Sjukskriven från jobbet men åka till stallet?

Status
Stängd för vidare inlägg.
Förlåt, men skojar du nu eller? Man är halt i max ngr minuter om inte tån är bruten. På riktigt? Ungefär som när man drämmer i lilltån på ett stolsben. Jisses alltså, hur fasen hamnade det glaset 🤣
Håller med att det här LÅTER töntigt men jag drämde tån i en sko (ja... seriöst...) i somras och det gjorde sjuhelvetes ont när jag gick på den. Den blev alldeles blå och svullen. Var på VC i ett annat ärende och läkaren skickade mig på röntgen, men den var inte bruten. Gjorde ändock så ont att jag blev alldeles kallsvettig och svimfärdig när jag gick på den "fel".

Kunde halta till jobbet så det var ju lugnt för min del så, men jag hade på riktigt svimmat om jag behövt gå på foten hela dagen. Töntigt? Jaa, men min kropp reagerar så på vissa saker, jag kan inte göra så mycket åt det. :(

Jag vet, det låter heeelt sjukt! :rofl: det gjorde så ont att jag var tyst i typ 30 sekunder innan jag skrek rakt ut. Den svullnade upp kraftigt och är blå både över och under, detta på en människa som aldrig får blåmärken. Jag är rätt övertygad om att den inte är bruten iaf.

Nu har det gått tre dagar, nu är jag bättre.:rofl:
 
Om man ska dra slutsatser utifrån det som tidigare skrivits i tråden så innebär detta att man är tvungen att rida med en öm lilltå för annars skadar sig hästen av att den får överskottsenergi, men man kan inte jobba för det gör ju ont att stå upp med sko på. Helt rimligt resonemang. Eller inte.
På tal om att övertolka och missförstå medvetet. Grattis till att lyckas tolka något inlägg till att alls hästar får överskotts energi. Vilket inlägg syftar du på?
 
Förlåt, men skojar du nu eller? Man är halt i max ngr minuter om inte tån är bruten. På riktigt? Ungefär som när man drämmer i lilltån på ett stolsben. Jisses alltså, hur fasen hamnade det glaset 🤣
Hoppas du inte tas ur den villfarelsen rent praktiskt. Jag har haltat i veckor med icke bruten lilltå.
 
Vi kanske ha olika nivåer på vad som räknas som sjuk helt enkelt.
När jag räknar mig som magsjuk, då kräks jag och kan inte äta. Inte äta = inte så mycket ork. Känns konstigt att sitta på hästen och spy med jämna mellanrum också. Men som sagt, det kanske bara jag som är klen, vissa andra tycker kanske att det är helt normalt och uppfriskande att rida runt och spy i skogen :) Eller så är det så att vissa andra kanske tycker att ett lätt illamående, som inte hindrar att man äter och rör på sig, räknas som "nån magsjuka" och att det räcker för att vara hemma från jobbet.

De gånger jag haft magsjuka har jag kräkts i några timmar och sen inget mer. Jag har inte gått runt och spytt i flera dagar. Som sagt, några timmar. Oftast på natten av nån konstig anledning och sen dagen efter har jag varit trött men kunnat äta utan problem. Ytterligare en dag efter (men innan 48 timmar gått sen sista kräkningen) mår jag rätt bra och hade absolut orkat en skrittrunda på en snäll häst.
 
Jag har mycket svårt för att kräkas öht, så pass att om jag spyr så går blodkärlen i halsen sönder på mig så om jag av någon anledning blir illamående så är jag halvdöd. Tack och lov är jag helt immun mot vinterkräksjukor.
 
Har alltid jobbat på kontor och haft häst. När jag varit sjuk (feber, influensa eller liknande) så har jag fått ta hand om min häst iallafall. Det är en himla skillnad på att mocka en box med pausar, sitta ner en stund och vila, göra några höpåsar och gosa lite och att jobba fullt fokus, full fart i 8 timmar.
Rida går inte när man är sjuk, möjligtvis skritta en runda.
Instämmer, men åt helt andra hållet. Är jag så sjuk att jag ens skulle överväga att sjukskriva mig från jobbet (som i att inte jobba ikapp det som behöver göras själv från sjuksängen) skulle jag definitivt inte orka klä på mig, sätta mig i bilen, åka till stallet, stå nedåtböjd och packa hö, mocka, bära vatten och kraftfoderhinkar. Livet i en stol på ett skönt kontor med en stor kopp the är ju rena rehabresan i jämförelse.

Att det sedan kan bli NÖDVÄNDIGT att ändå åka till stallet om man inte har tur (som jag alltid haft) med antingen en sambo, vänner eller personal som mot betalning kan utföra det som behöver göras för hästen är ju en annan femma och då är jag fullt med på att "livsnödvändiga" sysslor för de djur vi ansvarar för givetvis måste utföras. Men ansträngningsmässigt köper jag inte alls den förklaringsmodellen för egen del.
 
De gånger jag haft magsjuka har jag kräkts i några timmar och sen inget mer. Jag har inte gått runt och spytt i flera dagar. Som sagt, några timmar. Oftast på natten av nån konstig anledning och sen dagen efter har jag varit trött men kunnat äta utan problem. Ytterligare en dag efter (men innan 48 timmar gått sen sista kräkningen) mår jag rätt bra och hade absolut orkat en skrittrunda på en snäll häst.
Men det handlar ju inte om vad man orkar?
 
Om jag är ledig eller om jag jobbar gör jag Vad jag vill och orkar på fritiden. Om jag är sjuk av den typ som menas här- ont i tån, feber, magsjuka etc och sjukskriven så tycker jag inte att man kan göra vad man vill längre. Då får man kompa eller ta semester. Eller tjänstledigt.
Har jag blivit sjukskriven en längre tid är det inte samma sak. Då handlar det om att vissa saker i livet är svårt eller omöjligt och det som fungerar bra är absolut rimligt att göra.
Utbränd, cancer, benbrott, psykisk ohälsa, arbetsskador etc är liksom inte samma sak som ont i tån eller snuva...

Appropå tån så råkade sambon oxå ut för en blå otroligt öm tå som inte var bruten. Tog flera månader att bli bra. Han var inte sjukskriven för det men kunde inte spela fotboll eller gå långt med hundarna.
 
Om jag är ledig eller om jag jobbar gör jag Vad jag vill och orkar på fritiden. Om jag är sjuk av den typ som menas här- ont i tån, feber, magsjuka etc och sjukskriven så tycker jag inte att man kan göra vad man vill längre. Då får man kompa eller ta semester. Eller tjänstledigt.
Har jag blivit sjukskriven en längre tid är det inte samma sak. Då handlar det om att vissa saker i livet är svårt eller omöjligt och det som fungerar bra är absolut rimligt att göra.
Utbränd, cancer, benbrott, psykisk ohälsa, arbetsskador etc är liksom inte samma sak som ont i tån eller snuva...

Appropå tån så råkade sambon oxå ut för en blå otroligt öm tå som inte var bruten. Tog flera månader att bli bra. Han var inte sjukskriven för det men kunde inte spela fotboll eller gå långt med hundarna.
Min onda tå var ett sjukt dåligt exempel, ursäktar det med att jag skrev det typ två minuter innan jag somnade :rofl:
 
Om jag är ledig eller om jag jobbar gör jag Vad jag vill och orkar på fritiden. Om jag är sjuk av den typ som menas här- ont i tån, feber, magsjuka etc och sjukskriven så tycker jag inte att man kan göra vad man vill längre. Då får man kompa eller ta semester. Eller tjänstledigt.
Har jag blivit sjukskriven en längre tid är det inte samma sak. Då handlar det om att vissa saker i livet är svårt eller omöjligt och det som fungerar bra är absolut rimligt att göra.
Utbränd, cancer, benbrott, psykisk ohälsa, arbetsskador etc är liksom inte samma sak som ont i tån eller snuva...

Appropå tån så råkade sambon oxå ut för en blå otroligt öm tå som inte var bruten. Tog flera månader att bli bra. Han var inte sjukskriven för det men kunde inte spela fotboll eller gå långt med hundarna.
Så vad du säger är att man inte ska sjukskriva sig om man inte har möjlighet att ligga pall i sängen utan behöver handla, rasta hunden, mata katten eller laga mat utan ta tjänstledig (vilket kan bli omöjligt då det måste godkännas och inte kan beslutas ensidigt av en själv)? Eller var går gränsen för vad som är okej för sjukskrivning?
 
Senast ändrad:
Det finns vissa problem med diskussionen. De som hävdar att man inte kan rida som sjukskriven verkar utgå från att alla jobb är lika och att det finns en av och på knapp på sjukdom så att ena dagen är man sängliggande med feber, spyr mest hela tiden eller liknade. Jag generaliserar nu men det blir problematiskt när ena gänget tänker på en mycket diverserad arbetsmarknad, sjukdomsbild och hur man kan hantera symptomen och den andra på att man som jag uppfattar det inte kan vara hemma utan och fuska om man har ork nog att ta sig i sadeln.

De som anser att man inte kan rida när man är sjuk verkar också vilja visa på att de har rätt och vissa vägrar se att man inte använder exakt samma scenario som i ursprungsinlägget utan att diskussionen utvecklas, medan de som anser att det gå att rida struntar i ursprungsinlägget och vill visa sin personliga situation och har det fungerar där och relationen till ursprungsinlägget är att det handlar om ridning och kortare sjukdom, inte mer.

För mig är verkligheten mycket nyanserad. Korttidssjukskrivningar kan både vara av fysisk art - allt ifrån att man ligger med 40 graders feber med dubbelsidig lunginflammation (eller åtminstone influensa eller halsfluss) och till magsjuka och mer eller mindre tilltygade lemmar och psykisk art exv "min mamma dog i natt och jag är chockad och gråter konstant" eller en pågående depression som blivit tillfälligt värre. Sjukskrivningar tenderar också att för många om man varit ordentligt sjuk pågå en eller två dagar efter det mest akuta som när jag gick hem på onsdagen för att jag mådde illa och sen spydde hela natten och nästkommande förmiddag (med vidhängande diarré) på torsdags eftermiddagen började tillståndet stabiliseras men jag stannade hemma på fredagen både för att jag var matt och för att inte smitta kollegor i onödan. Jag diskuterade detta med min chef.

Och så har vi arbetets art, vi har dem som träffar folk konstant och har rösten som arbetsverktyg. Alla sjukdomar som sätter sig på luftvägarna är besvärande och det är direkt omöjligt att tala i telefon konstant eller undervisa om rösten inte är åtminstone närvarande.

Vi har vidare fysisk ansträngning som varierar mellan att sitta på en stol och glo på skärmar till fysisk rörliga yrken där man lyfter en del och går en massa till riktigt fysiskt tunga jobb. I min värld är gränsen för att orka jobba högst varierande.

Den som sitter ensam på ett kontorsrum eller kanske hemma, aldrig pratar med sina kollegor och behöver röra sig högst måttligt och dessutom har repetitiva arbeten som inte kräver koncentration kan jobba igenom de flesta sjukdomar om de vill. Den som har ett yrke som kräver fysisk styrka, koncentration och mycket verbal kommunikation och dessutom går någon mil eller tre på en arbetsdag behöver vara hemma vid betydligt lindrigare sjukdom.

Jag kan då inte fatta hur man kan säga att vid korttidssjukskrivning så är det i alla lägen fel att rida. Det innefattar både den som är hemma en dag extra för att villa upp sig/undvika smittspridning, som har akut depression/sorg och den som är frisk men rösten/tån/ryggen/koncentrationen fallerar och man är beroende av den för att utföra ett jobb.

Självklart finns det sjukdomar och arbeten i kombination där ridning i någon form är direkt olämplig likväl som det finns de som de inte spelar någon större roll och situationer som det är gynnsamt. Bara för att jag valt att inte rida när jag varit sjukskriven (men väl när jag är sjuk på icke arbetsdagar) innebär det inte att det i mina ögon är absolut tabu. Det är dock olämpligt i många lägen att träna och det gäller givetvis ridning också.

Personligen tycker jag det är konstigt att man är livegen och inte får göra något när man är sjuk. Grunden är för mig om man är korrekt sjukskriven, är man det får man i mina ögon göra vad man orkar, vad som är nödvändigt för att få livet att fungera och det som förkortar sjukdomstiden och får en att må bättre.

Är man inte korrekt sjukskriven så ska det undersökas och även vid misstanke om fusk och man kan råka ut för repressalier eller återbetalning. Jag har inte hittat någonstans i villkor för korttidssjukskrivning att man inte får ta hand om det nödvändiga dagliga eller på bästa sätt försöka rehabilitera sig och må så bra man kan i sin sjukdom.
 
Så vad du säger är att man inte ska sjukskriva sig om man inte har möjlighet att ligga pall i sängen utan behöver handla, rasta hunden, mata katten eller laga mat utan ta tjänstledig (vilket kan bli omöjligt då det måste godkännas och inte kan beslutas ensidigt av en själv)? Eller var går gränsen för vad som är okej för sjukskrivning?
Om jag är sjuk- magsjuka till exempel hade jag varit tvungen att kissa hundar och mata katten. Och det är långt ifrån att åka till stallet och rida. Just därför att - som fler redan sagt- det är inte nödvändigt. Hästen måste ut i hage och in och få mat och mockas. Kan ingen annan göra det (känns märkligt men ok...) får man väl krypa ut och ordna det och då är det rätt synd om en tycker jag! Men rida behöver man inte oavsett häst när det gäller 1-2 dagar. Man behöver inte åka skidor med hunden eller träna agility heller. Känns inte komplicerat alls?
 
Det finns vissa problem med diskussionen. De som hävdar att man inte kan rida som sjukskriven verkar utgå från att alla jobb är lika och att det finns en av och på knapp på sjukdom så att ena dagen är man sängliggande med feber, spyr mest hela tiden eller liknade. Jag generaliserar nu men det blir problematiskt när ena gänget tänker på en mycket diverserad arbetsmarknad, sjukdomsbild och hur man kan hantera symptomen och den andra på att man som jag uppfattar det inte kan vara hemma utan och fuska om man har ork nog att ta sig i sadeln.

De som anser att man inte kan rida när man är sjuk verkar också vilja visa på att de har rätt och vissa vägrar se att man inte använder exakt samma scenario som i ursprungsinlägget utan att diskussionen utvecklas, medan de som anser att det gå att rida struntar i ursprungsinlägget och vill visa sin personliga situation och har det fungerar där och relationen till ursprungsinlägget är att det handlar om ridning och kortare sjukdom, inte mer.

För mig är verkligheten mycket nyanserad. Korttidssjukskrivningar kan både vara av fysisk art - allt ifrån att man ligger med 40 graders feber med dubbelsidig lunginflammation (eller åtminstone influensa eller halsfluss) och till magsjuka och mer eller mindre tilltygade lemmar och psykisk art exv "min mamma dog i natt och jag är chockad och gråter konstant" eller en pågående depression som blivit tillfälligt värre. Sjukskrivningar tenderar också att för många om man varit ordentligt sjuk pågå en eller två dagar efter det mest akuta som när jag gick hem på onsdagen för att jag mådde illa och sen spydde hela natten och nästkommande förmiddag (med vidhängande diarré) på torsdags eftermiddagen började tillståndet stabiliseras men jag stannade hemma på fredagen både för att jag var matt och för att inte smitta kollegor i onödan. Jag diskuterade detta med min chef.

Och så har vi arbetets art, vi har dem som träffar folk konstant och har rösten som arbetsverktyg. Alla sjukdomar som sätter sig på luftvägarna är besvärande och det är direkt omöjligt att tala i telefon konstant eller undervisa om rösten inte är åtminstone närvarande.

Vi har vidare fysisk ansträngning som varierar mellan att sitta på en stol och glo på skärmar till fysisk rörliga yrken där man lyfter en del och går en massa till riktigt fysiskt tunga jobb. I min värld är gränsen för att orka jobba högst varierande.

Den som sitter ensam på ett kontorsrum eller kanske hemma, aldrig pratar med sina kollegor och behöver röra sig högst måttligt och dessutom har repetitiva arbeten som inte kräver koncentration kan jobba igenom de flesta sjukdomar om de vill. Den som har ett yrke som kräver fysisk styrka, koncentration och mycket verbal kommunikation och dessutom går någon mil eller tre på en arbetsdag behöver vara hemma vid betydligt lindrigare sjukdom.

Jag kan då inte fatta hur man kan säga att vid korttidssjukskrivning så är det i alla lägen fel att rida. Det innefattar både den som är hemma en dag extra för att villa upp sig/undvika smittspridning, som har akut depression/sorg och den som är frisk men rösten/tån/ryggen/koncentrationen fallerar och man är beroende av den för att utföra ett jobb.

Självklart finns det sjukdomar och arbeten i kombination där ridning i någon form är direkt olämplig likväl som det finns de som de inte spelar någon större roll och situationer som det är gynnsamt. Bara för att jag valt att inte rida när jag varit sjukskriven (men väl när jag är sjuk på icke arbetsdagar) innebär det inte att det i mina ögon är absolut tabu. Det är dock olämpligt i många lägen att träna och det gäller givetvis ridning också.

Personligen tycker jag det är konstigt att man är livegen och inte får göra något när man är sjuk. Grunden är för mig om man är korrekt sjukskriven, är man det får man i mina ögon göra vad man orkar, vad som är nödvändigt för att få livet att fungera och det som förkortar sjukdomstiden och får en att må bättre.

Är man inte korrekt sjukskriven så ska det undersökas och även vid misstanke om fusk och man kan råka ut för repressalier eller återbetalning. Jag har inte hittat någonstans i villkor för korttidssjukskrivning att man inte får ta hand om det nödvändiga dagliga eller på bästa sätt försöka rehabilitera sig och må så bra man kan i sin sjukdom.

Jag tycker det handlar om arbetsmoral.
Att prioritera att orka jobba framför att prioritera att rida.

Jag tycker visserligen att ridning är väldigt roligt - kan inte hitta på något som är roligare.
Men det är inte livsviktigt att rida varje dag.
Så om jag är tillräckligt sjuk för att inte orka jobba så tycker jag att det är bättre att avstå från att rida, även en lätt skrittrunda som en del av er beskriver som inte särskilt ansträngande, de få dagarna och i stället försöka vila mig frisk.

Jag tycker att det tyder på ganska låg arbetsmoral att anse sig för sjuk för att jobba men ändå orka med ridning.

Att sköta det nödvändiga med foder och vatten är i mina ögon något helt annat än att dessutom ta en ridtur.
 
Jag tycker det handlar om arbetsmoral.
Att prioritera att orka jobba framför att prioritera att rida.

Jag tycker visserligen att ridning är väldigt roligt - kan inte hitta på något som är roligare.
Men det är inte livsviktigt att rida varje dag.
Så om jag är tillräckligt sjuk för att inte orka jobba så tycker jag att det är bättre att avstå från att rida, även en lätt skrittrunda som en del av er beskriver som inte särskilt ansträngande, de få dagarna och i stället försöka vila mig frisk.

Jag tycker att det tyder på ganska låg arbetsmoral att anse sig för sjuk för att jobba men ändå orka med ridning.

Att sköta det nödvändiga med foder och vatten är i mina ögon något helt annat än att dessutom ta en ridtur.
Alltså, detta med att många verkar tro att vissa tycker att det är jätteskönt med en hel stalldag och man slipper jobb när man är sjuk är ju löjligt. Oavsett vad man orkar måste djuren skötas, så enkelt är det. Man orkar per automatik inte jobba för att man tar sig till stallet och sköter hästen, iståfall skulle ingen beviljas någon sjukledighet om den inte låg i graven mer eller mindre för det är extremt få sjukdomar som gör att man är totalt däckad och inte orkar med att gå ur sängen.
 
Alltså, detta med att många verkar tro att vissa tycker att det är jätteskönt med en hel stalldag och man slipper jobb när man är sjuk är ju löjligt. Oavsett vad man orkar måste djuren skötas, så enkelt är det. Man orkar per automatik inte jobba för att man tar sig till stallet och sköter hästen, iståfall skulle ingen beviljas någon sjukledighet om den inte låg i graven mer eller mindre för det är extremt få sjukdomar som gör att man är totalt däckad och inte orkar med att gå ur sängen.
Ingen säger något om det nödvändiga skötandet av djur eller människor. Det är mindre nödvändiga saker som att rida som vi tycker känns som fel prioritering.
Vid kortare sjukdomar som magsjuka och förkylning.
 
Ingen säger något om det nödvändiga skötandet av djur eller människor. Det är mindre nödvändiga saker som att rida som vi tycker känns som fel prioritering.
Vid kortare sjukdomar som magsjuka och förkylning.
Att röra på hästen är väldigt nödvändigt ibland, svårare än så är det inte. Sen om man väljer att löslongera eller skritta ut den spelar mindre roll. Det krävs liksom ingen direkt ansträngning ens. Det är betydligt jobbigare att sköta mockningen osv än vad det är att hoppa upp på hästen och rida ut eller ta med hästen till manegen för att longera den. Så när man ändå är i stallet så kan man lika gärna även sköta hästen, sen ska man ju som sagt inte träna. Det är inget felprioriterat med att sitta och åka häst, ingen blir friskare av att åka hem och sitta och glo på tv liksom, precis som ingen blir sjukare av att åka häst eller longera eller vad man nu väljer att göra.
 
Att röra på hästen är väldigt nödvändigt ibland, svårare än så är det inte. Sen om man väljer att löslongera eller skritta ut den spelar mindre roll. Det krävs liksom ingen direkt ansträngning ens.
Om man inte tycker att det är någon ansträngning att rida eller lösgaloppera hästen så är man nog inte så fysiskt sjuk. Jag tycker inte heller att det är ansträngande när jag är frisk, eller lite halvsjuk, men har jag feber eller magsjuka, dvs så fysiskt sjuk så att jag anser att jag måste vara hemma från jobbet, så är det definitivt en ansträngning. Du har nog en mycket lägre tröskel för hur fysiskt sjuk man är när man anser sig att inte kunna gå till jobbet.

Självklart beror det även på typ av jobb. Men jag använder rösten som ett mycket viktigt verktyg i mitt arbete, men trots det så går jag till jobbet när jag har tappat rösten, om jag mår någorlunda ok för övrigt. Några dagar brukar det gå att anpassa så att man klarar sig hyggligt utan röst. Många saker får man göra på andra sätt än vanligt, andra får man hoppa över tills rösten har kommit tillbaka. Hellre det än att lägga allt på hög tills man kommer tillbaka. Det lär ju gälla inom de flesta andra yrken också, att man kan anpassa arbetsuppgifterna några dagar. Men det beror ju på om man VILL anpassa sig och om man är beredd att göra det som man kan, så gott det går :)

Om jag skulle resonera som en del andra här så skulle jag ju lätt kunnat vara hemma tills rösten är helt återhämtad, och då hade jag helt klart orkat rida under tiden. Men jag anser mig inte vara sjuk bara pga en tappad röst, så det händer liksom inte.

Däremot är det ju jättebra, om man när man är hemma för tex depression, utmattning, ryggproblem osv, är ute i stallet och rider. Men det har ju både jag och andra skrivit massor av gånger i denna tråd.
 
Senast ändrad:
Att röra på hästen är väldigt nödvändigt ibland, svårare än så är det inte. Sen om man väljer att löslongera eller skritta ut den spelar mindre roll. Det krävs liksom ingen direkt ansträngning ens. Det är betydligt jobbigare att sköta mockningen osv än vad det är att hoppa upp på hästen och rida ut eller ta med hästen till manegen för att longera den. Så när man ändå är i stallet så kan man lika gärna även sköta hästen, sen ska man ju som sagt inte träna. Det är inget felprioriterat med att sitta och åka häst, ingen blir friskare av att åka hem och sitta och glo på tv liksom, precis som ingen blir sjukare av att åka häst eller longera eller vad man nu väljer att göra.
Vi har fullkomligt olika poäng i detta. Om jag är ledig har jag ridit med magsjuka för att det gick.
Men om jag är hemma för att jag inte kan jobba den dagen hade min häst- oavsett vilken häst- fått nöja sig med det nödvändiga. Har inget att göra med om jag blir mer sjuk eller inte. Utan det har att göra med att jag faktsikt är lite för medveten om att jag hade inte haft råd med häst om jag inte haft min lön. Och av respekt mot min arbetsgivare gör jag inte icke nödvändiga saker utanför hemmet om jag är för sjuk för att jobba.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Atletix
  • Sabotage?
  • Ridskoleryttare

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp