Roligaste olyckan som slutade bra.

[SelfPossessed]

På Civil Actions initiativ startar jag en när-det gick-fel-men-slutadebra-tråd!

För några vintrar sedan hade vi rejält med snö och svinkallt.
Jag hade 8 lager kläder+skoteroverall på mig och joggade bakvarv i långvagn med mörkbrun liten häst i lag med sambon.
Plötsligt dyker grannens förrymda får upp på banan!
Mörkbrun liten häst håller på att dö av skräck och tar inte längre styrning.
Med ett elegant skutt hoppar han halvmeter höga plogvallen in på innerplan där det tar tvärstopp då mörkbrun liten häst står med snö upp till magen.
Jag ramlar givetvis ner mellan sitsen och hästen i en snygg liten hög med tömmarna i handen och hukar mig för att slippa få sitsen i huvudet om mörkbrun liten häst bestämmer sig för att skena iväg.
Ingenting händer då mörkbrun liten häst inte rör sig ur fläcken och sambon vrålar att jag ska ta mig upp i vagnen igen vilket är lättare sagt än gjort med alla mina kläder.
Med viss möda lyckas jag till sist, livrädd för att mörkbrun liten häst ska bestämma sig för att börja springa när jag är halvvägs uppe, men han står still.
Det svåra visade sig vara att få mörkbrun liten häst upp från innerplan och över snövallen på nytt, men jag lyckades till sist övertala honom.
Sambon gnällde något om att man måste spjärnade emot mer med benen i vagnen, själv var jag mäkta stolt över att inte ha tappat hästen!
Slutet gott allting gott!

Nu är det er tur!

 

[Flizan]

Sv: Roligaste olyckan som slutade bra.

Med risk för att "döda" tråden, vilket jag tydligen gjorde sist... Samt att det inte är en ROLIG olycka...

Liten gråspräcklig häst blev biten av en broms alternativt fick en stöt av elstaketet (vet ej vilket) på sommarbetet efter inkörningen. Sprang igenom staketet och lyckades nästan amputera sin vänstra bakfot, ca 1 dm långt snitt som tog sidoligamentet till kotleden, alla kärl och nerver, kotsenskidan och ca ½ ytliga böjsenan.

http://i191.photobucket.com/albums/z286/r1Flizan/DSC00569.jpg


På grund av mattes chock och envishet (är veterinär och ville göra ett försök), avlivades inte den gråspräckliga hästen. Det var tydligen rätt beslut. 3 veckor efter skadan var han mer eller mindre ohalt. 1 år senare efter att ha tillbringat tiden i tråkig, liten hage, var han mer än odräglig och kulorna snöptes.

Ytterligare 1 år senare, som 3 åring, har den numera stora, gråspräckliga hästen kvalat, och snart väntar start.

Ganska bra gjort för en häst med en "hopplös" skada...

-----
jag ändrade bildvisningen till en länk, så att känsliga inte tuppar av...
//moderator ameo

 

[Zandrah]

Sv: Roligaste olyckan som slutade bra.

Hehe. Tur det gick bra!

När vi ska köra intervaller måste vi ta oss över järnvägen för att komma till rakbanan. Till saken hör att det är väldigt igenväxt och man kan inte se när tågen kommer. Ibland hör man inget heller.
Det här var en gång för några år sedan med hästen som är på min avatar.(Han är i himlen nu )
Jag hörde inte om tåget kom så jag stannade hästen framför järnvägsövergången och gick ur vagnen för att kunna se något. Jag ska precis till att gå över då jag ser att det kommer ett tåg lite längre bort.
Två val - gå över, eller vända.
Jag väljer det första. Vi går över, men hästen råkar trampa ner i rälsen och känner förmodligen durrandet från tåget. Han blir rädd och flyger iväg och jag tappar honom så klart.

Vad fan gör man? Min mobil ligger i min jacka som ligger i vagnen (det var en rockard) . Helt ensam ser jag hur min häst bär i väg i fint trav upp över vägarna. Själv.
I princip har jag ju gett upp.
Jag ser hur hästen travar på låååååångt bortom åkrarna. Och ser framför mig hur jävla illa allt kommer att gå.

Hästar är ju dock lite av vanedjur så han visste ju precis vart vi brukar träna och vilket håll som sen är hem. Så jag börjar springa och hoppas att jag ska kunna genskjuta honom vid nästa järnvägsövergång.
Där "kutar" otränade jag, i dundrande värme, med astman upp i halsen. Hela rakbanan på över 1 kilometer. (Ja, det är långt för mig det. )

När jag kommer till slutet av rakbanan så ser jag hur hästkraken står där precis framför järnvägsövergången. Stilla och fint. Han vågar ju verkligen inte gå över, och inte är det nån bakom som smackar på heller.....
Jag ber till gud att han ska stå kvar tills jag hinner fram. Och o ja, nog står han kvar alltid, med en milt förvånande skrattande blick. Som att han vänder på huvudet och bara "dags att komma nu"?
Han står och väntar på att nån ska BÄRA honom över järnvägen.
Det var bara att greppa tag i tömmarna som ligger bakom hästen och sätta sig upp igen. Allt var helt och fint. Inga skador på varken häst eller utrustning.
Jag själv kunde knappt andas av utmattning. Jag fick skynda mig hem och suga i mig 2 liter vatten och 3 doser bricanyl. Shit, vilken resa.
Det kunde ha slutat illa det, men det gjorde det inte.
Fast än idag vet jag så klart inte om han stötte på någon på sin tur. Men det får vi hoppas att han inte gjorde.

 

[tinafinis]

Sv: Roligaste olyckan som slutade bra.

Fy fan, länka till sånna bilder istället så man inte blir chockad som jag ;-)
Usch då... Vilken tur att det gick bra.
Finns kanske hopp för min lilla olycksfågel här hemma med då :-D

 

[SelfPossessed]

Sv: Roligaste olyckan som slutade bra.


Hjälp vilket sår!
Hade aldrig trott att en häst med sådan skada skulle kunna komma till start.
Mirakel!

 

[SelfPossessed]

Sv: Roligaste olyckan som slutade bra.

Snacka om att ha änglavakt och motion fick du ju också!
Läskigt med järnvägsövergångar, låter som om man skulle behöva röja lite längs spåret?

Var det inte en häst på Valla som blev överkörd av tåget när man spelade in den där "superbra" travfilmen?

 

[Zandrah]

Sv: Roligaste olyckan som slutade bra.

Snacka om att ha änglavakt och motion fick du ju också!
Läskigt med järnvägsövergångar, låter som om man skulle behöva röja lite längs spåret?

Var det inte en häst på Valla som blev överkörd av tåget när man spelade in den där "superbra" travfilmen?

Det är skitläskigt. Jag är livrädd för dem. Och sen går båda våra rakbanor precis bredvid denna järnväg. Hela vägen. Och då menar jag 5-10 meter ifrån. Så det är inte så skoj när man har hästar som är lite ljudkänsliga, när det kommer stora timmervagnar som låter skyhögt.

Skulle verkligen behövts röjas. Det verkar dock varken banverket eller de som äger marken tycka. För att det skulle vara fullgod sikt skulle man dock få röja hela vägen. Det kostar väl antar jag.

Numera går jag antingen över när jag vet att det just kommit ett tåg, eller så får min sambo följa med och hålla koll. Det går inte annars. Man är ju skitskraj. Jag vet många som aldrig kör eller rider på andra sidan just för att de inte vågar gå över.

Ja, den olyckan var verkligen hemsk. Hästen sprang väl rätt in i fronten på tåget?

 

[Civil action]

Sv: Roligaste olyckan som slutade bra.

Ja vilka roliga "olyckor" det finns.
Tur att hästen var så smart

Min lilla "olycka".
Liten elak svart pigg häst skall köras för första gången efter kvarka jag selar på inga problem. Jag kom ut ur stallet och fram till våran lilla bana och där gick det ca 40 meter innan liten svart häst blev extremt pigg svart häst och tappade hjärnan på vägen bakom sig. Liten svart häst ville inget annat än att få mig ur vagnen med hovar som fladdrade runt huvudet på mig i ungefär 5 minuter (kändes som 30) fick jag förklarat av livrädda åskådare. Liten svart häst tyckte sedan inte detta var roligt längre utan rusade ut på en åker och runt runt i cirklar några gånger och jag som en vante i vagnen efter denna pärs så trodde jag att hon skulle vara lite trött iaf så hon inte skulle hitta på mera dumheter. Men ack vad kul han där uppe ville ha med mignär jag väl fick ut min lilla älskling på vägen igen så kom hon på att havren låg i krubban hemma i stallet full fart på vägen igen helt okontrollerat och jag tänkte bara på den fina 90 graders kurva där gödsel brunnen ligger på insidan från mitt håll.
Men som tur så kom det ett par av de som redan ringt efter ambulans och fick stopp på hästen innan hon skulle vällt mig ur vagnen. Att snedda in där hade bara sagt pang direkt. Jag måste haft lite änglavakt i det läget för jag va inte de minsta skakis när jag kom in och selade av. På kvällen trillade 5öringen ner och jag blev kallsvettig och undrade hur f*n jag överlevde utan en skråma

Tidigare tränaren sa att hästen var super snäll så jag satte ingen slagjord varken den gången eller gångerna efter. Hon var jätte snäll efter den gången måste ha varit 3 månaders energi som kom ut på en enda gång.

Måste tillägga att jag älskade den hästen över allt annat hon var helt underbar sur och elak bitas o sparkas men ett hjärta av guld.

Gav bort henne som ridhäst bara för att se att hon var i trav träning ett halvår senare Därefter sätter jag absolut startförbud på alla hästar jag säljer/ger bort.

 

[SelfPossessed]

Sv: Roligaste olyckan som slutade bra.

jag tänkte bara på den fina 90 graders kurva där gödsel brunnen ligger på insidan från mitt håll.

Men var det inte bra att brunnen låg på insidan?
Centrifugalkraften gör väl att man kastas utåt om man flyger ur i en kurva?
Rolig historia när man väl vet att du och hästen klarade er bra!
Vilken hingst var lilla svarta efter?

 

[Civil action]

Sv: Roligaste olyckan som slutade bra.

Men var det inte bra att brunnen låg på insidan?
Centrifugalkraften gör väl att man kastas utåt om man flyger ur i en kurva?
Rolig historia när man väl vet att du och hästen klarade er bra!

Jo klart men hon hade sneddat inåt och vagnen hade gått i den och jag hade inte flugit ur jag hade nog fått vagnen över mig och hästen gått omkull.

Vilken hingst var lilla svarta efter?

Indian silver

 

[Annakarenina]

Sv: Roligaste olyckan som slutade bra.

Lillatravpålle o matten kör förbi grannens snygga brudar, lillatravpålle lägger en hög utanför "surkartens" tomt. Matten försöker sparka iväg högen till diket, för att inte bli utskälld av "surkarten".

Halvt sittande i, och ena benet utanför kärran, då får lillatravpållen för sej att han skall imponera på snygga brudarna, så han vänder ner i diket med kärran, varvid matten trillar ur kärran. Dock släpper hon inte tömmen, utan springer bakom ekipaget medans lillatravpållen kråmar sej för brudarna. Strax innan han försöker äntra staketet med en välriktat hopp, får matten ändan i kärran igen och kan avstyra försöket att komma in till brudarna.

Ett skrubbat knä och en lärdom rikare blev matten. Kliv aldrig ur kärran, inte ens till hälften.

 

[SelfPossessed]

Sv: Roligaste olyckan som slutade bra.

Kliv aldrig ur kärran, inte ens till hälften.

Amen!

 

[SelfPossessed]

Sv: Roligaste olyckan som slutade bra.

Jo klart men hon hade sneddat inåt och vagnen hade gått i den och jag hade inte flugit ur jag hade nog fått vagnen över mig och hästen gått omkull.

Ok! Nu är jag med!

 

[Krims]

Sv: Roligaste olyckan som slutade bra.

Detta utspelar sig i början av seklet på Solvalla travbana. Liten röd kallblodshingst (2 år) sätter för första gången sina hovar på huvudstadsbanan. Med sig har han kompisen litet svart kallblodsto.

Efter bakvarv vänds det upp, med liten röd hingst på innerspår och litet svart sto i andraspår. I första kurvan tittar litet svart kallblodsto lite skumt på den stora trähästen. Ett varv senare har hon bestämt sig för att den är skitfarlig, broms + sidoskutt gör att hon verkar försöka ta över tömmarna på liten röd kallblodshingst varpå kusken (jag) dråsar i backen med en duns som ger utslag på richterskalan och orsakar en permanent krater på Solvallas innerplan.

Naturligtvis kommer liten röd kallblodshingst lös. Han galopperar en 20-30 meter, tittar bakåt och upptäcker att matte inte är med längre. Eftersom han var uppväxt i stall utan möjlighet att sela ut inne, fastspänd, utan bara var van vid att selas lös ute så var kopplingen, tom vagn=> stå still. Sagt och gjort. Liten röd kallblodshingst tar tre steg in på innerplan, bakom en buske, sticker fram sitt rufsiga huvud och väntar på att mörbultad matte skall komma och hämta honom och bryr sig inte nämnvärt om stora varmblodshästar som susar förbi på banan.

Mörbultad matte hoppar upp, kör två lugna rätvarv och åker hem. Förutom att matte rörde sig i en gångart värdig Zeb Macahan i fyra veckor efteråt, så slutade allt lyckligt.

 

[Civil action]

Sv: Roligaste olyckan som slutade bra.

Förutom att matte rörde sig i en gångart värdig Zeb Macahan i fyra veckor efteråt, så slutade allt lyckligt.

de där va bara för roligt!

 

[Lazio]

Sv: Roligaste olyckan som slutade bra.

Jag var ute och körde travaren och hade med min andra på släp. Det var väldigt mkt snö ute och jag tyckte det var jättebra för då fick de ju pulsa ordentligt i snön.

Jag kör ut på slingan och ser att det är rätt mkt mer snö där och inte plogat eller nåt, det är dessutom mörkt så man ser inte riktigt hur slingan går, (det är diken på båda sidor) men jag tänkte att äsch, har ju kört där så många ggr så de går.

Jag tycker att pålle tar så stora kliv men jag ser inte riktigt för det var som sagt mörkt, sen hör jag hur han börjar andas tyngre och tyngre och undrar vad som händer. Pållan bakom mig som är på släp andas även hon tungt och det låter som att hon galopperar och jag fattar inte varför? Sen tar det helt stopp och jag får massa snö som liksom trycker upp vagnen.. Pålle kunde inte gå i snön, den var ända upp över haserna på honom bak och över hela frambena.. Den andra pållan som var på släp tog galoppsprång för att kunna ta sig fram.

Så jag skulle vända tillbaka då. Men nu var det ju det att jag såg inte hur slingan gick, om vi var i mitten av den eller på kanten. Jag fick kliva ur vagnen och försöka backa loss pållen och sen vända försiktigt tillbaka, när vi var vända åt rätt håll satte jag mig i vagnen igen och tänkte att det här gick ju bra. Mm just det, sen skulle vi gå och då liksom välter hela vagnen på sidan och jag ramlar ur och rullar på nåt sätt ner i diket och fastnar med benet i tömmarna så jag hänger med ena benet mellan vagn och häst och det andra utanför och resten av kroppen i diket, fullt med snö.

Släphästen hade jag tappat och jag såg inte vart hon var nånstans. Jag låg där och ropade hysteriskt proooo prooo för det tog sin lilla tid innan jag kunde ta mig loss. Tack och lov så stod pållen still tills jag hade lyckats trassla mig loss från tömmar och vagn.. släphästen stod och väntade bakom mig.

 

[Corminta]

Sv: Roligaste olyckan som slutade bra.

Stor het travarmarr bodde tillsammans med liten forsynt pacervalack.
Marren var ungefar lika trevlig att kora som ett fraktfartyg med gas i bott. Tack vare detta angenamna problem gick hon bara pa maskin till vardags. Dock brakade maskinen med rage (full med sex unghingstar men det ar en annan historia) och marra skrallet skulle starta.
Jag och sambon diskuterade hur vi skulle fa henne motionerad och bastamde oss for att ta henne pa slap efter pacern.
Stor galen marr far fyra lindor och knakappor (just in case) och vi borjar fundera pa vad katten skall sitta pa huvudet. Efter en stund inser vi att grimma med vanligt grimskaft maste vara det enda tankbara.
trippen ner till banan - inga problem. Jogga sex varv - no problems. Vart lite om i fotterna av att bli sparkad av harda framtassar och mina knan var i princip helbla efter knakapporna klappat till mig ett par ganger (lite respekt kunde hon val anda haft for vagnen..)
Dags att ga hem och jag tar beslutet att hoppa av vagnen och leda hasten over stora vagen. Hon kan vara knepig att fa att sta still pa hemvagen sa det maste ju logiskt satt vara enklare att kontrollera 1.65 och massor av kilon tokig marr. Det tar ungefar tre sekunder innan hon inser att valacken skall ga forst. Fan heller sager marren och satter av i full galopp med mig pa slap. Nasan forst rakt ner i bonfaltet. Jord innanfor trojan, byxorna, skorna och munnen - mums.
Sjalvklart tar det stopp och hasten drar rakt over vagen, uppfor backarna och tillbaka till stallet.
Sambon forsoker febrilt fa valacken att skritta nagot snabbare an sengangare och anda kladde han mig tillbaka till stallet. Jag har aldrig varit sa trott i hela mitt liv, trodde lungorna skulle rinna ut genom nasan om jag bojde mig framat.
Val hemma hittar jag stoet mellan unghingst hagarna dar hon glatt charmar de sma krakarna till galenskap och ett par oroliga svarforaldrar och grannarna som skrattar sa det nastan kissar pa sig. De hade sett hela spektaklet fran koksfonstret men kunde verkligen inte forsta att vi tog marren pa slap efter vagnen. Sjalvklart skulle vi satt henne i bakluckan pa pickupen - det ar ju sa de kor in alla sina sma (och nej, de ar inte sarskilt val inkorda).

Resultatet - en val genomkord genom svett travarmarr. En sovande pacer valack. En blaslagen hastskotare. En gapskrattande tranare. Och ett lopp dar man kor tre timmar enkel vag for att komma sist - igen...

 

[SelfPossessed]

Sv: Roligaste olyckan som slutade bra.

Liten röd kallblodshingst tar tre steg in på innerplan, bakom en buske, sticker fram sitt rufsiga huvud och väntar på att mörbultad matte skall komma och hämta honom och bryr sig inte nämnvärt om stora varmblodshästar som susar förbi på banan.

Gud vilken rar pålle!

 

[Nebraska]

Sv: Roligaste olyckan som slutade bra.

Fast att rakbanan går jämns med järnvägen är skitbra. Finns ingen bättre sparring än X2000 .

 

[SelfPossessed]

Sv: Roligaste olyckan som slutade bra.

Du gick väl raka vägen till närmsta tobak och köpte en trisslott?
Du borde rimligt vis haft två löshästar och fått plumsa hem!
Vi är "smarta" du och jag som i alla fall ser till att ramla mjukt!
Har hittills lyckats klara mig utan större blessyrer även om det berott mer på tur än skicklighet.