Så trött....

[nevin]

Här sitter man då, det kryper i kroppen, benen far omkring och lever ett eget liv pga av alla myrkrypningar, magen stökar, kroppen är orolig och sova- ja det får jag nog helt enkelt göra en annan gång......


Jag vill att lillkillen tittar ut nu! Det är jobbigt att inte få sova och inte ens ha en vettig anledning........


Gnäll och ynk blev det nu på morgonkvisten, men det kändes som om det behövdes........

 

[Jolanta]

Sv: Så trött....

Han kommer snart ska du se!

Får jag också gnälla?

Jag har legat uppe halva natten pga av halsbränna, kramp i vaderna och svettats som en gris...

Nu ska jag på jobbet... Kul jul!

 

[bananabambi]

Sv: Så trött....

Det är jobbigt att inte få sova, eller att sova illa. Det blir en speciell sorts trötthet, som aldrig riktigt går över.

Själv gick jag upp kvart över fem med lillen, när han äntligen somnar vid sjusnåret så går sambon upp till jobbet, och då vaknar det äldsta. Barnen kör skift med mig. I natt var lillen vaken ganska mycket, och då sover jag ju heller inte.

Men den här tröttheten visar sig mest när jag ätit mat på kvällen, då blir jag sjukt trött istället. Så länge jag håller mig igång och inte tänker på att jag sovit lite så går det, även om ögonen blir trötta så är jag ganska pigg mentalt.

Men när jag var gravid sista veckorna gick jag omkring i en ständig dimma, både inombords och kroppsligt.

Skulle jag lägga mig nu skulle jag somna direkt, men jag ska packa ner barn i dubbelvagnen och ta med mig vovven ut en sväng

 

[nevin]

Sv: Så trött....

Ja, du får gärna gnälla lite du med, det är helt galet att behöva jobba efter de här nätterna. Jag är iallafall tacksam att jag får vara ledig på dagarna......

 

[nevin]

Sv: Så trött....

Dimma är helt rätt ord, jag tror inte att jag varit så här trött någon gång i hela mitt liv. Inte ens bakfylletrötthet kan jämföras med det här, hjärnan är avslagen, kroppen går på automatil och inte ett dugg händer när jag försöker vara lite aktiv.......

Herrejösses vad jag längtar efter förlossningen!

 

[bananabambi]

Sv: Så trött....

Normalt sett så kan man ju bli pigg av att göra olika saker, så man blir lite pigg för tillfället. Men det hjälper ju inte när man är trött av graviditeten

Lider med dig, och hoppas du få klämma ut din bebis snart

 

[nevin]

Sv: Så trött....

Ja, jag springer fram och tillbaka nu, för att orka vara vaken........ Höll på att somna över min makrillsmörgås, rakt ner i tidningen nyss........

 

[bananabambi]

Sv: Så trött....

Och jösses så jobbigt det är när man ska köra bi, jag hatade det sista tiden. Eftersom jag var så trött och nära att somna hela tiden

 

[nevin]

Sv: Så trött....

Jag slutade köra bil sjäälv för ett par veckor sedan, vågar inte, dels för det att jag är så trött, dels om det skulle sätta igång när jag är ensam.....

Idag har jag iallafall varit på kontroll och huvudet är fixerat nu, så jag hoppas att det snart hoppar igång.......

 

[Jamtland]

Sv: Så trött....

Jag har full förståelse för dig... Kommer inte ihåg när du har bf, själv har jag 8/9 så jag börjar se slutet.

Fast iofs... trots en massa krångel med högt blodtryck, förhöjd äggvita och allt annat så är jag egentligen inte ett dugg sugen på förlossning... Känner en något skräckblandad förtjusning över vetskapen att det snart ärdags att se vem som är där inne.

Blir även fascinerad över alla som tycker att "nu är det väl ändå dags" och "Nu borde de ju sätta igång dig" bara för att bt är förhöjt. Fast å andra sidan borde jag inte bli förvånad, kommer ihåg hur mycket åsikter folk hade förra gången jag skulle ha så varför skulle det egentligen vara annorlunda den här gången?!

Samon och svärmor säger att magen har ramlat ner nu och energin har varit på topp ett par dagar, så snart kanske det är dags ändå.

Jenny-som är för rastlös för att sitta still och som enligt doktorn inte får göra annat än... just det, sitta still...

 

[nevin]

Sv: Så trött....

Jag har BF 6/9


Jag är LIVRÄDD för förlossningen och gråter minst en gång om dagen i ren panik över at den måste genomgås...... Kan man inte bara somna, ploppa ut ungen och så är man klar



Jag fick också höra att magen lagt sig lägre, och han är ju fixerad nu så.... Dessutom känner jag av en hel del förvärkar idag, och magen tömmer sig helt galet idag med...... Jag har farit runt som en skållad råtta, haft massor för mig som jag normalt inte orkar just nu, så förhoppningsvis är det tecken på att det snart är över.......

 

[bananabambi]

Sv: Så trött....

Jag kastades mellan lycka och förtvivlan under min andra graviditet. Vartefter tiden gick blev jag bara mer och mer nyfiken och förväntansfull, men också mer och mer införstådd med att bebisen verkligen ska ut, jag ska genomgå en förlossning till.

Varannan minut kändes allt skitbra och jag var full av "jävlar anamma", och jag intalade mig att det givetvis skulle gå bra. Men andra minuten blev jag helt skakig över att förstå att jag skulle igenom det en gång till. Jag löste det genom att förneka eller helt enkelt inte ägna förlossningen någon tanketid. Varför ödsla energi på något jag faktiskt inte kommer undan? Jag slutade oroa mig, eftersom jag insåg att jag ändå inte kommer missa när det sätter igång ;-)

När vattnet väl gick var jag hur lugn som helst, eftersom jag äntligen såg ett slut på graviditeten. "Nu jäklar ska här födas barn!"ntänkte jag.

Sedan försökte jag fokusera på den underbara känslan man går omkring med på BB, det var liksom målet

 

[nevin]

Sv: Så trött....

Jag försöker verkligen att inte tänka så mycket på det, jag har ju gjort det här en gång förut, och kan fortfarande säga att det var en drömförlossning. Jag vet inte riktigt vad som skrämmer nu, men jag tror att det kanske är en hel del prestationsångest....



Min strategi nu är att försöka genomlida mina ångestattacker, och däremellan koncentrera mig på annat som måste göras, som att inreda rummet till lillen, ta hand om det dagliga och bara vila lite. När jag väl tänker medvetet på förlossningen försöker jag hitta "lejonet" som födde barn förra gången, hon som var stark och livskraftig! Låter flummigt? Iallafall var det så det kändes sist, som att jag var ett lejon som föder sin unge, jag var helt inne i mig själv, omedveten om alla andra, och stark som tusan!


Ja, det går nog bra nu med, ut kommer han ju iallafall, hur mycket jag än hispar

 

[bananabambi]

Sv: Så trött....

Det låter inte flummigt alls, jag känner igen mig

Men jag tror att det är normalt (fast vad är onormalt när man har med graviditeter att göra ) att nojja lite. Det sägs ju att ingen förlossning är den andra lik, och det stämmer nog. Man vet ju aldrig hur det kommer att gå, klart man blir lite skärrad.

 

[nevin]

Sv: Så trött....

Ja, usch ja.... det är det värsta med att vänta barn, allt är ju normalt, oavsett vad det är :smirk:....



I dagsläget är det normalt att sova max 2 timmar i taget, ha ont i hela kroppen, inte kunna äta, inte kunna andas, gå på toa hundra gånger om dan och minst lika många på natten, bli äcklad av det man normalt älskar, inte kunna åka bil i gupp eller över tågspår, svettas som en gris när alla andra fryser, behöva hjälp för att ens ta sig ur sängen, få gå barfota för att man inte når fötterna....... osv....... Hehe, nu gnällde jag visst lite igen. På kvällarna när jag pratar med magen är det iallafall värt allt detta, men jag skulle ljuga om jag sa att jag ser fram mot när han kan ligga ovanpå magen istället för i den!

 

[Jamtland]

Sv: Så trött....

Vet att det egentligen inte är någon tröst, men du är inte ensam om paniken...

Jag hade också en "helt normal förlossning" förra gången, och efteråt så var jag inte speciellt orolig för att någon gång göra om det. Men nu... När man liksom inser vad man ställt till med och att det går faktiskt inte att komma undan, då blir jag fan kallsvettig...

Och sen vt jag ju att det kan bli helt annorlunda den här gången, så inga förberedelser hjälper ju egentligen. Jag gillar att ha kontroll, men nu har jag snart INGEN kontroll igen. Blä...

Fast får jag bara möjlighet så ska jag vråla efter ryggbedövning i samma sekund jag kliver in på BB och se NOGA till att de inte missar att fylla på den... (Vid förra förlossningen så missade de att fylla på så sista tre-fyra timmarna fick jag klara utan "hjälp" från bedövningen för den tog inte när de väl fyllde på.)

Vi får väl "se det positiva", vi är snart där och det 'r snart gjort... (Äckligt hurtfriskt, jag vet... )

Jenny

 

[nevin]

Sv: Så trött....

Ja, det är så nära inpå nu, man kan liksom inte tänka bort den..... Jag är ju så läskigt hurtig att jag sagt nej till alla slags sprutor, el eller akupunktur..... Det kan bli intressant när kroppen skriker efter bedövning och hjärnan säger NEJ!! Förra gången gick jag igenom hela förlossningen utan någon som helst bedövning, om man inte räknar varmt vatten i badkar som bedövning... Och nu ska jag göra om det hela, fast snart 16 år äldre


Ja, man dör ju inte, och ut kommer de, så det är väl bara att se framåt, och hoppas på att kroppen och sinnet glömmer smärtan snabbt