Sv: Sheltie, vill veta mer om rasen! =)
jag, mamma och mammas vän har shelties. Eftersom det mesta är perfekt

med dom så skriver jag bara det som kan vara negativt.
- I agilityn MÅSTE man träna på att hunden ska lämna en, min lilla loppa är som ett frimärke och har lyckats hoppa både rätt in i däcket och hinderstöd för att hon tittar på mig för mycket. Mammas/vännens har dock inga problem med detta eftersom dom är bättre tränade på just det.
- Kan vara skälliga, spec i flock, dock är det inget jag har märkt av på våra. De är ganska normalskälliga.
- Många tycker att sheltien är feg och reserverad men oooj vad detta beror på föraren! Det har dessutom förändrats enormt de senaste tio åren eller så. Min hund är fullkomligt orädd för det mesta (blev dock lite reserverad mot andra hundar när hon blev påhoppad, men det har löst sig nu) och går man på stan och vänder sig om en sekund sitter hon snart uppe i knät på ngn annan typ

. Likadant med de andra, förutom att mammas hund snart tappar intresse.
- Svårt att veta storleken om man är intresserad av utställning. Det är så små marginaler. Å andra sidan kan ju det vara en fördel att storlekarna varierar, tex så ville jag ha en liten hund och mamma en stor. Båda fick vad vi ville men samma ras.
- Pälsvård. Absolut inte så mycket som man kan tro, men man måste ändå borsta igenom hunden varannan/var tredje vecka och klippa tassar etc.
Det är det jag kan komma på på rak arm. Annars är det fantastiska hundar. Lättsamma, gosiga, vänliga, otroligt lättlärda m.m. De finner sig liksom i allt! En till grej är väl att de KAN lätt gå upp i stress vid ex agility och bli skälliga. Min tjej har dock aldrig sagt ett ljud, tack och lov

.
Så om din syster vill ha ett energiknippe som ändå har lätt att coola ner sig så är sheltien idealisk

.