Rör inte min språkokunskap!

[Mabuse]

Även helt utan hänsyn till språksvaga tycker jag att det är viktigare att ett bokomslag skriver rätt än att den konstnärliga friheten gör att titlar och författarnamn kan skrivas så att det ser ut som skit.

Den enes skit är uppenbarligen den andres säljande design.

Jag är ingen grafisk designer, men jag misstänker att det finns anledning till varför man inte har bindestreck på omslag. Förmodligen är det fulare än fult i grafikerögon, annars skulle man ju se det lite oftare. Eller se det öht.

Att korrekthet ska gå före konstnärlig frihet i alla lägen är väl inte helt självklart för alla heller. Absolut inte, skulle jag säga t ex.

 

[Mabuse]

Jag vet inte, jag vet bara att det ibland blir i sär och ibland blir ihop .

Men det är ju alltid ihop? Superenkel tumregel: skriv alltid ihop. Det är ju som att bli osäker på om det ska vara stor bokstav i början på en mening, svaret är alltid ja.

 

[Lena Furberg]

Är detta med särskrivning ett nytt fenomen? Jag kan inte påminna mig om att jag någonsin stötte på det när jag var yngre. Nu är det väldigt, väldigt vanligt.

Beror det på att eleverna i skolan numera uppmuntras att skriva och stava lite hur som helst, så länge de uttrycker sig? Det gäller ju även användningen av de/dem som blivit laglöst land helt plötsligt. Något jag personligen ryser mer av än av särskrivningen. Om jag måste välja.

Särskrivningen kopplas ibland samman med engelskan, där man ju särskriver en hel del och engelska är ju ett andraspråk, närapå, bland ungdomar idag.

 

[monster1]

Men det är ju alltid ihop? Superenkel tumregel: skriv alltid ihop. Det är ju som att bli osäker på om det ska vara stor bokstav i början på en mening, svaret är alltid ja.

Men det är ju alltid ihop? Superenkel tumregel: skriv alltid ihop. Det är ju som att bli osäker på om det ska vara stor bokstav i början på en mening, svaret är alltid ja.

Det är mera ord som stockholmskommunshemsida som kan bli stockholmskommuns hemsida eller stockholms kommuns hemsida osv.

 

[aiquen]

Men det är ju alltid ihop? Superenkel tumregel: skriv alltid ihop. Det är ju som att bli osäker på om det ska vara stor bokstav i början på en mening, svaret är alltid ja.

Jag är med på hur du menar, fast det är ju inte alltid-alltid ihopskrivning som är det rätta. Mina ögon blöder när jag ser folk (även reklam/annonser) skriva morsdag. Eller tillslut när de menar till slut.

Jag skulle dock aldrig påpeka det (eller något annat språkligt fel) direkt för någon bara sådär. Det känns helt enkelt inte schyst. Jag skriver dessutom som en jävla kratta själv ibland.

 

[Lipperta]

Jisses vad osympatiskt.

Hur fungerar det egentligen i livet att ha den inställningen till sina medmänniskor? Jag menar, när jag interagerar med andra kan jag ju inte ha grundinställningen att jag bara jag får avgöra vad man får bli ledsen över och att alla andra bara är så jävla kränkta. Hur fungerar du ihop med kollegor exempelvis, är du respektlös mot dem och sen säger till dem att sluta vara så kränkta eller hur liksom funkar det?

Nu överdriver du och det vet du.

Att skriva som Ts gjorde är långt ifrån respektlöst.

Att vi i vår kompisgrupp skrattar åt dyslexi och panikångestattacker är inte respektlöst.
Självklart skulle jag aldrig skratta åt någon annans dyslexi för jag vet ju inte var hens gräns är. Vilket jag också skrev men du kanske inte läste ordentligt.

Och ja, folk är otroligt lättkränkta. Bara för att någon blir kränkt av en liten smågrej betyder ju inte det att hela världen ska ändra på sig bara för att hen inte ska bli sårad. Då kanske hen får sluta skriva på tex facebook om hen inte klarar av det / någon som kontroll läser.

 

[Lipperta]

Man gör sig rolig över någons misstag. Det behöver man väl inte vara raketkirurg för att förstå att det kan vara känsligt för vissa att det skämtas om deras misstag?

Nej men dp kanske man ska vara försiktig med vad man skriver på ett så offentligt ställe som facebook.

 

[TheRedLightning]

Tur att inte alla är så känsliga
Särskrivningar händer. Mobilen kanske vägrar godta ordet och lägger in ett mellanslag, eller så tänker man inte. Nog borde man kunna skratta åt det lite? Eller åtminstone förstå att folk inte är ute efter att förlöjliga skribenten, utan skratta åt resultatet.

Många är lite för känsliga och allvarliga. Jag har märkt att om man inte tar allt som skrivs på blodigt allvar kommer man väldigt långt.
Jag har själv blivit kallad språkpolis och var med i en grupp där administratörerna fick bete sig hur som helst, skriva taskiga kommentaren osv, men när jag en gång nämnde hur ett ord stavades, då blev jag kickad. Jag skrattade åt dom då. Det är mycket man kan ta med ro, istället för att reta upp sig.
Som TS skriver är det rätt märkligt att det är så stor grej med språket men inte om andra saker, som kanske borde vara det.

 

[Heulwen]

Är detta med särskrivning ett nytt fenomen? Jag kan inte påminna mig om att jag någonsin stötte på det när jag var yngre. Nu är det väldigt, väldigt vanligt.

Beror det på att eleverna i skolan numera uppmuntras att skriva och stava lite hur som helst, så länge de uttrycker sig? Det gäller ju även användningen av de/dem som blivit laglöst land helt plötsligt. Något jag personligen ryser mer av än av särskrivningen. Om jag måste välja.

Särskrivningen kopplas ibland samman med engelskan, där man ju särskriver en hel del och engelska är ju ett andraspråk, närapå, bland ungdomar idag.

Tror mycket beror på att många skriver från mobilerna som har autocorrect som ofta delar på ord som ska sitta ihop, många orkar nog inte rätta till det och så lär de sig fel också. Jag kan tänka mig att gravid klänning är ett fall av att mobilen inte godkänner ordet gravidklänning. Dessutom ska allt gå så snabbt i samhället numera, man är lärd att uttrycka sig nu på fläcken, inte tänka efter på hur man formulerar sig. Överlevnadsinstinkt för att klara av alla val vi numera ställs inför kanske?

 

[mandalaki]

Är detta med särskrivning ett nytt fenomen? Jag kan inte påminna mig om att jag någonsin stötte på det när jag var yngre. Nu är det väldigt, väldigt vanligt.

Beror det på att eleverna i skolan numera uppmuntras att skriva och stava lite hur som helst, så länge de uttrycker sig? Det gäller ju även användningen av de/dem som blivit laglöst land helt plötsligt. Något jag personligen ryser mer av än av särskrivningen. Om jag måste välja.

Särskrivningen kopplas ibland samman med engelskan, där man ju särskriver en hel del och engelska är ju ett andraspråk, närapå, bland ungdomar idag.

Jag uppfattar det också som nytt, att särskrivningarna exploderat på några år.

T ex på bokomslag hade jag aldrig sett det före 2012, när jag köpte den här boken:

 

[Raderad medlem 6459]

@Lipperta Fast du svarar ju inte på mina frågor..?

 

[monster1]

Nu överdriver du och det vet du.

Att skriva som Ts gjorde är långt ifrån respektlöst.

Att vi i vår kompisgrupp skrattar åt dyslexi och panikångestattacker är inte respektlöst.
Självklart skulle jag aldrig skratta åt någon annans dyslexi för jag vet ju inte var hens gräns är. Vilket jag också skrev men du kanske inte läste ordentligt.

Och ja, folk är otroligt lättkränkta. Bara för att någon blir kränkt av en liten smågrej betyder ju inte det att hela världen ska ändra på sig bara för att hen inte ska bli sårad. Då kanske hen får sluta skriva på tex facebook om hen inte klarar av det / någon som kontroll läser.

Fast här är det ju uppenbarligen TS som blir kränkt för att hens skämt inte uppskattas?

 

[mandalaki]

Hur fungerar det egentligen i livet att ha den inställningen till sina medmänniskor? Jag menar, när jag interagerar med andra kan jag ju inte ha grundinställningen att jag bara jag får avgöra vad man får bli ledsen över och att alla andra bara är så jävla kränkta. Hur fungerar du ihop med kollegor exempelvis, är du respektlös mot dem och sen säger till dem att sluta vara så kränkta eller hur liksom funkar det?

Sånt där brukar jag också undra. Om man springer på någon så att denne snubblar så säger man "Men gud, förlåt, slog du dig?"

Men om man springer på någon verbalt - då talar man i stället om för den andre att "Du slog dig inte eftersom jag säger att du inte gjorde det, var inte så jävla ömhudad, du borde jobba med dig själv."

Som exemplen som jag tog på annat ställe igår: Det är visst okej att säga neger, mörkhyade ska inte vara så känsliga. Det är okej att skälla över ordet "hen", om ickebinära/transpersoner tar illa upp får de väl tuffa till sig. Och dyslektiker får faktiskt tåla att man driver med deras särskrivningar.

 

[AnnDerry]

Nej men dp kanske man ska vara försiktig med vad man skriver på ett så offentligt ställe som facebook.

Du menar väl ändå inte att man ska vara försiktig med vad man skriver för att slippa att andra gör sig lustiga över ens språkfel?
Det är väl ändå den som gör sig lustig över någon annan som ska vara försiktig så att andra inte tar illa vid sig?

 

[mandalaki]

raketkirurg

 

[Monimaker]

Du menar väl ändå inte att man ska vara försiktig med vad man skriver för att slippa att andra gör sig lustiga över ens språkfel?
Det är väl ändå den som gör sig lustig över någon annan som ska vara försiktig så att andra inte tar illa vid sig?

"Om du tycker att det gör ont när jag sparkar dig, är det lättare att du bara vänjer dig eller att jag slutar sparka på dig?"

Man kunde ju hoppas att alla valt det sistnämnda, men folk vill knappast ge upp sin rätt att sparka. Eller driva med. Eller ta sig rätten att definiera om den som blir sparkad på reagerar logiskt eller ej.

 

[Lipperta]

@Lipperta Fast du svarar ju inte på mina frågor..?

Alla dina frågor är redan besvarade i andra inlägg.

 

[Lipperta]

Folk blir ju kränkta av att höra att andra tog illa upp

Mår man så dåligt att någon tycker syftningsfel är roligt så bör man faktiskt sluta skriva offentligt eller skita i dom. Allvarligt.

 

[Mia_R]

Folk blir ju kränkta av att höra att andra tog illa upp

Mår man så dåligt att någon tycker syftningsfel är roligt så bör man faktiskt sluta skriva offentligt eller skita i dom. Allvarligt.

Fast det är väl inte meningen att folk inte ska våga skriva? Övning ger färdighet och om man inte fått göra fel kan man inte heller lära sig att göra rätt.

Problemet med särskrivningar, de och dem och att skilja på e och ä handlar väl egentligen om att allt färre läser eller får lära sig stava i skolan? Om jag förstått saken rätt så får lärare inte rätta stavfel längre? Allt färre föräldrar läser för sina barn och förekommer ens högläsning längre?

Visst, engelskan är säkert en bidragande orsak till särskrivandet men framförallt tror jag det handlar om att fler och fler enbart läser på sina paddor, mobiler och datorer och inte får lära sig ordentligt. Ju oftare man får se hur ett ord stavas och även skriva det själv desto lättare har man för att skriva rätt.

 

[Ray]

Fast det är väl inte meningen att folk inte ska våga skriva? Övning ger färdighet och om man inte fått göra fel kan man inte heller lära sig att göra rätt.

Problemet med särskrivningar, de och dem och att skilja på e och ä handlar väl egentligen om att allt färre läser eller får lära sig stava i skolan? Om jag förstått saken rätt så får lärare inte rätta stavfel längre? Allt färre föräldrar läser för sina barn och förekommer ens högläsning längre?

Visst, engelskan är säkert en bidragande orsak till särskrivandet men framförallt tror jag det handlar om att fler och fler enbart läser på sina paddor, mobiler och datorer och inte får lära sig ordentligt. Ju oftare man får se hur ett ord stavas och även skriva det själv desto lättare har man för att skriva rätt.

Klart lärare rättar stavfel.
Håller med om paddor och mobiler dock. Min mobil särskriver konstant och jag ids oftast inte rätta...