Säga nej till ett barn.

Status
Stängd för vidare inlägg.
T

Tokmaja

Nej nu handlar det inte uppfostran utan adoption.
Satt och tittade på ett program igår om adoption där ett par "fick" ett barn tilldelat sig för att sedan när de hälsade på henne få reda på att hon hade någon form av autism.
De tackade då nej till barnet.

Där blev jag väldigt kluven.
Visst, det är inte många som tar till sig ett autistiskt barn, med allt vad det innebär, aktivt... men får man, rent moraliskt sett, tacka nej till ett barn?
Hörde om ett par för nått år sedan som fick ett tvillingpar, friska, tilldelat sig, de tackade nej, de ville ha ett barn åt gången.
Och visst, det kanske man önskar sig, precis som man alltid önskar sig friska barn...

MEN, om samma par hade kunnat få biologiska barn, finns det ju inte heller där någon garanti att de barnen varit friska, eller ensamma...
Hur ställer ni er i det här?
Jag blev jättekluven!
För samtidigt som jag kan förstå paret som tackade nej, känns det som att man faktsikt inte "får" säga nej, utan vara glad för det barnet man får och ta vara på det barnets fördelar, precis som man får göra när man får biologiska...

SVÅRT! :crazy:
 
Sv: Säga nej till ett barn.

Ingen, absolut ingen vill väl ha ett skadat barn?
Du går 9 månader, med allt vad det innebär och viss vill du väl ha ett friskt barn efter väntan?
Skillnaden är att när du får ett biologiskt barn så VET du ju inte och då får ta vad det blir.

Men har du CHANSEN att välja ett friskt barn, som vid adoption, så tar du den väl?
Människor i i-länder vill ju tom chansen att få välja kön på biologiskt barn.

Jag har träffat föräldrar med handikappade barn.
En del verkar vara glada för dem andra är lite mer tillbakadragna i sin föräldralycka men jag tror att det kanske finns en tabubelagd sorg hos dem iaf? Särskilt om barnet har ett gravt handikapp.

Jag tror att beslutet inte skulle vara så "svårt" om det inte var ett så tabubelagt ämne fyllt med skuld och skamkänslor.
 
Sv: Säga nej till ett barn.

Jag visste inte att man kunde tacka nej. Det är ju en helvetes-resa att gå igenom nålsögat för adoption, och jag vet inte om man får en chans till om man tackar nej.

Fny
 
Sv: Säga nej till ett barn.

..och jag trodde det var självklart att man fick ett friskt barn. Det finns väl rätt många ungar som behöver nya föräldrar?
 
Sv: Säga nej till ett barn.

Finns nog särdeles många autistiska barn som behöver nya föräldrar.
 
Sv: Säga nej till ett barn.

En av fördelarna när man adopterar är ju just att man KAN välja att säga nej. En del av valmöjligheten kan man ha även som biologisk förälder om/när det visar sig vara något fel på barnet i magen. Då kan man välja att göra abort.

Det är en svår moralisk fråga, men jag tycker nog att det är rätt och riktigt att man kan säga nej. För vad blir alternativet? "Jo, nu har ni valt att adoptera och då får ni ta det ni får!" och sen klarar inte föräldrarna av barnet.... Jag tror att de som säger nej i det läget faktiskt kan vara till SKYDD för barnet ifråga. Om de inte vill ha ett handikappat barn, men blir "påtvingade" det så frågar man sig ju hur bra föräldraskapet kommer att bli. Visst kan det kännas lite supsekt och delvis kan man ju fundera över var gränsen går. Ska man få "säga nej" till fel ögonfärg/hårfärg? Å andra sidan kan väl de som vill adoptera redan idag lägga in önskemål om kön och/eller varifrån i världen de helst vill adoptera?
 
Sv: Säga nej till ett barn.

Självklart så behöver även de "sjuka" barnen få chans till ett par föräldrar, men samtidigt så förstår man föräldrar som tackar nej till ett sjukt barn. Om man har möjlighet att välja.
Får ge samma råd som många här ger till folk som vill köpa en häst som inte är riktigt frisk. Varför skaffa sig mer problem än vad det behöver bli? Och med alla pengar som det kostar att adoptera ett barn så tror jag att man vill kanske ha "valuta" för pengarna, även om känns hårt att se det på det sättet.
 
Sv: Säga nej till ett barn.

Håller med. En annan tanke som slog mig är huruvida det är moraliskt riktigt av ett land att försöka adoptera bort handikappade barn. Å ena sidan vill man inte adoptera bort barn till homosexuella eftersom det kan innebära ett utanförskap men man är å andra sidan beredd att ge samma barn en annan typ av dubbelt potentiellt utanförskap genom att vara adopterad och handikappad.
 
Sv: Säga nej till ett barn.

Finns nog särdeles många autistiska barn som behöver nya föräldrar.

Ja, men det var inte det jag syftade på.
I fattiga länder är det säkert en procentuellt större del skadade barn som behöver nya föräldrar eftersom de till stor del blir lämnade.


Det finns säkerligen väldigt många friska barn som också behöver nya föräldrar, tom fler än efterfrågan och jag är övertygad om att efter en lång barnlängtan, krånglig adm och en sexsiffrig kostnad så önskar man ett friskt barn.
 
Sv: Säga nej till ett barn.

Det finns säkerligen väldigt många friska barn som också behöver nya föräldrar, tom fler än efterfrågan och jag är övertygad om att efter en lång barnlängtan, krånglig adm och en sexsiffrig kostnad så önskar man ett friskt barn.

Jag tror faktiskt inte att det är ett så enormt utbud, många länder vill ta hand om "sina" barn själva och kan endast tänka sig att lämna barn med handikapp till adoption. Speciellt små barn, större barn finns det nog flera "friska", men där finns det andra problem istället.
 
Sv: Säga nej till ett barn.

Jag - som har mycket svårt att bli gravid själv - kan ju säga hur jag känner: Om jag adopterar så kommer jag att kryssa i alla rutor för ett friskt barn. Därför att denna resa har varit så otroligt lång och svår redan, så många år av väntan, tårar, besvikelser, behandlingar osv, och om jag till sist väljer adoption så vill jag ha ett så "normalt" barn som möjligt. Så hemsk är jag.

Men å andra sidan är det väl vad alla föräldrar önskar sig, även biologiska? Jag har en nära vän som fick stor skrämsel i vecka 20 när läkarna trodde att fostret var hjärnskadat. Hon övervägde allvarligt att göra sen abort, men lyckligtvis visade det påföljande fostervattensprovet att allt var väl.
 
Sv: Säga nej till ett barn.

Det här paret fick tacka nej, de valde att ansöka om syskonpar istället, och de fick tre syskon istället då... Vilket ju i of var jättebra.
 
Sv: Säga nej till ett barn.

En av fördelarna när man adopterar är ju just att man KAN välja att säga nej. En del av valmöjligheten kan man ha även som biologisk förälder om/när det visar sig vara något fel på barnet i magen. Då kan man välja att göra abort.

Det är en svår moralisk fråga, men jag tycker nog att det är rätt och riktigt att man kan säga nej. För vad blir alternativet? "Jo, nu har ni valt att adoptera och då får ni ta det ni får!" och sen klarar inte föräldrarna av barnet.... Jag tror att de som säger nej i det läget faktiskt kan vara till SKYDD för barnet ifråga. Om de inte vill ha ett handikappat barn, men blir "påtvingade" det så frågar man sig ju hur bra föräldraskapet kommer att bli. Visst kan det kännas lite supsekt och delvis kan man ju fundera över var gränsen går. Ska man få "säga nej" till fel ögonfärg/hårfärg? Å andra sidan kan väl de som vill adoptera redan idag lägga in önskemål om kön och/eller varifrån i världen de helst vill adoptera?


Förlossningsskador kan man inte skydda sig ifrån.
Dessutom är det ju inte alla som får göra fostervattenprov, så man har ju egentligen ingen aning om barnet är friskt eller inte.
Och hur många "klarar" av sina barn som har speciella behov innan de lärt sig det?
ALLA blir väl i stort sett påtvingade ett handikappat barn, det är väl ytterst få som skriker jippi när de inser att så är fallet.
 
Sv: Säga nej till ett barn.

Jag - som har mycket svårt att bli gravid själv - kan ju säga hur jag känner: Om jag adopterar så kommer jag att kryssa i alla rutor för ett friskt barn. Därför att denna resa har varit så otroligt lång och svår redan, så många år av väntan, tårar, besvikelser, behandlingar osv, och om jag till sist väljer adoption så vill jag ha ett så "normalt" barn som möjligt. Så hemsk är jag.

Men å andra sidan är det väl vad alla föräldrar önskar sig, även biologiska? Jag har en nära vän som fick stor skrämsel i vecka 20 när läkarna trodde att fostret var hjärnskadat. Hon övervägde allvarligt att göra sen abort, men lyckligtvis visade det påföljande fostervattensprovet att allt var väl.


Det kan jag i o f förstå, det är just det som är så svårt.
Samtidigt är det ju en del som får biologiska barn som går igenom ett rent H-te innan barnet väl anläder också... Med många missfall, behandlingar och besvikelser... och så får de kanske sedan ett handikappat barn.

Alla vill ju självklart ha ett så "normalt" barn som möjligt...
Jag tycker i alla fall att det är ett svårt dilemma.
För jag skulle kanske kunna ge det här handikappade barnet ett mycket bra liv, mot vad det kan få på ett barnhem eller institut... Är inte de barnen också värda ett bra liv? (om man drar det längre..)
 
Sv: Säga nej till ett barn.

Förlossningsskador kan man inte skydda sig ifrån.
Nej, just därför skrev jag "en del av valmöjligheten kan man.." Vissa fel kan väl synas även vid ultraljud, även om alla inte får göra fostervattenprov. Oavsett så är ju frågan: den som inte vill ta emot ett barn med handikapp/sjukdom vid adoption - om jag förstår dig rätt tycker du det är hemskt. Men den som gör fvp och väljer abort - är det lika "illa"?

ALLA blir väl i stort sett påtvingade ett handikappat barn, det är väl ytterst få som skriker jippi när de inser att så är fallet.
Men som sagt:
En av fördelarna när man adopterar är ju just att man KAN välja att säga nej.
Hur anser du att det skulle vara istället? Som adoptivförälder ska man alltså ta emot "vad som erbjuds," oavsett?

Hur mycket jag än beundrar den som adopterar handikappade eller sjuka barn så anser jag inte att det kan bli något slags "tvång" i frågan.. även det helt friska adoptivbarnet är ju i behov av föräldrar. Annars skulle det ju inte adopteras bort.
 
Sv: Säga nej till ett barn.

För jag skulle kanske kunna ge det här handikappade barnet ett mycket bra liv, mot vad det kan få på ett barnhem eller institut... Är inte de barnen också värda ett bra liv? (om man drar det längre..)

Det är ett svårt dilemma precis som du säger. Och jo, visst tycker man att de barnen är värda ett bra liv! I alla fall jag.
Men; jag tror inte att vi kan "tvinga" adoptivföräldrar att ge dem det. Om man nu skulle önska så vore väl det bästa om alla barn var önskade och älskade av sina föräldrar.
 
Sv: Säga nej till ett barn.

Jag vet inte om jag tycker att det är hemskt, jag tycker att det är en svår fråga. Det är en svår fråga om man ska ta bort ett barn genom abort också, det är väl inget som man gör utan att blinka, även om barnet visar sig vara handikappat.
Jag förstår de som säger nej, jag förstår de som gör abort, jag skulle själv inte vilja ställas för den frågan över huvudtaget...
Just därför ville jag ta upp den till diskussion för att höra andras åsikter.
Jag tycker inte att folk är hemska för att de gör ett aktivt val för deras liv, men ur moralisk synvikel frågade jag mer, vad som kan verka rätt och riktigt...

*yrar*
 
Sv: Säga nej till ett barn.

Ursprungligen postat av Tokmaja
För jag skulle kanske kunna ge det här handikappade barnet ett mycket bra liv, mot vad det kan få på ett barnhem eller institut... Är inte de barnen också värda ett bra liv? (om man drar det längre..)


Hur många skaffar barn av välgärning?
Hur många skaffar barn för barnets skull?
Människor skaffar väl barn av egoistiska själ för sin egen skull?

Alla människor förtjänar ett bra liv men är inte alla förunnat, tyvärr.

Om du nu har chansen att välja att ge ett friskt eller ett handikappat barn ett bra liv, med vilket av barnen tror du att ditt liv kommer kännas bättre?
 
Sv: Säga nej till ett barn.

Jag vet inte om jag tycker att det är hemskt, jag tycker att det är en svår fråga. Det är en svår fråga om man ska ta bort ett barn genom abort också, det är väl inget som man gör utan att blinka, även om barnet visar sig vara handikappat.


Människor är väldigt olika!
Jag känner inte något par som valt att behålla ett skadat foster men däremot par som utan att blinka valt att abortera foster med skador. De har beklagat att det inte var friskt och sedan har de försökt igen.

En del gör abort lättvindigt, kanske för att de inte ser det som aborteras som en individ medan andra mår skit eller rent av inte klarar av en abort övht.

Vi är olika.
 
Sv: Säga nej till ett barn.

Jag tycker att alla föräldrar ska ha fritt fram att tacka nej till vilket barn som helst, friskt som sjukt.

Det är mycket viktigt att barnen får känna sig älskade och önskade under uppväxten. Om föräldrarna inte skulle få tacka nej så vore det stor risk att dom tog ett barn som dom inte skulle ha valt annars, just därför att dom inte får tacka nej. Kontentan blir då ofta att barnen känner sig just oälskade och oönskade. Och det vill vi ju inte.. ;)
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Relationer Gammal användare med nytt nick på grund av känsligt ämne och jag MÅSTE få ventilera och höra utomståendes perspektiv. Jag insåg tidigt...
2 3 4
Svar
75
· Visningar
19 350
Senast: TinyWiny
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Efter mitt förra blogginlägg kom jag att tänka på det här med att jag var bra på att förtrycka mig själv under min uppväxt… Och då kom...
Svar
19
· Visningar
3 813
Senast: cassiopeja
·
Relationer Jag skulle behöva lite råd. Jag är sedan ca 20 år tillbaka tillsammans med en man. Vi blev sambos för 7 år sedan och har två barn med...
2
Svar
24
· Visningar
5 973
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag har en sak att säga när det gäller vett, etikett och rent allmänt hyfs. Jag är uppriktigt sagt skittrött på att tacka för gåvor som...
Svar
0
· Visningar
1 093
Senast: Skorpion76
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp