Sjuk eller är det "bara" ångest?

Min chef jobbade samtidigt som mig i helgen så tog faktiskt mod till mig och hörde med henne om chansen att få komma till företagshälsovården för att få hjälp. Hon tog det jättebra och var väldigt förstående. Ett möte bokades med HR så ska dit på fredag och se om jag inte kan få en tid.
All kontakt och bokning måste visst gå via dem.
Sa som det var till chefen att det är ju kanske inte arbetsrelaterat från början men det har definitivt eskalerat sedan jag började jobba då jag känner mig stressad över att inte hinna eller orka med allt jag "borde" utanför jobbet och det kommer säkert sluta med att man brakar helt och inte orkar alls.

Någon som vet om det brukar gå att träffa en vanlig läkare via företagshälsan eller om det bara är typ sjukgymnast och psykolog/kurator eller vad dom nu har där?
Jag har inte haft särskilt mycket kontakt med företagshälsovården i Sverige men självklart har de läkare och en av de jag hade kontakt med var utomordentligt duktig.

Frågan 'vad är arbetsrelaterat' är inte så intressant. Väldigt många problem beror på livssituationen i stort, och jobbar man är jobbet en stor del av livet. Intressantare är om man via förändringar på jobbet/i arbetstid kan bidra till en bättre situation. Tiden utanför jobbet är ofta svårare att påverka, i alla fall på kort sikt.
 
De har läkare och sjuksköterskor också, utöver vad du nämnde. När jag har kontakt med FH var det standard att få träffa sköterskan innan läkaren, så tryck på att du vill träffa läkaren direkt om det är det du vill.
De brukar ha företagsläkare, det är alltså en sorts specialisering om jag förstått det rätt, men oväsentligt för dig. De brukar vara jäkligt bra i kontakt med försäkringskassan och liknande iaf.

Du har inte funderat på yrkesbyte? Jobbet låter som en stor faktor.


Jag vill väl mest träffa läkare för att faktiskt kunna utesluta att det är något fel fysiskt. Mest vill jag väl egentligen träffa någon som lyssnar på mig tror jag.

Skulle gärna byta jobb. Målet är att kunna plugga för att ta mig vidare och göra något jag faktiskt vill, men kom inte in på det jag sökte nu till hösten och sedan tappade jag lite sugen.
Just nu jobbar jag på en återförsäljarsupport för en stor mobiloperatör.
Söker lite annat men har enbart en gymnasieutbildning så har varit svårt. Är lite feg att byta när jag har en fast tjänst med.
 
Just nu jobbar jag på en återförsäljarsupport för en stor mobiloperatör.
Söker lite annat men har enbart en gymnasieutbildning så har varit svårt. Är lite feg att byta när jag har en fast tjänst med.
Är du med i a-kassan? Isåfall våga chansa på ett jobbyte!

Jag blev erbjuden ett annat jobb för ett år sen, men då till en visstidsanställning från en tillsvidareanställning. Dessutom skulle jag få gå ner ganska mycket i lön. Idag är jag så glad att jag chansade, jag trivs så oerhört bra på mitt jobb nu för tiden och livet går ihop trots att jag tjänar mindre.
 
Är du med i a-kassan? Isåfall våga chansa på ett jobbyte!

Jag blev erbjuden ett annat jobb för ett år sen, men då till en visstidsanställning från en tillsvidareanställning. Dessutom skulle jag få gå ner ganska mycket i lön. Idag är jag så glad att jag chansade, jag trivs så oerhört bra på mitt jobb nu för tiden och livet går ihop trots att jag tjänar mindre.

Ja A-kassan är jag ju med i såklart.
Jag tjänar så dåligt så sämre kan det knappast bli ändå. :laugh: Men är svårt. Jag vet inte vad jag vill göra riktigt heller. :o
 
Duktig du är som tar tag i det! Håller tummarna för att företagshälsovården har bra hjälp för dig!

Det är bättre att du bryter ihop på samtalet, än efter som när du ringde till vc. Målet är ju att de ska se hur du mår, inte hur du mår när du mår som bäst och kämpar järnet för att hålla ihop.
 
Har det någon betydelse om du ändå tänker plugga? Bara byt:D

Sant. Gäller ju bara att hitta något. TACK för pepp. :)


Duktig du är som tar tag i det! Håller tummarna för att företagshälsovården har bra hjälp för dig!

Det är bättre att du bryter ihop på samtalet, än efter som när du ringde till vc. Målet är ju att de ska se hur du mår, inte hur du mår när du mår som bäst och kämpar järnet för att hålla ihop.

Åh tack! Du har så rätt! När jag tänker efter så blir det nog så att jag försökt hålla ihop när jag haft kontakt med Vc osv vilket i längden gör att det blir svårare att få hjälp då de inte ser hur man egentligen mår.
 
Möte med HR idag. Jättejobbigt men de tyckte absolut att så här kan vi ju inte ha det. Så på måndag ringer hon och bokar en tid. Hon trodde på ett läkarbesök först för att utesluta att det är fysiskt då jag ändå har de tufft med huvudvärk, illamående och ont i magen varje dag i princip och sedan vidare med KBT.
Skönt att bli lyssnad på och att det kanske händer något nu.
 
Nu har jag fått en tid till kbt hos företagshälsan. Ska dit om 2 veckor. Tydligen var det terapeuten som avgjorde om jag fick komma till läkare sen med.
Känns skönt att det händer något nu. :)
 
Använder min tråd för lite ventilation eller vad man ska säga. Vågar inte googla för det lär inte lugna nerverna det minsta.

Ursäkta lite detaljer här nu men..
Har haft lite ont i vad jag iallafall tror är äggstockarna några veckor. Inte hundra på var dom sitter men borde vara typ där. Hade mens ungefär rätt tid sist. Har inte hundra koll dock. Den var lite annorlunda mot vad den brukar. Åt det sparsamma hållet.
Ikväll kom det lite bruna (blodblandade?) flytningar när jag torkade mig. Borde ha mens om ca 4-5 dagar. Är jag totalt knäpp som oroar mig?
Mår riktigt skit just nu och vet inte var jag ska ta vägen.
Hittar massa olika symptom på allt möjligt hela tiden. Är så jäkla rädd att det är något allvarligt fel.
Var till vc i tisdags och fick då medicin mot urinvägsinfektion. Kan det var detta som spökar tro?
Usch. Fasen vad jag hatar detta! :cry::cry::cry:
 
Idag är det dags. Mådde skit hela dagen igår med känsla av stark ångest och huvudvärk. Mår illa hela tiden med. Har skrivit en lista på grejer jag vill fråga om eftersom jag säkert kommer bryta ihop och glömma minst hälften annars.
Är så jäkla rädd. Rädd att bara bli bortviftad och inte bli tagen på allvar igen..
Allt har eskalerat senaste veckorna och jag orkar inte ha det så här mer.
 
Det låter som en väldigt lång väg för dig att få komma till en läkare och få rätt hjälp :(. Både maken och jag mår i perioder dåligt. Väntar man för länge med att söka hjälp så blir det mer fysiska symtom och det kan vara i stort sett vad som helst. Jag har skällt på maken här för att han har väntat för länge. Jag sa åt han redan när han klagade på sjukdomskänsla i kroppen men han avvaktade ytterligare några veckor vilket gjorde att det blev värre. Han sjukskrev sig själv några dagar och bara gjorde vad han själv ville och vi har ändrat om lite här hemma med rutiner osv. Han kontaktade sin företagshälsovård och fick komma någon dag senare. Prover togs som såklart såg perfekta ut. Det var inte rätt läkare han fick träffa, den fokuserade på fel saker. Maken ringde igen och fick prata med en sköterska som sa till honom att han har alla tecken på "väggen" och sa till honom att han måste tänka på sig själv mer och sålla bort sådant som inte är akut nödvändigt, både i hemmet och på jobbet. Skulle han känna att han behöver bli sjukskriven så behöver bara ringa så får han komma till en annan läkare med annan kompetens.

Det som jag tycker själv är viktigt det är att vara öppen med det, särskilt till arbetsgivare och närmaste släkten. Det är inget fel med att inte orka, det händer alla ibland och när det är för mycket under en längre period så kan det lätt bli så att man inte kan komma vidare själv utan behöver hjälp. Då är det viktigt att man står på sig, bryter ihop om man behöver det, tar all hjälp från omgivningen som man kan få och framförallt bara gör det som absolut nödvändigast. Jag har haft perioder när jag inte haft någon ork alls utan bara suttit i soffan hela dagarna.

Lycka till idag, jag hoppas att du snart får den hjälp du behöver!
 
Det låter som en väldigt lång väg för dig att få komma till en läkare och få rätt hjälp :(. Både maken och jag mår i perioder dåligt. Väntar man för länge med att söka hjälp så blir det mer fysiska symtom och det kan vara i stort sett vad som helst. Jag har skällt på maken här för att han har väntat för länge. Jag sa åt han redan när han klagade på sjukdomskänsla i kroppen men han avvaktade ytterligare några veckor vilket gjorde att det blev värre. Han sjukskrev sig själv några dagar och bara gjorde vad han själv ville och vi har ändrat om lite här hemma med rutiner osv. Han kontaktade sin företagshälsovård och fick komma någon dag senare. Prover togs som såklart såg perfekta ut. Det var inte rätt läkare han fick träffa, den fokuserade på fel saker. Maken ringde igen och fick prata med en sköterska som sa till honom att han har alla tecken på "väggen" och sa till honom att han måste tänka på sig själv mer och sålla bort sådant som inte är akut nödvändigt, både i hemmet och på jobbet. Skulle han känna att han behöver bli sjukskriven så behöver bara ringa så får han komma till en annan läkare med annan kompetens.

Det som jag tycker själv är viktigt det är att vara öppen med det, särskilt till arbetsgivare och närmaste släkten. Det är inget fel med att inte orka, det händer alla ibland och när det är för mycket under en längre period så kan det lätt bli så att man inte kan komma vidare själv utan behöver hjälp. Då är det viktigt att man står på sig, bryter ihop om man behöver det, tar all hjälp från omgivningen som man kan få och framförallt bara gör det som absolut nödvändigast. Jag har haft perioder när jag inte haft någon ork alls utan bara suttit i soffan hela dagarna.

Lycka till idag, jag hoppas att du snart får den hjälp du behöver!

Åh tack för att du delar med dig! :heart Det värsta för mig är huvudvärken som gör att jag tror att jag är döende typ. Vilket säkert inte är fallet men min hjärna förstorar upp precis allt just nu.
Ska dit nu kl 11. Känns skönt men jätteläskigt!
 
Alltså vilken människa jag fick träffa. :love:
Helt fantastiskt. Bröt såklart ihop totalt och det var sjukt jobbigt men jag fick verkligen hjälp.
Hon var dessutom sjuksköterska i grunden så hon hade lite koll gällande huvudvärk och sådär. Hon trodde som mig på spänningsvärk, men för säkerhets skull tyckte hon att det ska kollas så hon skulle ta det med deras läkare och försöka ordna en remiss för röntgen då det alltid är bra att kolla upp. Tror det kan hjälpa mig också att få svart på vitt om det är något fel eller inte.
Ska träffa henne ett par gånger till så fick lite hemläxa med att öva på andning och sådär till att börja med.
Nu är jag helt slutkörd känns det som men en skön känsla ändå. Äntligen var det någon som hörde och tog mig på allvar. :bow:
 
Okej. Inser hur hypokondrisk jag låter men vet inte var ja ska ta vägen riktigt.
Har haft väldigt ont i bakhuvudet senaste veckan, mått illa o ont i magen. Inget nytt egentligen mer än att värken inte vill ge med sig riktigt. Piper och susar även i öronen konstant. Nu har det även börjar sticka o hålla på i ansiktet.
Borde jag söka på Vc imorgon? Dom verkar ju inte vilja ha med mig att göra knappt så det tar emot att ringa dit faktiskt. Eller ska jag avvakta till onsdag då Kbt terapeuten ev skulle höra av sig efter att ha pratat med deras läkare?
Kan inte så mkt om sånt här o vågar inte riktigt googla men borde inte vara akuta symptom som jag bör söka för ikväll?
 
Okej. Inser hur hypokondrisk jag låter men vet inte var ja ska ta vägen riktigt.
Har haft väldigt ont i bakhuvudet senaste veckan, mått illa o ont i magen. Inget nytt egentligen mer än att värken inte vill ge med sig riktigt. Piper och susar även i öronen konstant. Nu har det även börjar sticka o hålla på i ansiktet.
Borde jag söka på Vc imorgon? Dom verkar ju inte vilja ha med mig att göra knappt så det tar emot att ringa dit faktiskt. Eller ska jag avvakta till onsdag då Kbt terapeuten ev skulle höra av sig efter att ha pratat med deras läkare?
Kan inte så mkt om sånt här o vågar inte riktigt googla men borde inte vara akuta symptom som jag bör söka för ikväll?

Sök VC tycker jag, det finns ju till för det! Så kan de avgöra vad de tycker är lämpligt att göra. Du behöver inte avgöra det själv utan lägg över bollen till dem.

De vet ju isåfall vilka prover som kan vara lämpliga att ta för att utesluta fysiska problem som stämmer in med dina problem, som t.ex. rubbningar i sköldkörteln.
 

Liknande trådar

R
Kropp & Själ Först så jag vet att iallafall domflesta här inte är läkare och jag har själv klart kontakt med vård osv så ingen be höver oroa sig för...
2 3
Svar
52
· Visningar
2 451
Senast: Raderad medlem 149524
·
Kropp & Själ Natten till igår fick jag ett samtal om att en nära anhörig från ingenstans försökt ta sitt eget liv. Det kom som en chock för alla...
2
Svar
24
· Visningar
1 636
Senast: Twihard
·
R
Relationer Konstig rubrik kanske men jag ska förklara. Jag har iprincip alltid varit väldigt blyg och så. Och ända från jag var liten så um gicks...
2
Svar
35
· Visningar
1 827
Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de...
4 5 6
Svar
101
· Visningar
7 861
Senast: Palermo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp