Samhall?

Jag hade ett nytt möte med fk och af igår. Det mötet var i alla fall bättre än det första. Vi kom fram till att jag inte ska börja arbetsträna just nu utan det ska göras en arbetsförmågeutredning först. Det dröjer några månader innan det kan bli av.

Men det föreslogs också jobb på samhall. Jag känner mig inte alls positivt inställd till detta. Kan de verkligen erbjuda ett stimulerande och meningsfullt arbete? Tvivlar på det. Och så kollade jag upp vad lönen ligger på för arbete inom samhall. Den är skitlåg. Inte ens 24000 i månaden. Mer än så är man inte värd där tydligen. Men å andra sidan så betalar inte parkjobbet någon bra lön heller. I somras tjänade jag 24500 per månad. Jag känner mig inte riktigt uppskattad med en så låg lön.

Men jag är inte i läget att jag kan välja jobb. Jag får ta vilket skit som helst. Och det är ju ett kul tillskott till ett redan kasst liv.

 

[manda]

Jag hade ett nytt möte med fk och af igår. Det mötet var i alla fall bättre än det första. Vi kom fram till att jag inte ska börja arbetsträna just nu utan det ska göras en arbetsförmågeutredning först. Det dröjer några månader innan det kan bli av.

Men det föreslogs också jobb på samhall. Jag känner mig inte alls positivt inställd till detta. Kan de verkligen erbjuda ett stimulerande och meningsfullt arbete? Tvivlar på det. Och så kollade jag upp vad lönen ligger på för arbete inom samhall. Den är skitlåg. Inte ens 24000 i månaden. Mer än så är man inte värd där tydligen. Men å andra sidan så betalar inte parkjobbet någon bra lön heller. I somras tjänade jag 24500 per månad. Jag känner mig inte riktigt uppskattad med en så låg lön.

Men jag är inte i läget att jag kan välja jobb. Jag får ta vilket skit som helst. Och det är ju ett kul tillskott till ett redan kasst liv.

Vad bra att mötet var bättre än tidigare! Skönt.

En grej som jag tänker på är det där att du vill ha ett stimulerande jobb, att det kanske finns en risk med det att trigga arbetsviljan/göra det än svårare att anstränga dig lagom på jobbet? Nu vet jag att det var så nu i somras på ett jobb som jag uppfattat du inte tycker är direkt stimulerande, så kanske är min tanke inte relevant. Men tänk om du kunde ha ett jobb som lät dig ”tuffa på” inom ramarna för vad orken tål, så du faktiskt har lite ork kvar till resten av livet även när du jobbar? Skulle det kunna vara värt det att prioritera bort stimulans på jobbet för det? Att jobbet istället gör att du går ihop ekonomiskt, kanske har ett sammanhang där det går att utforska vad det här med ”människovärde” bortom monetär ersättning kan vara?

Om det nu är vad som kan erbjudas, skulle jag verkligen hoppas det kunde bli bra för dig.

Om inte annat kanske det kan vara skönt att ha en stadig åretruntinkomst på högre nivå än idag. Puttra på där ett tag, leta jobb som stämmer ännu bättre för dig under tiden utan stressen av att ständigt tömma sparkontot bara för det allra mest grundläggande?

 

[Wille]

Men nu kanske du kan jobba deltid?

Jag överlever inte på en deltidsinkomst.

 

[parellikusken]

Jag vet. Livet suger.

Jag vet inte riktigt varför jag lever för det är så meningslöst.

Släpper diskussionen här, du kommer alltid till den punkten till slut vad än någon skriver.

 

[Wille]

Vad bra att mötet var bättre än tidigare! Skönt.

En grej som jag tänker på är det där att du vill ha ett stimulerande jobb, att det kanske finns en risk med det att trigga arbetsviljan/göra det än svårare att anstränga dig lagom på jobbet? Nu vet jag att det var så nu i somras på ett jobb som jag uppfattat du inte tycker är direkt stimulerande, så kanske är min tanke inte relevant. Men tänk om du kunde ha ett jobb som lät dig ”tuffa på” inom ramarna för vad orken tål, så du faktiskt har lite ork kvar till resten av livet även när du jobbar? Skulle det kunna vara värt det att prioritera bort stimulans på jobbet för det? Att jobbet istället gör att du går ihop ekonomiskt, kanske har ett sammanhang där det går att utforska vad det här med ”människovärde” bortom monetär ersättning kan vara?

Om det nu är vad som kan erbjudas, skulle jag verkligen hoppas det kunde bli bra för dig.

Om inte annat kanske det kan vara skönt att ha en stadig åretruntinkomst på högre nivå än idag. Puttra på där ett tag, leta jobb som stämmer ännu bättre för dig under tiden utan stressen av att ständigt tömma sparkontot bara för det allra mest grundläggande?

Det krävs ju att en är vaken för att kunna puttra på. Och då kraschar jag i soffan när jag kommer hem. Det finns ingen mer energi att göra något.

 

[manda]

Jag hade anpassningar i somras också och det funkade inte. Problemet var att jag var tvungen att vara närvarande 100%. D.v.s. vaken.

Jag har aldrig känt någon mening med något jobb. Man gör det för att man måste.

Mening hittar jag på annat håll. Om jag orkar. Det är ju fan jobbigt att plantera träd också. Men att plantera träd är meningsfullt.

Nu tänker jag att om du aldrig hittat mening genom ett jobb förr, så undrar jag om det inte bara är att släppa tanken om ett stimulerande arbete. Eftersom du HAR meningsfulla grejer i ditt fritidsliv (under förutsättning att det finns ork) så skulle jag nog köra på de säkra korten som redan finns, snarare än att offra dem för att hitta stimulans i ett område som aldrig hittills känts meningsfullt utan bara dränerande.

En tanke om att du inte kunde spara i somras på samma lön: då kom du väl från en period med a-kassa? Då finns alltid hål i ekonomin och pengarna räcker inte så långt som de gör på samma inkomst under en längre period. Kanske kan samma summa bli mindre knaper när den är mer stadigvarande.

Förstår dock verkligen dilemmat att det är själva strukturen, själva det mest grundläggande med att använda så stor del (all) av den produktiva tiden till inkomstsäkring.

 

[Wille]

Jag vet inte ens när jag skulle kunna duscha och borsta tänderna om jag jobbade heltid, då jag bara kan göra det när det är ljust ute.

 

[Grazing]

Om jag skulle komma med 24 000 i ett kuvert till dig så skulle du alltså inte uppskatta gåvan eller säga tack?
Och 24 000 i månaden blir ju nästan 300 000 per år, betydligt mycket mer än de flesta Triss skraparna i TV får?
Vet inte hur gammal du är men jag som har 20 år kvar på arbetsmarknaden skulle det innebära 5,76 miljoner för under dessa år… nog sjutton år det mycket pengar!
Sen finns det ju Elon Musk och kungen och sådana som har mer, men oavsett hur mycket andra har så nog finns det mycket roligt och nödvändigt man kan göra för pengarna

Nja, att få ut runt 19 eller vad det blir efter skatt är inte supermycket om man bor i eget hus antar jag med allt vad som tillkommer med det. Beror iofs på vad man har för utgifter men det är ju en trygghet att kunna spara lite och så.

Men det är klart, klara sig gör dom flesta på den lönen.

 

[Wille]

Nu tänker jag att om du aldrig hittat mening genom ett jobb förr, så undrar jag om det inte bara är att släppa tanken om ett stimulerande arbete. Eftersom du HAR meningsfulla grejer i ditt fritidsliv (under förutsättning att det finns ork) så skulle jag nog köra på de säkra korten som redan finns, snarare än att offra dem för att hitta stimulans i ett område som aldrig hittills känts meningsfullt utan bara dränerande.

En tanke om att du inte kunde spara i somras på samma lön: då kom du väl från en period med a-kassa? Då finns alltid hål i ekonomin och pengarna räcker inte så långt som de gör på samma inkomst under en längre period. Kanske kan samma summa bli mindre knaper när den är mer stadigvarande.

Förstår dock verkligen dilemmat att det är själva strukturen, själva det mest grundläggande med att använda så stor del (all) av den produktiva tiden till inkomstsäkring.

Jag hade väldigt måna oförutsedda utgifter vilket gjorde att jag inte kunde spara något.

 

[Wille]

Nja, att få ut runt 19 eller vad det blir efter skatt är inte supermycket om man bor i eget hus antar jag med allt vad som tillkommer med det. Beror iofs på vad man har för utgifter men det är ju en trygghet att kunna spara lite och så.

Det är främst behovet av bil som drar mycket pengar. Och att jag har katter.

 

[EmmaBovary]

Jag vet inte ens när jag skulle kunna duscha och borsta tänderna om jag jobbade heltid, då jag bara kan göra det när det är ljust ute.

Just borsta tänderna är väl enkelt att "lösa" även med de kriterierna, ta med dig tandkräm och tandborste så du kan göra det när det är ljust?

 

[Wille]

Just borsta tänderna är väl enkelt att "lösa" även med de kriterierna, ta med dig tandkräm och tandborste så du kan göra det när det är ljust?

Jag klarar inte av att använda tandkräm och har inte lust att släpa med mig munsköljen. Jag måste också ha tillgång till isbitar vid tandborstning.

 

[EmmaBovary]

Jag klarar inte av att använda tandkräm och har inte lust att släpa med mig munsköljen.

Det finns småflaskor?

 

[Wille]

Det finns småflaskor?

Ingen aning. Flaskan jag fick utskriven av tandläkaren var på en liter. Och så måste jag ha isbitar tillgängliga vid tandborstning.

 

[Grazing]

Ingen aning. Flaskan jag fick utskriven av tandläkaren var på en liter. Och så måste jag ha isbitar tillgängliga vid tandborstning.

Häll i i en mindre flaska och ta med? Isbitar går att lösa genom att ha en permanent kylväska liggande i bilen, fungerar ju super nu på vintern då bilen inte blir varm dessutom.

 

[EmmaBovary]

Ingen aning. Flaskan jag fick utskriven av tandläkaren var på en liter. Och så måste jag ha isbitar tillgängliga vid tandborstning.

Det går ju enkelt att hälla i en mindre förpackning (jag har nämligen också gjort det massor med gånger ).

 

[Praefatio]

Men du, Wille… gemensamt för alla dina trådar är att du säger: jag kan inte, det funkar inte för mig, det går aldrig. I synnerhet när du pratar om jobb. Du berättar att du behöver väldigt specifika förutsättningar för att klara av att både arbeta och leva resten av tiden. Du pratar om att du desperat behöver pengar så att du inte går back. Allt det är naturligtvis helt okej, det är okej att må dåligt och behöva anpassningar. Det är okej att behöva pengar för att leva. Det är mänskligt, och du är värdefull precis som du är oavsett förmåga.

Men nu, när det blir tal om ett jobb där du kan få alla anpassningar du behöver, så är det inte bra nog av anledningarna x, y och x.

Du måste nog försöka acceptera att just nu befinner du dig i en situation där du inte kan välja och vraka. Du har stora anpassningsbehov just nu, och naturligtvis kommer lönen behöva spegla det. Man får inte tag på ett välbetalt jobb med stora anpassningsmöjligheter. I alla fall inte utan en gedigen utbildning, åratal av erfarenhet och en spetskompetens som gör en ovärderlig i ens område. Det har varken du eller jag, så vi har inte lyxen att kunna välja och vraka.

Jag tror att Samhall kan bli kanon. Ett jobb där du får mycket stöttning, ödmjuka och okonstlade arbetskamrater och precis de anpassningar du behöver för att orka. Ett jobb där du får en fot in på arbetsmarknaden och där själva målet är att du ska bli trygg och utvecklas i din takt tills du är redo för ett annat jobb… är det verkligen så dumt? Du kanske inte kommer kunna spara stora mängder pengar men du kommer kunna betala alla räkningar och fixa mat på bordet… och förr eller senare kommer du få mer betalt, och spara till solceller.

 

[Sel]

Det är ju inte heller alla jobb som täcker alla ljustimmar. Jag börjar nio på morgonen, ibland tio.
Bara att vänta och se vad de kan erbjuda innan man fokuserar på alla eventuella problem.

 

[sthu]

Mitt ex mamma ville bli undersköterska, passade inte in alls i yrket och hamnade på Samhall. Hon är glad och lycklig nu. Det passar henne utmärkt att jobba där. De anpassar efter hennes behov (hon har lidit av depression i säkert 30 år, om inte mer) och stöttar i arbetet.

Och angående lön. Jag hade ett städjobb där jag tjänade ungefär 17000 i månaden innan skatt. På det råddade jag runt två hästar, en katt, ett uppbrott från partner med tillhörande flytt, bil, hästtransport med mera. Jag levde inte i lyx och överflöd och sparkontot gapade tomt speciellt efter katten blev sjuk, men jag klarade det.

 

[Praefatio]

Mitt ex mamma ville bli undersköterska, passade inte in alls i yrket och hamnade på Samhall. Hon är glad och lycklig nu. Det passar henne utmärkt att jobba där. De anpassar efter hennes behov (hon har lidit av depression i säkert 30 år, om inte mer) och stöttar i arbetet.

Jag tycker man hör såna här historier hela tiden, om att Samhall är en kanonarbetsgivare där folk trivs väldigt bra.

 

[monster1]

Mitt ex mamma ville bli undersköterska, passade inte in alls i yrket och hamnade på Samhall. Hon är glad och lycklig nu. Det passar henne utmärkt att jobba där. De anpassar efter hennes behov (hon har lidit av depression i säkert 30 år, om inte mer) och stöttar i arbetet.

Och angående lön. Jag hade ett städjobb där jag tjänade ungefär 17000 i månaden innan skatt. På det råddade jag runt två hästar, en katt, ett uppbrott från partner med tillhörande flytt, bil, hästtransport med mera. Jag levde inte i lyx och överflöd och sparkontot gapade tomt speciellt efter katten blev sjuk, men jag klarade det.

Men det kan ju inte vara nyligen? Kostnaderna är ju inte densamma inte lönerna heller. Jag menar när jag gick ut gymnasiet var lönen inom mitt yrke 10 000 kr före skatt, men det är ju inte riktigt jämförbart och skulle vara helt omöjligt att leva på idag.