Saker jag som hundmänniska inte fattar ;)

Det är lite komiskt att blandrasavlares starkaste kritik mot renrasavlare handlar om "sönderavlade, sjuka hundar" och kritik mot utställning och utseendefixering....och så gör de själva noll hälsokoller och parar det som är sött och säljer bra.

Kan någon förklara den logiken för mig för det förstår jag verkligen inte :confused:
 
Mm, inom collie så vinner de tyvärr ibland på utställningar... en supermjuk päls, nästan som om täckhåren saknas? Ullig och verkar suga åt sig skit som en svamp, noll funktionell. Plus att de såklart är horribelt överpälsade.

En del fluff-hundar i vår ras får så mycket underull att de måste rakas. Kombon med silkiga täckhår skapar också tovor. En del fluffar klarar sig fint med lite pälsvård. Men som sagt, det blir verkligen en ofunktionell päls!
 
Det är lite komiskt att blandrasavlares starkaste kritik mot renrasavlare handlar om "sönderavlade, sjuka hundar" och kritik mot utställning och utseendefixering....och så gör de själva noll hälsokoller och parar det som är sött och säljer bra.

Kan någon förklara den logiken för mig för det förstår jag verkligen inte :confused:

Tja, jag kan väl säga såhär. Det är inte bara blandrasavlare som har den kritiken mot en hel del renrasuppfödare. Och det är en berättigad kritik eftersom det finns stora problem där. Däremot gör blandrasavlare inte ett bättre jobb, det är rätt. Det blir oftast lite på måfå... och det kan förstås resultera i trevliga hundar det med, känner själv ett flertal trevliga blandrashundar. Men som avel, nä.
 
Jag håller med om att man kommit från syftet med trevliga sällskapshundar, som dessutom håller och är friska!

Vore intressant om någon började avla, korsa raser med det syftet. Endast en lättsam, korthårig trevlig sällskapshund som är frisk utan att tänka på utseendet.

Ja.. men då hamnar man återigen på - varför ska det då vara en ny ras/blandras? Det finns ju ett gäng allmänt lättsamma, hälsosamma, trevliga sällskapshundsraser. Förstås inte där alla individer alltid passar beskrivningen perfekt, men väldigt ofta. Och då kan man ju betydligt enklare förbättra avelsarbetet inom rasen än att börja mixa med andra raser, tänker nog många av oss?
 
Jag började fundera och söka på skk för att se om det fanns någon. Det finns ingen större hund i sällskapsgruppen nej, men i tex terrier gruppen där en del är väl som sällskapshundar? 🤔

Podengo, podenco (men de är ursprungligen jakthundar så det går inte att ha dem lösa), amstaff, staffe, bullterrier, släthårig foxterrier, broholmer, bullmastiff, grand danois, mastiff..
Men jag förstår samtidigt lite vad du menar.

Jag gillar den irländska varghunden som är vänlig och lugn, men den är stor 😅

Grand Danois? Absolut "sällskapsegenskaper", kortpälsad och stor. Men kanske lite FÖR stor? 😂
 
Jag började fundera och söka på skk för att se om det fanns någon. Det finns ingen större hund i sällskapsgruppen nej, men i tex terrier gruppen där en del är väl som sällskapshundar? 🤔

Podengo, podenco (men de är ursprungligen jakthundar så det går inte att ha dem lösa), amstaff, staffe, bullterrier, släthårig foxterrier, broholmer, bullmastiff, grand danois, mastiff..
Men jag förstår samtidigt lite vad du menar.

Jag gillar den irländska varghunden som är vänlig och lugn, men den är stor 😅

Storpudel? Stor, allround-sällskapshund i grupp 9.

Annars är den skotska hjorthunden något mindre än irl. varghund även om den fortfarande är riktigt stor :P Och tyvärr inte så långlivad, men vad jag förstår det som en helt OK hälsa i övrigt..

Och ja, andra grupper ja.. Terriers är det ju många som lever som sällskapshundar. Schnauzers är ju inte så små tex heller. Eller Airedale. Eller en vanlig heterlig labbe eller golden får nog räknas som sällskapsras egentligen då det är så majoriteten lever.

Grand Danois? Absolut "sällskapsegenskaper", kortpälsad och stor. Men kanske lite FÖR stor? 😂
Det jag tänker med grandisar som avviker från det jag tänker på som "sällskapshund" är väl att de trots allt har en tillräcklig grad av vakt i sig? Om jag inte har fel?
 
Det jag tänker med grandisar som avviker från det jag tänker på som "sällskapshund" är väl att de trots allt har en tillräcklig grad av vakt i sig? Om jag inte har fel?

En som du skriver "tillräcklig" grad av vakt tycker jag inte alls diskvalificerar en ras (eller individ) som sällskapshund, snarare tvärtom :D Tänker på min brors Grand Danois som brukade gå lös på tomten och kom det någon "för nära" tomtgränsen eller var på väg in utbrast han i ett enda dovt WOOFF för att tala om att det kommer någon - helt perfekt grad av vakt, även för en sällskapshund, om du frågar mig!

Men det är nog väldigt olika vad folk vill ha i en sällskapshund, tänker jag, så det lär bli massor av olika svar på den frågan! I min familj har vi också haft storpudel, riesenschnauzer och cairnterrier, alla huvudsakligen som "sällskapshundar", så spannet är ju tämligen stort! :D (min absoluta favorit bland dessa är cairnterriern - underbar liten hund!)
 
Ja.. men då hamnar man återigen på - varför ska det då vara en ny ras/blandras? Det finns ju ett gäng allmänt lättsamma, hälsosamma, trevliga sällskapshundsraser. Förstås inte där alla individer alltid passar beskrivningen perfekt, men väldigt ofta. Och då kan man ju betydligt enklare förbättra avelsarbetet inom rasen än att börja mixa med andra raser, tänker nog många av oss?
Kan du ge ett exempel på en ras som du tycker passar in på "en lättsam, korthårig trevlig sällskapshund som är frisk"? :)
 
Kan du ge ett exempel på en ras som du tycker passar in på "en lättsam, korthårig trevlig sällskapshund som är frisk"? :)

Kromhforländer, russkiy toy, prazsky krysarik. Obs, gjorde bara en snabbkoll i grupp 9. Finns fler i de andra grupperna.
 
Storpudel? Stor, allround-sällskapshund i grupp 9.

Annars är den skotska hjorthunden något mindre än irl. varghund även om den fortfarande är riktigt stor :P Och tyvärr inte så långlivad, men vad jag förstår det som en helt OK hälsa i övrigt..

Och ja, andra grupper ja.. Terriers är det ju många som lever som sällskapshundar. Schnauzers är ju inte så små tex heller. Eller Airedale. Eller en vanlig heterlig labbe eller golden får nog räknas som sällskapsras egentligen då det är så majoriteten lever.


Det jag tänker med grandisar som avviker från det jag tänker på som "sällskapshund" är väl att de trots allt har en tillräcklig grad av vakt i sig? Om jag inte har fel?
Jag tänkte på vad @Nota skrev när jag föreslog raserna: "Ja sällskapshundar är det stor efterfrågan på,framförallt saknas någon mellanstor till stor hund utan massa päls."
Storpudel har väl päls som behöver skötas om? Jag räknar med rakning och klippning under pälsvård, vilket är vad jag antar att man menar när man skriver om päls. 🤔

Jag gillar den skotska hjorthunden också! :love::angel:

Jag kan svara på den om grand danois - ja de har vakt i sig :meh: (är inte så förtjust i dem efter ha mött systerns hundar som liten ..... 😅)
 
Kromhforländer, russkiy toy, prazsky krysarik. Obs, gjorde bara en snabbkoll i grupp 9. Finns fler i de andra grupperna.
Kromfohrländer känner jag väl till då min mamma har en :up: Men jag skulle inte vilja säga att pälsen är lättskött på alla hundar inom den rasen, pälsen kan variera en hel del. Min mamma hade räknat med en lättskött päls men tyvärr blev det inte riktigt så med hennes hund 😕
 
Kromfohrländer känner jag väl till då min mamma har en :up: Men jag skulle inte vilja säga att pälsen är lättskött på alla hundar inom den rasen, pälsen kan variera en hel del. Min mamma hade räknat med en lättskött päls men tyvärr blev det inte riktigt så med hennes hund 😕

Du menar den strävhåriga? De finns ju även i släthårig.

Då är vi ju även där igen med variation inom rasen. Så är det ju oavsett. Perfektion finns inte. Man kan ju inte räkna med att "alla" hundar inom en ras har exakt samma typ av päls, att "alla" har så lite jaktlust som beskrivs, att "alla" har långt till skall osv osv. Man får kompromissa och anpassa. :)
 
Whippet! Sällskapsavlad engelsk cocker har jag också nämnt innan.
Lite nyfiken då den tagits upp ett par gånger, sällskapsavlad engelsk cocker ... jag hade för mig att man inte såg så positivt på sällskapsavlade hundar av aktivare hundraser, samma sak har ju hänt golden retrievern, labradoren etc.
Men just engelsk cocker låter okej? Eller är sällskapsavlade hundar övht okej? De är ju på sätt och vis en utbrytning från den "vanliga, gamla" rasen med ett syfte (jakt tex) där man minskat på aktiviteten hos dem istället.
 
Du menar den strävhåriga? De finns ju även i släthårig.

Då är vi ju även där igen med variation inom rasen. Så är det ju oavsett. Perfektion finns inte. Man kan ju inte räkna med att "alla" hundar inom en ras har exakt samma typ av päls, att "alla" har så lite jaktlust som beskrivs, att "alla" har långt till skall osv osv. Man får kompromissa och anpassa. :)
Släthårig är rätt sällsynt. Men jag tänker på en annan bukares hund av samma ras, som jag tror är strävhårig, och jösses vilken skillnad det är på dem!

Men ja, jag ville bara tillägga det, att man bör nog hålla utkik efter kromisar med den päls man vill ha om man vill ha den rasen så att man är medveten om det :)
 
Lite nyfiken då den tagits upp ett par gånger, sällskapsavlad engelsk cocker ... jag hade för mig att man inte såg så positivt på sällskapsavlade hundar av aktivare hundraser, samma sak har ju hänt golden retrievern, labradoren etc.
Men just engelsk cocker låter okej? Eller är sällskapsavlade hundar övht okej? De är ju på sätt och vis en utbrytning från den "vanliga, gamla" rasen med ett syfte (jakt tex) där man minskat på aktiviteten hos dem istället.

Jag ser ju hellre sällskapsavlad engelsk cockerspaniel än att man blandar och får grisen i säcken. De variationer som finns inom vissa raser finns ju redan där. Det kan man ju tycka vad man vill om, men du ville ju ha tips på vad som skulle kunna passa?
 
Tja, jag kan väl säga såhär. Det är inte bara blandrasavlare som har den kritiken mot en hel del renrasuppfödare. Och det är en berättigad kritik eftersom det finns stora problem där. Däremot gör blandrasavlare inte ett bättre jobb, det är rätt. Det blir oftast lite på måfå... och det kan förstås resultera i trevliga hundar det med, känner själv ett flertal trevliga blandrashundar. Men som avel, nä.

Det var just det som var poängen, att blandrasuppfödare gör oftast exakt de som de anklagar renrasaveln för. De gör det tom i större utsträckning för de flesta renrasuppfödare följer iaf de hälsostrategier som deras rasklubb satt upp.
 
Släthårig är rätt sällsynt. Men jag tänker på en annan bukares hund av samma ras, som jag tror är strävhårig, och jösses vilken skillnad det är på dem!

Men ja, jag ville bara tillägga det, att man bör nog hålla utkik efter kromisar med den päls man vill ha om man vill ha den rasen så att man är medveten om det :)

Sällsynt, men finns. Det lär ju inte bli fler av dom för att man per automatik väljer bort för att man får stå längre i kö osv.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Har en 8-årig son som har det lite jobbigt med sina känslor. Han har, och har länge haft det väldigt jobbigt och svårt med att visa och...
2
Svar
22
· Visningar
7 434
Senast: MiniLi
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp