Självständig valp

[cassiopeja]

Överallt står det att valpar helst håller sig till sin matte/husse och inte springer för långt bort från "tryggheten". Tyvärr har inte min valp läst dom böckerna. Redan när han kom hem till oss vid 8½ vecka var han otroligt självständig, och har redan "rymt hemifrån" ordentligt en gång (han är nu 11½ veckor gammal). Han håller aldrig koll på var jag är, för det skiter han i. Jag har provat att springa bort ifrån honom, hoppa, skutta, göra roliga ljud och rörelser, gömma mig, plötsligt ändra riktning, men det spelar ingen roll för han är inte ett dugg intresserad av var jag är. Han kommer dock om han vet att jag har godis och han är tillräckligt nära för att höra prasslet från påsen/lukten från godiset. Ibland misstänker jag att han faktiskt inte ens känner igen mig, för han älskar alla människor och det verkar inte spela honom någon roll vem det är som är med honom.

Egentligen är det väl inte något större problem, för jag kan ju låta bli att ha honom lös så riskerar jag inte att han springer ut på någon väg (jag bor i en Sthlms-förort bland mycket trafik, människor och hundar så det är inte lämpligt att ha en rymningsbenägen vovve lös här). Det är förstås lite tråkigt att han inte vill ägna mig någon närmare uppmärksamhet eller är intresserad av vad jag är, gör och säger (jag har försökt lära honom "sitt", vilket jag aldrig har haft något problem med med mina andra hundar, men med honom har det inte gått särskilt bra eftersom han helt enkelt inte verkar intresserad av vad jag säger och vill).

Jag kanske ställer för höga krav, han är ju fortfarande en liten bäbis och har bara bott här i tre veckor. Kanske är han inte mogen än för några krav överhuvudtaget? Men jag har aldrig upplevt sån självständighet och ointresse hos någon av de tidigare valpar vi haft, så jag känner mig lite osäker. Finns det något jag kan göra redan nu för att förbättra vår relation?

 

[julia_v]

Sv: Självständig valp

Har hunden föremålsintresse? Gillar att kampa?

Om den gör det så skulle jag försöka att få upp kontakten genom att leka mycket med den, så att en tycker att det är kul att vara hos matte. Tycker inte att man kan kräva så mycket ren lydnad av en så ung hund, men att öva upp kontakten tycker jag är A & O, och att man ska börja med det direkt när den är valp.

Om man håller på mycket och leker med dem, så är det roligare att komma till matte, när matte ropar. Ni två ska ha roligt tillsammans!
Om man sedan har lekt mycket, fått upp kontakten så kan man
på ställen där det går gömma sig om den inte kommer, letar den upp dig, massa lek och beröm. ( den ska då minnas att matte= lek och kul)



Men mitt tips är att leka, ha kul, träna upp kontakten, gör detta på ställen där inget stör till och börja med, och så får du väl tyvärr ha den kopplad på ställen där det finns andra hundar osv..
för har man inte bra kontakt ( senare lydnad också förstås) när man är ensamma utan störningar så blir den ännu sämre när det är saker runt omkring som stör..

Sedan så är det ju så att vissa hundar ÄR mer själständiga, de är svårare att få kontakt med,
vad är det för ras förresten??, jag bara svamlar på här..just hemkommen från ett träningsläger och full i ideér.

 

[martha]

Sv: Självständig valp

Hihi...PRECIS så är min också han är också 11,5 vecka nu, men lite kommer han på inkallning, otroligt självständig men ändå bebis ibland...kan knalla långt iväg med sb´vansen käckt på svaj
Men han kan faktiskt sitt och nej också
Vad har du för ras då..jag har en Dansk/Svensk

http://www.fotogalleriet.se/alb_show_id6916_page0.html

 

[Kalaspinglan]

Sv: Självständig valp

Hej och hallå!

Det känns så skönt att det är fler än jag som får uppleva detta. Jag har haft (och har fortfarande, men inte lika ofta) sådan kronisk prestationångest på grund av att min valp inte är "enligt regelboken".

Shumba har (och är) varit oerhört självständig. I början prövade jag att gömma mig, byta håll, ..... men inget har fungerat. Så nu har jag honom i princip aldrig lös, däremot har jag honom i sele och 35 meter lång lina vilket varit super då han (trots att jag tjoat, hoppat, lockat, pipit med leksaker, gått åt andra hållet, låsats äta godis mm mm mm..) dragit iväg efter fåglar, andra hundar eller en snöhög.

Men så nu, nu är han 8 månader, och nu fungerar inkallningen ALLTID - idag till och med när han busade med sin bästis, och då var han helt lös. Det känns om att nu, nu äntligen, har han börjat intressera sig för mig. Nu kan vi till och med möta hundar utan att han kastar sig mot den trots att jag inte har någon rolig kampleksak i handen.

Jag har inte så många tips att ge dig, tyvärr.

Tjingeling!
Pinglan

 

[Tippan]

Sv: Självständig valp

Var det inte en mellis du skaffat? Våra mellisar har varit obotliga rymmare fram tills 2 års åldern. Sen har de tvärt slutat.

 

[cassiopeja]

Sv: Självständig valp

Har hunden föremålsintresse? Gillar att kampa?
Om den gör det så skulle jag försöka att få upp kontakten genom att leka mycket med den, så att en tycker att det är kul att vara hos matte.

Jodå, han gillar att kampa om allt som går att dra och slita i. Men där har jag varit lite restriktiv... Han går nämligen snabbt upp i varv, och sen är det svårt att hitta "avknappen". Han flänger runt som en speedad duracellkanin och skäller och morrar och hoppar och gräver och springer och biter och sliter i allt han kommer åt. Då tar det ett tag att få honom lugn och kontaktbar igen, så jag har istället försökt att "träna" mycket avkoppling, tuggben och noslekar.

Förutom vilda lekar så är han väldigt förtjust i noslekar, han kan hålla på länge med att sniffa runt och leta godisar. Jag brukar leka "gömma godiset" som belöning, tex så började han med att inte vilja gå in igen efter att ha varit ute och rastat av sig, men då såg jag till att leka "gömma godiset" i farstun varje gång vi kom in, och nu är det inga problem att få honom att gå in längre. Fast noslekar är väl inte särskilt kontaktskapande, så jag antar att det gäller att leka bara så pass lite att han inte blir uppspelt, men att han ändå ser det som en trevlig belöning?

Sedan så är det ju så att vissa hundar ÄR mer själständiga, de är svårare att få kontakt med,
vad är det för ras förresten??, jag bara svamlar på här..just hemkommen från ett träningsläger och full i ideér.

Det är en mellanpudel. Tanken med mitt rasval var att de pudelägare jag var i kontakt med beskrev deras hundar som lättlärda, lyhörda och kontaktsökande, och det är den typen av hund som jag fungerar bäst med. Men det är väl inte riktigt dom orden jag skulle använda för att beskriva min lilla terrorist just nu... Han kanske växer till sig, annars får jag helt enkelt försöka se till att "lära" mig fungera även med en sån hund.

Och du får gärna dela med dig av fler idéer, dom tas tacksamt emot!

 

[cassiopeja]

Sv: Självständig valp

Hihi...PRECIS så är min också

Määään en sån söting!! Han har samma praktiska handtags-svans som min lilla ullkorv ser jag. Min är en mellanpudel. Såhär ser han ut, precis efter han har slitit sönder en krokus....

 

[cassiopeja]

Sv: Självständig valp

Men så nu, nu är han 8 månader, och nu fungerar inkallningen ALLTID

Var det inte en mellis du skaffat? Våra mellisar har varit obotliga rymmare fram tills 2 års åldern. Sen har de tvärt slutat.

Tack! Ni ger mig hopp!

 

[martha]

Sv: Självständig valp

Guud va söt han är
Du får komma på träffen i år igen o ta med dig honom...så kanske dom blir nöjda grabbarna
krokusen hade han ju bara tänkt att ge sig som kärleksgåva ...Sådeså

 

[Kilauea]

Sv: Självständig valp

Skönt att höra att det är flera med samma problem!
Lagotton (nu 5 månader) försvann runt hörnet på huset redan första veckan (vi bor i lägenhet): "kommer snart matte, ska bara kolla först" - det var mörkt och jag var bara ute för sista kisseriet.

Vi går på kurs - där tränas inkallning och där går det bra. När man är hemma är det lite värre, men hon blir bättre och bättre. Hon sticker inte efter människor i samma utsträckning längre -nä, faktiskt nästan aldrig om de inte har en av hennes hundkompisar med sig.

Hon har också lätt för att gå upp i varv, så jag brukar inte kampa med henne. Dock arbetar jag mycket med ögonkontakt, nosarbete (hon älskar att nosa) och ringträning tex. när vi är ute.

 

[Kilauea]

Sv: Självständig valp

Otroligt söt förresten!

 

[Kassiopeja]

Sv: Självständig valp

Från en Kassiopeja till en annan - du är säker på att det inte är MIN hund du beskriver?

När jag fick hem min Boxer (som för övrigt också beskrivt som kontaktsökande i rasinformationen ) så hade man ju läst att om hunden inte kommer eller tittar upp när man ropar på den så ska man gömma sig. Gjorde jag såklart då, det var väl dag två eller tre från att hon kommit hem till mig. Satte mig bakom en tät liten gran och kikade för att se vad valpen skulle hitta på. Stella kikar upp... ser sig lite lagom förvånat omkring... och... RUSAR IVÄG runt huset och mot horisonten. Där satt en matte bakom en liten gran med hakan vid knäna kan jag meddela!

Min hund blev rätt så mycket bättre efter någon månad, men det var FÖRE slyngelåldern det... :smirk: Mellan månad 8 och 16 var hon sen helt HOPPLÖS, kom inte på inkallning, sket blankt i var jag befann mig och sprang fram till varenda människa/hund som vi råkade stöta på. Det enda råd jag fick då var att ha henne kopplad (eller i lina) tills den åldern gick över, men jag ville INTE ge upp!
*envis bitch jag*

Jag började träna inkallning och kontaktövningar inomhus, dvs jag belönade för ALLA spontankontakter inne och jag bad också om uppmärksamhet genom att antingen ropa på henne eller bara sitta bredvid henne och vänta ut att hon själv väljer att ta kontakt. Med att ta kontakt menar jag att hon ska TITTA på mig, ta ÖGONkontakt. Det belönas med godis och/eller med favoritleksaken och ute kan det belönas med att jag släpper henne lös och så busar vi järnet en sväng. Jag tror stenhårt på att hunden får lättare för att vara lydig om man även hänger på och har ROLIGT med hunden, springer runt som två yra hönor och bara busar!

För det problemet du hade med kampandet har jag också en lösning som iaf funkade för min hund; nämligen att kampa yttepyttekorta stunder och sen kräva Loss! och om hunden då släpper saken så får hunden saken. Krävs det mer än ett enkelt Loss! så ser man till att hunden släpper och sen lägger man undan leksaken och det var det det. Lekstunden är över och jag brukar gå och sätta mig och se på TV eller nåt och verkligen igga hunden i de där lägena. Brukar inte ta så lång tid för hunden att fatta vad som genererar vilket beteende från matte.

Bra tidsperioder att träna en valp på över lag är i reklampauserna på TV!

Utomhus valde jag bara mina arenor. Eftersom även jag bor centralt där det är mycket trafik, folk och andra hundar, så tog jag min hund och for iväg (japp, i flera mil om det behövs) till en lugnare plats, som t.ex. ett skogsområde och jobbade med kontakten och inkallningen där, utan störning. När det var som allra värst så åkte jag till ett ridhus med henne, för därifrån kunde hon ju iaf inte sticka och då kunde jag träna helt utan oro = stooor fördel!

Hade för övrigt samma erfarenheter som nån annan som svarade i den här tråden att på valp- och fortsättningskursen var hon en men när vi kom hem iggade hon mig igen. Blev ju helknasigt när man väl åker för att få hjälp och hunden aldrig uppvisade några problem när man väl var där..

Som slutkläm kan jag ju meddela att min hund blivit så otroligt lydig och lätt att ha lös överallt sedan hon fyllt två (hon blir 3 i Juli). Visst kan man gissa att mycket beror på åldern och ökad mognad, men JAG känner mig ändå säker på att det faktum att jag aldrig slutade låta min hund gå lös har hjälpt oss att komma dit där vi är nu.
Min hund går idag fot betydligt bättre utan koppel än med, kan kallas in från lek med andra hundar och jag har till och med lyckats avstyra en rusning efter en flyende hare med ett glatt Stella HIT!

Så det FINNS hopp och nyckeln är kontaktövningar!

/JES

 

[cassiopeja]

Sv: Självständig valp

När jag fick hem min Boxer (som för övrigt också beskrivt som kontaktsökande i rasinformationen ) så hade man ju läst att om hunden inte kommer eller tittar upp när man ropar på den så ska man gömma sig. Gjorde jag såklart då, det var väl dag två eller tre från att hon kommit hem till mig. Satte mig bakom en tät liten gran och kikade för att se vad valpen skulle hitta på. Stella kikar upp... ser sig lite lagom förvånat omkring... och... RUSAR IVÄG runt huset och mot horisonten. Där satt en matte bakom en liten gran med hakan vid knäna kan jag meddela!

Oj vad det känns igen!.....

Jag skulle nog behöva lite av din envishet och tålamod... Jag är en väldigt otålig och lätt-uttråkad människa som vill att allt ska gå SNABBT och hela tiden hitta på nya saker. Att traggla och nöta på elementära grejer och ägna tid och energi bara åt att komma över ren trots är inte riktigt min grej... :smirk: Kontaktövningar har vi börjat med, med hjälp av valpkursen vi går på. Det kanske blir bra så småningom, han är ju så liten än. Jag får försöka att inte vara så otålig helt enkelt....

 

[cassiopeja]

Sv: Självständig valp

Du får komma på träffen i år igen o ta med dig honom...så kanske dom blir nöjda grabbarna

Ja det vore jättekul!