Sv: sitta upp..
Jag är lite 'mot strömmen' när det gäller unghästar och dess utbildning. Jag vill inte ha några medhjälpare. Jag REKOMMENDERAR dock alla ATT HA medhjälpare!
Men jag gör helt enkelt så att jag ser till att jag och hästen har sådant förtroende för varandra och att grundutbildningen är såpass etablerad att jag bedömmer att det känns okej för BÅDE mig och hästen att jag sitter upp för första gången. Jag hänger faktiskt inte ens speciellt mycket, däremot hanterar jag mycket från pall, har med som handhäst etc. Det som kan skrämma en unghäst är oftare höjden än vikten. Vikten brukar inte vara problem, men däremot en ryttare som 'sticker upp' och saker som rör sig ovanpå/ovanifrån.
Om vi tar nyvarande unghästen (03:a) så är hon en egen uppfödning så vi känner ju varandra rätt bra. Och hon var van både vid hantering från pall, gå som handhäst och bli klappad av mig från ryggen på andra hästen, samt att hon var VÄLDIGT tränad i att stå still.
Första uppsittningen så ställde jag henne vid pallen,s adlad etc, och så ställde jag mig på den och klappade henne (det hade vi gjort förr). Sen fick hon stå på lös tygel (men jag höll i tyglarna) och så la jag mig över ryggen. Jaha sa han. Sen så skrittade vi 15 meter, gjorde halt, jag klappade, jag gled av, tillbaka till pallen och göra om alltihop från ANDRA SIDAN (hästar saknar förmåga att översätta saker som hänt på t ex vä sida till att vara ofarliga från hö sida med).
Sen tyngde jag lite i ena stigbygeln, och när hon då stod lugnt och på lös tygel med spetsade öron satt jag upp. Och jag lutar mig INTE framåt över halsen i början, det om något är ett rovdjursbeteende. Utan jag satte mig lätt i sadeln, som vanligt, och letade rätt på andra stigbygeln. Sen klappade jag, och så gav jag signal för skritt, vi skrittade 15 meter, gjorde helt, stod still en stund (massor med beröm hela tiden såklart) och sen hoppade jag av. Helt odramatiskt.
Detta är dock INGET jag skulle rekommendera på en häst som kommer direkt från en lösdrift och som man haft en vecka! Bygg och etablera förtroende först! Och som sagt, det är alltid 'bäst enligt boken' att ha en medhjälpare.
Jag har använt samma metod för hästar som varit här på inridning med, gemensamt för dem är dock att de varit hanterade innan, och de har haft ett ganska lugnt och stabilt temperament. Då har det tagit ungefär en veckas arbete att komma till 'sitta upp' delen, och det har aldrig varit problem. (Sen kan jag göra det barbacka med, sadeln är eg inte nödvändig, men pga en ryggskada från en hästolycka vill jag eg ha sadel när jag pysslar med saker direkt emot läkarorder. Men en ungponny valde jag faktiskt att sitta upp på första gången och skritta första gångerna på barbacka, hon hade en aning issues med sadeln nämligen)
men han är snäll, givetvis testar han lite var gränserna går.. men ge gärna lite tips hur ni skulle gå tillväga o så..
