Sämsta och sista julen

Innan jag skriver om det jag tänkte skriva så vill jag säga tack till alla som liksom tar eran tid på att skriva till mig Vet att jag är jätte dålig på att visa det men jag ÄR tack sam för det och upp skattar det jätte mycket även fast det inte verkar så. Och tror inte ni fattar hur mycket ni hjälper mig bara med att ni liksom försöker förstå vad jag menar och skriver stöttande saker
Sen det jag ville skriva så är det ju jul idag. Så hoppas alla ni har en bättre dag än jag har iallafall! Och att ni får vara med dom ni vill vara med.
Jag tänkte iallafall på ett år sen så var det som ett HELT annat liv. Liksom att då var jag helt normal och firade jul hemma med mamma och pappa och hundarna och var i stallet med C. Och nu om jag tänker så var jag väldigt liksom o mogen eller hur man ska säga. Eller liksom att det är sååå många saker som jag inte hade nån aning om då och att jag hade aldrig kunnat tänka att det skulle vara såhär nu. Utan då var jag helt normal som vem som helst och vid jul så sa mamma och pappa att vi skulle börja kolla efter en till ponny. Som ju blev O så för ett år sen så visste jag inte att han fanns.
Men så skulle alla mina drömmar bli sanna liksom att jag fick min dröm ponny! Och allt var SÅ bra så nu känns det som jag borde fattat att det inte skulle få bli så. Utan att det var typ som lugnet innan stormen eller vad man säger. Typ som jag bara skulle få precis börja känna hur det var att allt var BRA och att liksom vara lycklig. Som låter jätte dumt nu men ja.
Och sen på våren så började ju allt gå dåligt och har blivit sämre helatiden nästan och nu är jag en HELT annan än den jag var förra julen. Så är nästan tvärt mot allt som var då. Och skulle bara vilja komma tillbaka till då INNAN allting dåligt hände. Men det går ju inte.
Och sånthär får man inte säga men jag VET att dethär är min sista jul. Så förra julen var min sista riktiga jul men då hade jag ingen aning om det. Utan allt var bra och somvanligt. Mot för nu som jag ska flytta till hvb hem och har skit dålig relation med mina föräldrar och inte får träffa O eller hundarna och alla på bup och alla tycker nog att jag är skit jobbig. Och jag bara miss lyckas med allt helatiden och heltenkelt så är mitt liv slut. Och det bara är extra jobbigt för det är jul och det är såå tydligt hur stor skillnad det är mot förra året.

 

[sorbifolia]

Det låter absolut inte stört att du både är rädd för att flytta och samtidigt vill att det skal hända så fort som möjligt. Ovisshet angående framtiden är något av det svåraste att hantera för oss människor generellt, och för folk som du (och jag) som gillar att planera och ha kontroll, är det ännu värre. Faktiskt så kan det i vissa fall liknas med psykisk tortyr när man blir fråntagen den kontrollen.

Men du, kan du vara så snäll att du åtminstonde ger det nya stället en chans? Jag VET att det just nu känns som du inte vill vara där överhuvudtaget, men kan du försöka ett litet tag och bara ta reda på hur det är där, och låta dom få en chans att hjälpa dig må bättre? För anledningen till att det beslutats att du ska bo där är garanterat inte för att någon vill bli av med dig, men för att de som bestämmer tror att du kommer få det bättre där. Och kanske de kan ha rätt?

Vi finns i alla fall här för dig oavsett vart du bor. Kram.

 

[LiviaFilippa]

Några år ÄR en lång tid, det håller jag med om. Men sen har du oändligt med tid att bestämma över dig själv.

Jag tror jag förstår hur du menar, och jag önskar att jag kunde hjälpa dig så att du kunde uppleva att din röst också hördes. Det måste vara väldigt irriterande att "bara få hänga med" i vad som bestäms om dig.

Oavsett hoppas jag att det kommer att bli lättare och bättre för dig. Att hemmet jobbar på ett bra sätt och att det är vettiga människor som jobbar där. Kanske även ungdomar som du kan bli kompis med så småningom? Jag tror att det kan vara väldigt värdefullt för dig att ha ungdomar i samma ålder och liknande situation runt dig. Så märker du att vem som helst kan behöva lite extra stöttning en period. Det är inget konstigt.

Oändligt med tid som jag inte ens vill ha och detenda jag skulle vilja bestämma över migsjälv kommer jag aldrig få bestämma. Så det är inte så stor tröst eller hur man säger.

 

[LiviaFilippa]

Det låter absolut inte stört att du både är rädd för att flytta och samtidigt vill att det skal hända så fort som möjligt. Ovisshet angående framtiden är något av det svåraste att hantera för oss människor generellt, och för folk som du (och jag) som gillar att planera och ha kontroll, är det ännu värre. Faktiskt så kan det i vissa fall liknas med psykisk tortyr när man blir fråntagen den kontrollen.

Men du, kan du vara så snäll att du åtminstonde ger det nya stället en chans? Jag VET att det just nu känns som du inte vill vara där överhuvudtaget, men kan du försöka ett litet tag och bara ta reda på hur det är där, och låta dom få en chans att hjälpa dig må bättre? För anledningen till att det beslutats att du ska bo där är garanterat inte för att någon vill bli av med dig, men för att de som bestämmer tror att du kommer få det bättre där. Och kanske de kan ha rätt?

Vi finns i alla fall här för dig oavsett vart du bor. Kram.

Alltså jag har ju inget val ändå så jag måste ju ge det en chans. För tror inte precis att jag kommer få nån chans att dö ändå innan jag är där.

 

[Shaggy]

Alltså jag har ju inget val ändå så jag måste ju ge det en chans. För tror inte precis att jag kommer få nån chans att dö ändå innan jag är där.

Fast du kan gå in i det med olika inställning
1. "Det här idiotiska stället kan inte hjälpa mig och jag tänker göra allt för att de ska inse det" = du har bestämt dig för att misslyckas och kommer då att misslyckas
2. "Nej jag vill inte till det här stället men nu när jag är här ska jag ge det en ärlig chans och verkligen anstränga mig att utnyttja det de ger"= du har en stor möjlighet att lyckas.
Det är du som väljer vilken inställning du ska ha, jag hoppas att du väljer nummer 2 för du är så värd att få lyckas

 

[LiviaFilippa]

Fast du kan gå in i det med olika inställning
1. "Det här idiotiska stället kan inte hjälpa mig och jag tänker göra allt för att de ska inse det" = du har bestämt dig för att misslyckas och kommer då att misslyckas
2. "Nej jag vill inte till det här stället men nu när jag är här ska jag ge det en ärlig chans och verkligen anstränga mig att utnyttja det de ger"= du har en stor möjlighet att lyckas.
Det är du som väljer vilken inställning du ska ha, jag hoppas att du väljer nummer 2 för du är så värd att få lyckas

Fast jag VILL INTE anstränga mig jätte mycket för att försöka göra rätt eller hur man ska säga. Jag vill inte vill inte vill inte. Och jag kan inte heller för vet inte ens vad jag ska GÖRA. Men jag tänker inte göra allt för att dom ska in se att dom inte kan hjälpa mig heller för jag bryr mig bara inte och vill inte och kan inte och orkar inte. Jag kan inte bara bestämma mig att jag ska försöka bättre för då skulle jag väl ha gjort det redan så jag hade varit iallafall bättre nu så jag fick vara hemma. För det är inte som att jag har bestämt att jag ska miss lyckas med allt helatiden men det blir så ändå. Och jag orkar inte försöka mera nu och jag vill inte och jag vill eller orkar eller kan inte göra det mer bara för att jag måste bo på nåt sånt ställe för det kommer inte bara magist ändra min hjärna.
Och jag fattar att ni som skriver bara vill hjälpa och så men ni behöver inte försöka ändra hur jag tänker för det kommer ändå inte gå. Utan jag är som jag är och jag kan inte ändra på det och vara nån annan bara för det vore bra. Utan OM dom påriktigt kan hjälpa mig som jag inte tror men OM dom kan det så måste dom ju isåfall kunna hjälpa mig som den jag är. Annars om jag ska fejka att jag är possitiv och att jag tror jätte mycket att det kommer hjälpa fast jag inte tror det så är jag ju inte migsjälv och då kommer det vara mitt fel ändå att det inte hjälper för jag typ luras.

 

[Therese1988]

Luras är nog dumt. Det är bättre att vara ärlig med vad du känner och tycker, så de på nya stället har en chans att kunna hjälpa dig utifrån hur du mår. Du kanske kan rita någon sån där bra teckning för att förklara för dem, om det känns som att det kan vara svårt att komma igång och prata när allt är nytt? De är väldigt tydliga så det framgår hur du känner.

 

[LiviaFilippa]

Luras är nog dumt. Det är bättre att vara ärlig med vad du känner och tycker, så de på nya stället har en chans att kunna hjälpa dig utifrån hur du mår. Du kanske kan rita någon sån där bra teckning för att förklara för dem, om det känns som att det kan vara svårt att komma igång och prata när allt är nytt? De är väldigt tydliga så det framgår hur du känner.

Fast ändå så ska jag inte vara ärlig med hur jag känner heller för då känner jag fel. Så som alltid så går det inte att göra rätt. Och allt bara är vad jag inte ska göra så ska inte ha en neggativ in ställning och ska inte låtsas att jag känner nåt annat än jag gör. Så alltså ska jag heltplötsligt bara kunna ändra hur jag är och hur min hjärna funkar och om jag hade kunnat det så hade jag ju redan gjort det.

 

[Therese1988]

Jag säger inte att du inte får vara negativ. Nu skrev jag utifrån vad jag tycker och jag tror att det är bättre att vara öppen med att "såhär känner jag, livet är skit och jag vet inte vad jag ska göra". Jag förstår tänket att försöka se det som en ny möjlighet, men i ditt fall verkar det svårt just nu. Och utifrån de förutsättningarna, tror jag att det är lättare för dem att hjälpa dig om du berättar precis hur illa det är och hur dåligt du mår.
Jag ska tänka lite extra på dig imorgon och hålla tummarna för att det går så bra det kan.

 

[LiviaFilippa]

Nu får jag inte skriva eller läsa här heller för somsagt så är ALLT jag gör bara fel och dåligt och spelar ingen roll vad jag gör. Så skit samma då och har ingen aning om ifall det är justnu eller alltid men då vet ni iallafall.

 

[Sleepy]

"Och jag fattar att ni som skriver bara vill hjälpa och så men ni behöver inte försöka ändra hur jag tänker"

 

[Therese1988]

Jag är ledsen om mitt inlägg fick dig att ta illa upp. Det var absolut inte min mening, utan jag ville försöka få fram att du får känna och tycka precis som du vill och menade bara att det är dumt att spela teater för det gagnar nog ingen, inte minst dig själv. Det är ansträngande att låtsas vara någon man inte är. Förlåt, Emma. Kram på dig!

 

[sorbifolia]

Vi tänker på dig och håller tummarna för dig imorgon även fast du inte skriver.

Kram!

 

[Motacilla]

Tänker på dig!

Såg denna på Instagram och skrattade. Kanske du också kan tycka den är lite rolig

 

[LiviaFilippa]

Jag har fått medicin och sånt så är jätte trött och får nite ihop orden som jag vill så kan inte förklara allt. Men vill iallafall bara skriva tack till alla och förlåt

 

[Shaggy]

Sov gott

 

[svea]

Sov gott, vi tänker på dig!

 

[Fjordfrälst]

Jag har fått medicin och sånt så är jätte trött och får nite ihop orden som jag vill så kan inte förklara allt. Men vill iallafall bara skriva tack till alla och förlåt

God natt nu, hoppas du får sova gott och drömma om din ponny och hundar

 

[Kjerulfia]

Hoppas du får sova bra inatt.

Imorgon är en annan dag.

 

[Pratsch]

Jag tänker på dig och hoppas att idag blir en bra dag