättra. Men utgångspunkten är inte "dålig"/"Katastrof", utan utgångspunkten är ett i stort väl fungerande system där landstingen skulle ha mycket att lära av varandra (det finns lite väl stora skillnader mellan landsting).

TIll sist; om du nu är övertygad om att svensk sjukvård är att jämföra med ett u-lands. Hur stor erfarenhet och kunskap har du om u-länders sjukvårdssystem?

Antingen väldigt bristande, eller hur tänkte du att du ens kan jämföra svensk sjukvård med det Läkare Utan Gränser möter i till exempel Somalia:
https://lakareutangranser.se/vart-arbete/har-arbetar-vi/somalia
Det är glädjande att du har bra erfarenheter av vården. De tre gånger jag har behövt sjukvård de senaste femton åren har vården varit helt ok, tyvärr efter så långa väntetider att jag i ett av fallen kommer att ha men resten av livet.

Sedan undrar jag varför du jämför svensk sjukvård med den i Somalia och andra u-länder? Tycker du att det är emot de länderna vi ska bench-marka oss? På vilka grunder då? Min åsikt är att att vi ska jämföra med de nordiska länderna, Tyskland, Frankrike och andra västeuropeiska länder, och då finns det många brister i vår sjukvård, inte minst på tillgänglighetssidan.
 
@åke Diskussioner om vården brukar tendera att bli hemskt polariserade med de som tycker allt är skit på ena sidan och de som lobbar för att allt är fantastiskt på den andra. Såklart finns det nyanser och ibland blir det fel.

Men både exemplet om lårbensbrottet och barnet med krupp går att förstå ur en medicinsk synpunkt. Tror inte din bekanta som bröt sig har legat pall i sängen och inte kunnat gå sedan i julas utan ändå är mobiliserad och i hemmet? Nu är jag ingen ortoped men jag kan tänka mig att frakturen var av sådan art att man kan vänta och se om den läker ihop ordentligt själv eller om operation behövs i ett icke akut skede. Och det är ju för det mesta bra att undvika operation om man kan.

Och barnet kan inte ha varit allmänpåverkat när de sökte hjälp. Krupp är inte farligt, bara riktigt obehagligt. Ett allmänpåverkat barn hade fått hjälp direkt. Annars kan det vänta till dagen efter. Känns som att det som saknades där inte var medicinsk kompetens utan en förklaring till föräldrarna så de känner sig trygga och införstådda med bedömningen och beslutet.
Jo dom vill ju att Det ska läka själv. Det var mer transporten mellan dom olika sjukhusen som jag tyckte var ren idioti.

Men självklart är ju ett barn Efter tre nätter med krupp inte allmänpåverkad. Självklart finns det tid för en läkare att ''kasta ett öga '' på flickan. min vc suger. Man får räkna med att ringa 4-6 gånger för att ens få en tid. Halv nio år alla tider slut när man ringer. Har man då tur att sköterskan tycker man är sjuk nog, ja då får man komma till läkare.
 
Men självklart är ju ett barn Efter tre nätter med krupp inte allmänpåverkad. Självklart finns det tid för en läkare att ''kasta ett öga '' på flickan. min vc suger. Man får räkna med att ringa 4-6 gånger för att ens få en tid. Halv nio år alla tider slut när man ringer. Har man då tur att sköterskan tycker man är sjuk nog, ja då får man komma till läkare.

Problemet är inte att man bara ska "kasta ett öga" på en patient, det är att gravt underskatta vad läkare egentligen gör. Hen måste sätta sig in i sjukdomshistorien, hur det varit tidigare, hur det är nu, göra status, samla ihop allt till en bedömning, eventuellt slå upp behandling, kanske ringa någon annan, meddela beslut och diskutera kring det med patienten/anhöriga, skriva ut läkemedel, diktera på besöket, sätta diagnoskoder etc.

Det är ju jättetråkigt att du tycker din hälsocentral är dålig och att det är svårt med tider men det är ju fritt vårdval. Kanske någon annan hälsocentral är bättre? Jag har själv bytt HC ett flertal gånger när de inte levt upp till mina önskemål.
 
Måste vara en stor tröst för dem som blivit blinda i väntan på vård :up:.

Eller hur!

Mina föräldrar bor i precis det landstinget och ögonvården där går verkligen på knäna. Min pappa får god vård, men han är sedan många år inne i karusellen och de kan inte längre göra något för hans syn. Han är numera helt blind (dock helt utan vårdens fel ;)).

Men vad som är oturligt är att min mamma nu har fått gråstarr på båda ögonen och har en 40 procentig nedsättning i båda ögonen. Hon kan bara köra bil när det är mulet, vilket är bökigt eftersom hon är den enda som kan handla, göra ärenden, osv. Men tyvärr måste hon få minst en 60 procentig nedsättning innan det kan komma på tal att operera. Visst hennes syn kommer ju sannolikt att återställas när hon väl opereras, men det blir ju väldigt bökigt under tiden.

Nu kommenterar jag lite allmänt också - orkar inte skriva ett helt nytt inlägg. Jag tycker att det i den här debatten är synd att många inte klarar av att hålla isär kritik mot vårdapparaten kontra de som arbetar inom vården. Jag är exempelvis av uppfattningen att New public management är roten till det mesta onda här i livet och att det finns mycket som är rent av absurt när det kommer till hur vården är organiserad. Men det är ju inte en kritik mot de som arbetar inom vården! De lider ju också av hur vården är organiserad.
 
Sedan undrar jag varför du jämför svensk sjukvård med den i Somalia och andra u-länder? Tycker du att det är emot de länderna vi ska bench-marka oss? På vilka grunder då?
Orsaken till detta är troligen att det politiska inlägget i början på diskussionen gjorde den jämförelsen.
[...], att Sverige har lägst antal heldygnsplatser i psykiatrin per 100 000 invånare i hela västvärlden. Vi ligger i nivå med Uganda och Zimbabve[...]
 
Nu kommenterar jag lite allmänt också - orkar inte skriva ett helt nytt inlägg. Jag tycker att det i den här debatten är synd att många inte klarar av att hålla isär kritik mot vårdapparaten kontra de som arbetar inom vården.

Vilka menar du är många? Jag är själv vårdpersonal och vet verkligen att verksamheten går på knäna på många ställen. Men det gör ju inte att jag vill låta felaktigheter eller missuppfattningar stå oemotsagda när jag har en aning om hur det kan ligga till.
 
Nu menar jag inte just i Bukefalosdebatten, utan i vårddebatten.

Jaha. Blev lite otydligt när du bara refererar till "den här debatten".

Har precis motsatt erfarenhet. Tycker de allra flesta klarar av att både ta och ge kritik mot sin verksamhet och samtidigt se sitt eget värde i arbetet. Tycker däremot många som kritiserar vården har svårt att hålla isär verksamheten och personalen. Det blir i min erfarenhet ofta påhopp på personalen när de/vi gör så gott de/vi kan.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Målbilder för trubbnosar.
  • Uppdateringstråd 30
  • Senast tagna bilden XV

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp