Samarbeta utan att "tvinga"? Uppgiven.

[pixiesberlioz]

Jag använder inte obehag, straff eller liknande metoder i min hästhantering. Använder positiv förstärkning och försöker vara innovativ. Men nu har jag stött på ett problem som jag inte riktigt vet hur jag ska hantera.

Min häst har väldigt bestämda åsikter i ridningen. På marken går det jättebra. Men när vi rider är hon mycket bestämd. Inte farlig, men sådär tjurig så jag blir galen.

Problemet är att hon alltid vill bestämma åt vilket håll vi ska gå. Och den lilla rundan är för kort och vägarna är inte optimala. Att undvika den rundan går inte, för lämnar man stallet kommer man passera den stigen där hon vill in.
Jag har försökt ALLT jag kan med positiv förstärkning...men kommer ingenstans med det i det här momentet. Så, hur ska jag göra för att få henne att gå åt det hållet jag vill?

Tips? Alla tips utom fysiskt våld är välkomna. Känner mig totalt överkörd av henne.

 

[parellikusken]

Om du hoppar av och leder förbi henne, går det bättre då?

 

[pixiesberlioz]

Om du hoppar av och leder förbi henne, går det bättre då?

Japp, inga problem! Dock är hon så stor så att jag har svårt att sitta upp vart som helst Behöver en lämpligt utplacerad sten för att komma upp.

 

[skiesabove]

Jag använder inte obehag, straff eller liknande metoder i min hästhantering. Använder positiv förstärkning och försöker vara innovativ. Men nu har jag stött på ett problem som jag inte riktigt vet hur jag ska hantera.

Min häst har väldigt bestämda åsikter i ridningen. På marken går det jättebra. Men när vi rider är hon mycket bestämd. Inte farlig, men sådär tjurig så jag blir galen.

Problemet är att hon alltid vill bestämma åt vilket håll vi ska gå. Och den lilla rundan är för kort och vägarna är inte optimala. Att undvika den rundan går inte, för lämnar man stallet kommer man passera den stigen där hon vill in.
Jag har försökt ALLT jag kan med positiv förstärkning...men kommer ingenstans med det i det här momentet. Så, hur ska jag göra för att få henne att gå åt det hållet jag vill?

Tips? Alla tips utom fysiskt våld är välkomna. Känner mig totalt överkörd av henne.

Jag har haft liknande problem med min mustang. Om han inte fick som han ville, dvs dyka ut i spenaten hela tiden, så blev han demotiverad till ridning och gick iväg när jag kom med sadel. Och jag vill rida med fullt samtycke.

Det har varit en lång process av att grotta i "vart det satt" för både han och mig, och hitta den där kompromissen i attityder mellan oss båda. Jag behövde släppa på kontrollbehov och rutinen att Rida (dvs den mekaniska mikromanagement-ridningen jag är skolad i, både via ridskola och akademiskt). Han behövde bli generösare i att kunna tänka sig att lyssna på mina förslag (men ansvaret var mitt, jag behövde sätta rutin på att lyssna på mig = blir bra tryggt och roligt). Och vi behövde hitta vilken typ av signalsystem och belöningsvariant som fungerade för oss uppsuttet. Från marken är så mycket enklare.

Det är fortfarande en process vi är mitt i, men nu har det lossnat.

Några av våra nycklar:
Ha med en person jag älskar och litar på, min sambo. Han gör så att jag känner mig trygg i att jag kan ta lite chanser/risker. Vi har repgrimma på under sidepullet och ledrepet fastsatt i padden/sadeln. Det gör att om jag inte kan lösa situationen från ryggen, så kan han kliva in och hålla grimskaftet. Även fast mina är de första hästarna han träffat, så är det tillräckligt - att han kan greppa snöret vid behov. När M sitter fast i koppel är han nämligen mera tamhäst .

Jag har sen tidigare tränat in handtarget på M, knuten näve. Det gjorde det enkelt att överföra det till min sambo. Sambon går före några steg, M får inte sin belöning förrän han gått fram och duttat. Det tog 1 enda ridtur innan framåtdrivet föll på plats.

Jag behövde reducera min signalstyrka i hjälperna rejält, och öva tålamod. Att faktiskt fråga artigt, och sen vänta på svar, inte ösa på med signaler. Och om svaret är nej - ha en backup. Dvs då kommer sambon med handtargeten och vi kör belöning på varje mikrosteg (används till situationerna när M vill ut i spenaten och inte jag, eller när jag vill vända och inte M).

Och just det ja, allra först så körde jag en träningsperiod i höstas på ridåkern när jag befäste signalerna jag ville använda i ridning. Dvs ett drag i vänster tygel = sväng vänster. En spänning/lätt tryckning av vaderna = gå fram. Halt från sätet. Oh ljudsignaler, inlärt från marken: Halt på ptroo, fram på klicksmack, trav på sss, galopp på pussljud. Nyckeln till att sätta svängandet gjordes också med handtarget, och sockerbitar/bommar, i en åtta. Först mikrosteg. Sen sambon stanna kvar längre och längre in i volterna. Till sist sambon i mitten.

Vad mer... Mja, massa "shadowwork" för mig själv om vilka känslor jag brottats med, för att kunna släppa dom. M reagerar jättestarkt på det jag känner. Skam, stress, prestationsångest, ambition osv. När jag är lugn, enkel och nöjd i mina emotioner blir han trygg och samarbetsvillig.

Och just det, gå igenom utrustning och hur jag faktiskt rider. Hur vill M ha det? Det är ett mjukt sidepull som gäller, han ogillar skrammel och blir väldigt tvärsöver/triggar negativa minnen av starka tryck uppsuttet. Han gillar inte sadlar, men kan gå med på Ghosten ibland. En bomlös westernsadel var helt uteslutet. Han gillar barbackapaddar. Och tyglarna ska jag helst inte ens ta i.

Och det behöver jag faktiskt inte heller. Vill jag rida dressyr så får jag köpa mig en annan häst, helt enkelt. Det kommer aldrig vara hans grej att gå med "kontakt". Han är ju inte avlad för ridning. Han är naturligt selekterad för att chilla i Oregons bergsmarker . Och han har dåliga minnen av tidigare människors försök att göra han till ridhäst. Det är bara att jag accepterar det.

Och det gör jag, för han är min bästa vän och en familjemedlem . Inte ett bruksdjur. Inte en tävlingshäst. Vill jag göra annat, får jag köpa en till häst. Med M så är det en helt annan typ av ridning som gäller - och jag är så tacksam för att jag får vara med om den här resan.

 

[pixiesberlioz]

Jag har haft liknande problem med min mustang. Om han inte fick som han ville, dvs dyka ut i spenaten hela tiden, så blev han demotiverad till ridning och gick iväg när jag kom med sadel. Och jag vill rida med fullt samtycke.

Det har varit en lång process av att grotta i "vart det satt" för både han och mig, och hitta den där kompromissen i attityder mellan oss båda. Jag behövde släppa på kontrollbehov och rutinen att Rida (dvs den mekaniska mikromanagement-ridningen jag är skolad i, både via ridskola och akademiskt). Han behövde bli generösare i att kunna tänka sig att lyssna på mina förslag (men ansvaret var mitt, jag behövde sätta rutin på att lyssna på mig = blir bra tryggt och roligt). Och vi behövde hitta vilken typ av signalsystem och belöningsvariant som fungerade för oss uppsuttet. Från marken är så mycket enklare.

Det är fortfarande en process vi är mitt i, men nu har det lossnat.

Några av våra nycklar:
Ha med en person jag älskar och litar på, min sambo. Han gör så att jag känner mig trygg i att jag kan ta lite chanser/risker. Vi har repgrimma på under sidepullet och ledrepet fastsatt i padden/sadeln. Det gör att om jag inte kan lösa situationen från ryggen, så kan han kliva in och hålla grimskaftet. Även fast mina är de första hästarna han träffat, så är det tillräckligt - att han kan greppa snöret vid behov. När M sitter fast i koppel är han nämligen mera tamhäst .

Jag har sen tidigare tränat in handtarget på M, knuten näve. Det gjorde det enkelt att överföra det till min sambo. Sambon går före några steg, M får inte sin belöning förrän han gått fram och duttat. Det tog 1 enda ridtur innan framåtdrivet föll på plats.

Jag behövde reducera min signalstyrka i hjälperna rejält, och öva tålamod. Att faktiskt fråga artigt, och sen vänta på svar, inte ösa på med signaler. Och om svaret är nej - ha en backup. Dvs då kommer sambon med handtargeten och vi kör belöning på varje mikrosteg (används till situationerna när M vill ut i spenaten och inte jag, eller när jag vill vända och inte M).

Och just det ja, allra först så körde jag en träningsperiod i höstas på ridåkern när jag befäste signalerna jag ville använda i ridning. Dvs ett drag i vänster tygel = sväng vänster. En spänning/lätt tryckning av vaderna = gå fram. Halt från sätet. Oh ljudsignaler, inlärt från marken: Halt på ptroo, fram på klicksmack, trav på sss, galopp på pussljud. Nyckeln till att sätta svängandet gjordes också med handtarget, och sockerbitar/bommar, i en åtta. Först mikrosteg. Sen sambon stanna kvar längre och längre in i volterna. Till sist sambon i mitten.

Vad mer... Mja, massa "shadowwork" för mig själv om vilka känslor jag brottats med, för att kunna släppa dom. M reagerar jättestarkt på det jag känner. Skam, stress, prestationsångest, ambition osv. När jag är lugn, enkel och nöjd i mina emotioner blir han trygg och samarbetsvillig.

Och just det, gå igenom utrustning och hur jag faktiskt rider. Hur vill M ha det? Det är ett mjukt sidepull som gäller, han ogillar skrammel och blir väldigt tvärsöver/triggar negativa minnen av starka tryck uppsuttet. Han gillar inte sadlar, men kan gå med på Ghosten ibland. En bomlös westernsadel var helt uteslutet. Han gillar barbackapaddar. Och tyglarna ska jag helst inte ens ta i.

Och det behöver jag faktiskt inte heller. Vill jag rida dressyr så får jag köpa mig en annan häst, helt enkelt. Det kommer aldrig vara hans grej att gå med "kontakt". Han är ju inte avlad för ridning. Han är naturligt selekterad för att chilla i Oregons bergsmarker . Och han har dåliga minnen av tidigare människors försök att göra han till ridhäst. Det är bara att jag accepterar det.

Och det gör jag, för han är min bästa vän och en familjemedlem . Inte ett bruksdjur. Inte en tävlingshäst. Vill jag göra annat, får jag köpa en till häst. Med M så är det en helt annan typ av ridning som gäller - och jag är så tacksam för att jag får vara med om den här resan.

Ja, de flesta dagar är jag bara tacksam över att hon låter mig rida henne, med tanke på hennes bakgrund. Därför har hennes åsikt om vilka vägar vi ska ta varit en signal jag faktiskt lyssnat på. Jag har tänkt "hon har inte valt att bli ridhäst, hon tycker inte om utrustning, hon har inte valt att ridas av mig idag. Men hon accepterar det, det minsta jag kan göra är att lyssna på henne när hon vill välja väg"

Innan jag började med positiv förstärkning hade vi inte det här problemet. Förmodligen för att hon innan lärt sig att om hon inte lyssnar tar någon fram ett spö eller liknande. Söker man en snabb lösning kanske det funkar, men innan positiv förstärkning gick hon inte att hantera från marken. Nu är hon lugn och glad när jag grejar med henne, allt från ryktning till att hämta I hagen.
Så jag ser det som en vinst ändå. Jag vill inte ha en häst som gör saker bara för att den vet att den får pisk annars.

Jag har också hjälp av maken Hästrädd som han är...
Om han är på marken när jag rider kör vi samma lösning som ni, kopplar grimskaft. Och då lunkar hon på med öronen framåt.
Är han inte med brukar jag hoppa av och leda henne.
Jag brukar kompromissa med henne också om jag är själv. Att vi börjar med att rida in på hennes favoritstig, och när vi sedan kommer till nästa korsning där hon brukar vara bestämd, då hoppar jag av och leder förbi.
Jag är dock aldrig arg eller stressad när våra åsikter går isär.

Jag blir lite osäker på när jag ska ge moroten dock (belönar från ryggen numera). Om jag hoppar av och leder henne och hon följer med utan problem ger jag morot, eftersom hon.ändå går åt "mitt" håll utan stress eller protest.
Kanske tycker hon att vissa av vägarna är läskiga och blir tryggare av att jag går bredvid? Jag vet inte...
Hon är iallafall mycket mer följsam och öppen när jag går bredvid.

 

[skiesabove]

Ja, de flesta dagar är jag bara tacksam över att hon låter mig rida henne, med tanke på hennes bakgrund. Därför har hennes åsikt om vilka vägar vi ska ta varit en signal jag faktiskt lyssnat på. Jag har tänkt "hon har inte valt att bli ridhäst, hon tycker inte om utrustning, hon har inte valt att ridas av mig idag. Men hon accepterar det, det minsta jag kan göra är att lyssna på henne när hon vill välja väg"

Innan jag började med positiv förstärkning hade vi inte det här problemet. Förmodligen för att hon innan lärt sig att om hon inte lyssnar tar någon fram ett spö eller liknande. Söker man en snabb lösning kanske det funkar, men innan positiv förstärkning gick hon inte att hantera från marken. Nu är hon lugn och glad när jag grejar med henne, allt från ryktning till att hämta I hagen.
Så jag ser det som en vinst ändå. Jag vill inte ha en häst som gör saker bara för att den vet att den får pisk annars.

Jag har också hjälp av maken Hästrädd som han är...
Om han är på marken när jag rider kör vi samma lösning som ni, kopplar grimskaft. Och då lunkar hon på med öronen framåt.
Är han inte med brukar jag hoppa av och leda henne.
Jag brukar kompromissa med henne också om jag är själv. Att vi börjar med att rida in på hennes favoritstig, och när vi sedan kommer till nästa korsning där hon brukar vara bestämd, då hoppar jag av och leder förbi.
Jag är dock aldrig arg eller stressad när våra åsikter går isär.

Jag blir lite osäker på när jag ska ge moroten dock (belönar från ryggen numera). Om jag hoppar av och leder henne och hon följer med utan problem ger jag morot, eftersom hon.ändå går åt "mitt" håll utan stress eller protest.
Kanske tycker hon att vissa av vägarna är läskiga och blir tryggare av att jag går bredvid? Jag vet inte...
Hon är iallafall mycket mer följsam och öppen när jag går bredvid.

Ha en plan för vad det är du vill belöna - och förmodligen behöver du belöna för mycket mindre saker och mycket oftare än du i nuläget gör.

Vilket beteende är det du vill förstärka?

Det kan låta som en enkel fråga, men det är ganska komplicerat. Om hon vill svänga höger, och inte du, vad är det du vill att hon ska göra då? Och vad är stegen som bygger fram till att hon gör det du vill göra? Och hur signalerar du det till henne så hon förstår, och enkelt kan svara "javisst"?

Man måste belöna på "försöket" i början av en inlärning, på det lilla. Men då gäller det ju att man vet vad det lilla är.

Och nästan ännu viktigare är att sätta er i situationer där det är lätt att göra rätt. Vilka vägar kan ni gå - vad är de olika utmaningarna - hur kan du förebygga att hon ens börjar styra in på fel väg?

Jag jobbar mycket med att fånga uppmärksamheten och ligga tre steg före. Ser jag ett öra vinklas, en tanke tänkas, så frågar jag om något som sitter bra, exempelvis en ptroo eller dutt på handtarget (kommandot jag hojtar till sambon då är "boop the snoot!" Då knyter han sin näve och sträcker ut den). Sen kanske jag tar ett steg, halt/dutt + belöning. Ett steg, halt/dutt + belöning. Flytta fullt fokus till mig och godismaskinen tills vi är förbi, förebygga dragkampen av viljor helt och hållet.

Det är egentligen inte alls annorlunda mot "vanligt bra unghästtänk". Det är bara en annan förstärkningsmetod. Det man lär in, de stegen som behövs, är samma tvärs över alla discipliner.

Det är vi människor som har den stora frontalloben . Men i sån här träning är det som att det är två hästar man tränar - den ena är din häst, den andra är dina känslor och inlärda beteenden.

Låter du "din inre häst" bli frustrerad, otålig och stressad, så tappar du tankeförmågan och planen. När du inte vet vad du ska göra - stanna upp och andas, hamna i balans igen, och gå igenom din plan. "Nu hände det här - vad är det då smartast att jag gör? Vad händer om jag gör såhär? Jaha, då gör hästen det där." och så vidare .

 

[skiesabove]

Kanske tycker hon att vissa av vägarna är läskiga och blir tryggare av att jag går bredvid? Jag vet inte...
Hon är iallafall mycket mer följsam och öppen när jag går bredvid.

Och ja, M är likadan. Jag hoppar av och leder om han börjar gå upp i energi över en viss gräns, innan dess fokuserar jag på min andning, och ibland matar jag på bara för att få igång hans tugg och distrahera. Han tycker det är tryggare när han inte är ensam gående.

 

[pixiesberlioz]

Ha en plan för vad det är du vill belöna - och förmodligen behöver du belöna för mycket mindre saker och mycket oftare än du i nuläget gör.

Vilket beteende är det du vill förstärka?

Det kan låta som en enkel fråga, men det är ganska komplicerat. Om hon vill svänga höger, och inte du, vad är det du vill att hon ska göra då? Och vad är stegen som bygger fram till att hon gör det du vill göra? Och hur signalerar du det till henne så hon förstår, och enkelt kan svara "javisst"?

Man måste belöna på "försöket" i början av en inlärning, på det lilla. Men då gäller det ju att man vet vad det lilla är.

Och nästan ännu viktigare är att sätta er i situationer där det är lätt att göra rätt. Vilka vägar kan ni gå - vad är de olika utmaningarna - hur kan du förebygga att hon ens börjar styra in på fel väg?

Jag jobbar mycket med att fånga uppmärksamheten och ligga tre steg före. Ser jag ett öra vinklas, en tanke tänkas, så frågar jag om något som sitter bra, exempelvis en ptroo eller dutt på handtarget (kommandot jag hojtar till sambon då är "boop the snoot!" Då knyter han sin näve och sträcker ut den). Sen kanske jag tar ett steg, halt/dutt + belöning. Ett steg, halt/dutt + belöning. Flytta fullt fokus till mig och godismaskinen tills vi är förbi, förebygga dragkampen av viljor helt och hållet.

Det är egentligen inte alls annorlunda mot "vanligt bra unghästtänk". Det är bara en annan förstärkningsmetod. Det man lär in, de stegen som behövs, är samma tvärs över alla discipliner.

Det är vi människor som har den stora frontalloben . Men i sån här träning är det som att det är två hästar man tränar - den ena är din häst, den andra är dina känslor och inlärda beteenden.

Låter du "din inre häst" bli frustrerad, otålig och stressad, så tappar du tankeförmågan och planen. När du inte vet vad du ska göra - stanna upp och andas, hamna i balans igen, och gå igenom din plan. "Nu hände det här - vad är det då smartast att jag gör? Vad händer om jag gör såhär? Jaha, då gör hästen det där." och så vidare .

Oh, jag belönar mycket! Brukar ha 1.5 kg morötter med mig, varje gång jag åker ut. I små slantar eller stavar.
Från början låg fokus på att förstärka hennes lugn. Vid hantering tex belönar jag när hon när hon vänder sig om för att titta vad jag gör när jag ryktar. När jag började jobba med henne vände hon huvudet så med piskande svans och öronen bakåt. Då slutade jag borsta, av respekt för henne. Så att hon bara vänder sig om för att titta vad jag gör är ett framsteg, och absolut inte ett problem. Hon har ganska avslappnad kroppshållning också. Så det belönar jag, för det är något jag vill se mer av hos henne, och jag vill att hon ska känna att hon FÅR göra så. Det är hennes personliga sfär, klart hon vill ha koll.

På marken belönar jag minsta försök hon gör. Vill jag hon ska flytta sig lite åt höger, pekar jag med fria handen år höger och gör en liten rörelse med grimskaftet åt höger. Även om hon så bara tittar åt höger så belönar jag det Numera brukar hon också gå åt höger, så då får hon morot såklart.
Det förebyggande jag kan komma på i dagsläget är att leda henne förbi första stigen (men då får jag gå bra långt innan jag kan sitta upp). Kanske lägga ut lite tussar med hö på den vägen jag vill gå? Eller något annat som gör att den tråkiga vägen kan kännas rolig

 

[ptr]

Hur gör hästen för att ta en annan väg?

Jag upptäckte med min häst att hästen frågat låååångt tidigare vilken väg vi skulle gå genom att visa lite, nåt öra lysnade åt det hållet, ställde sig lite osv. Om jag inte redan då talade om vad jag ville så vart det diskutioner när vi väl var framme, då var det bökigt att få sin vilja igenom. Att det är olämpligt att vända över diket i full trav med vagn för att svänga in på stig där vi brukade rida - det unde han inte riktigt förstå.

Löste det med att försöka förutse vad som komma skall och valde att styra ditåt innan hästen visade vad den tänkte göra. Insåg på vägen att det nog lika mycket var mitt kroppspråk som hästen tolkade och att det därigenom blev dubbla budskap. Dvs jag förväntade mig att hästen skulle svänga, respektive gå rakt fram, och när jag sen försökte ge anvisning om något annat så blev det kortslutning och hästen bestämde sig nog mest att göra som den ville eftersom husse inte tycktes veta vad han ville ändå.

Så att försöka lura hästen slutade med att jag fick lära mig något om mig själv!

 

[skiesabove]

På marken belönar jag minsta försök hon gör. Vill jag hon ska flytta sig lite åt höger, pekar jag med fria handen år höger och gör en liten rörelse med grimskaftet åt höger. Även om hon så bara tittar åt höger så belönar jag det

Gör det du även uppsuttet? Dvs belönad minsta försök, och jobbar med de små signalerna?

Eller slår "ridrutinen" in, du ger många olika hjälper och eskalerar när inget händer?

 

[pixiesberlioz]

Gör det du även uppsuttet? Dvs belönad minsta försök, och jobbar med de små signalerna?

Eller slår "ridrutinen" in, du ger många olika hjälper och eskalerar när inget händer?

Ja! Har lååånga morotsstavar i fickan numera som jag ger.
Nej, inget sånt faktiskt. Använder inte skänkel på det sättet på henne eftersom hon visar obehag. Jag kör klassisk och enkel neck-reining när vi ska svänga. Öppnar upp (uppsuttna versionen till att visa vart vi ska) med tygeln åt det hållet vi ska, andra tygeln följer mjukt med och "stänger" åt det hållet vi inte ska.
Börjar hon gå åt ett håll som inte är det jag visade brukar jag numera göra halt.
Att slå runt på volt känns ju inte så bra.
Hon är stark som en oxe också, riktig stålmärr.
Finns omständigheter som jag tror kan påverka, men vill inte "outa" mig här. Kan man skicka PM här?

 

[the_connemara]

Kan man skicka PM här?

Ja det kan man. Du klickar på namnet och så finns en knapp "Starta konversation" under typ

 

[skiesabove]

Ja! Har lååånga morotsstavar i fickan numera som jag ger.
Nej, inget sånt faktiskt. Använder inte skänkel på det sättet på henne eftersom hon visar obehag. Jag kör klassisk och enkel neck-reining när vi ska svänga. Öppnar upp (uppsuttna versionen till att visa vart vi ska) med tygeln åt det hållet vi ska, andra tygeln följer mjukt med och "stänger" åt det hållet vi inte ska.
Börjar hon gå åt ett håll som inte är det jag visade brukar jag numera göra halt.
Att slå runt på volt känns ju inte så bra.
Hon är stark som en oxe också, riktig stålmärr.
Finns omständigheter som jag tror kan påverka, men vill inte "outa" mig här. Kan man skicka PM här?

Ja det kan man, min inbox är öppen . Har discord, whatsapp och insta också.

Hade för övrigt tänkt dra igång en hästig discordserver framöver om det finns intresse.

 

[pixiesberlioz]

Ja det kan man, min inbox är öppen . Har discord, whatsapp och insta också.

Hade för övrigt tänkt dra igång en hästig discordserver framöver om det finns intresse.

En sådan server joinar jag gärna

 

[SiZo]

Ja det kan man, min inbox är öppen . Har discord, whatsapp och insta också.

Hade för övrigt tänkt dra igång en hästig discordserver framöver om det finns intresse.

Helt klart intresserad trots att jag är mellan hästar just nu.