Ridning och graviditet

[spralla]

Så hette en gammal startad tråd, så jag tar en ny
Tidigare har jag skrivit om min tittiga häst och det problemet kvarstår. Kan väl tillägga att det blir värre och värre
Just nu känns det hopplöst och jag undrar om vi någonsin kommer att bli vänner igen ? Hon är extremt tittig och då speciellt när jag rider ensam. Nu inte bara tittar hon på en buske utan hon tvärnitar i galopp och hur känns det när man har kommit till v 27
Nu tycker ni säkert att jag är galen som fortsätter att rida, MEN JAG VILL INTE BARA GE UPP ! Det har fungerat förut så varför inte nu ?
Har faktiskt skaffat en medryttare som rider 2-3 gånger i veckan och då mestadels med mig. Hon är JÄTTEDUKTIG och har dessutom ridit Fragansia under 1 år tidigare.
Så nu undrar jag om ni kan spekulera för mig ? Varför gör hon som hon gör med mig ? Jag i min tur har stort tålamod, men ridturen slutar alltid med att jag blir arg pga att hon tittar och stannar hela tiden. Och sedan är det helkört - hon blir som förbytt
Jag har under mina tidigare 3 graviditeter ridit till v 30 och sedan lagt av och har tänkt detsamma nu.
Andra gravida som kan känna igen sig i min situation ? Eller ni som har varit gravida och kanske haft problem med att komma överens just då ? Man är jo som gravid inte riktigt sig själv
Hoppas på många svar !

 

[mian1]

Sv: Ridning och graviditet

Förmodligen känner hästen att du inte är dig själv, inte är vanliga matte och "nya" människor testar man ju gärna lite grand.. Balansen är ju inte den bästa då man är gravid plus att hästen kanske känner att man spänner sig lite för att man ju faktiskt inte vill ramla av.

Jag åkte i backen när jag var i fjärde månaden. Hästen sprallade och jag fick kramp i bägge vaderna och klarade inte att sitta kvar. Sen red jag inte mer för det var helt enkelt inte värt det. Dessutom tyckte jag att det var bättre att lägga av innan det gick alldeles åt skogen. Så att hästen inte skulle lära sig själv en massa bus och tricks som sedan skulle sitta i även efter avslutad graviditet.

 

[Emma-pemma]

Sv: Ridning och graviditet

Hej!
Jag tycker nog att du ska sluta rida om det är som du beskriver det. Jag red själv till ca v32 när jag väntade mitt första barn, men när jag väntade det andra hade jag en unghäst, och red då inte längre än till v 20 (eller nåt åt det hållet). Jag upplevde att dels balansen förändrades, plus att jag var rädd att något skulle gå snett om jag trillade av/körde magen i manken. Det gjorde att jag inte vågade "trycka till" på samma sätt som vanligt när något kom i vägen.

Det är ju bara några månader av ens liv det gäller, och jag tycker inte att det är hela världen att inte rida då. Det finns ju mycket annat man kan fokusera på, t.ex. tömkörning eller lydnadsövningar.

Hur du än gör: Lycka till med både barn och häst!

 

[Kicki_J]

Sv: Ridning och graviditet

Känner igen mig helt!!! Jag ville inte heller ge upp men ville inte heller riskera att skada magen, så det blev en kompromiss, lugna och LÅÅÅÅNGA promenader med enbart skritt eller stilla trav emellanåt.

 

[spralla]

Sv: Ridning och graviditet

Nu har jag bara ridit min andra gamla travare som är ett säkert kort
Kanske kommer jag att prova Frasse 1 gång till innan jag har planerat att lägga av i v 30, men jag vet inte om jag vill riskera att vi bråkar igen. Det är så tråkigt och man blir så ledsen
Å andra sidan så är jag väldigt orolig för att samma sak kommer att hända när jag sätter igång att rida efter förlossningen...

 

[spralla]

Sv: Ridning och graviditet

Hur gick det efter förlosningen med ridningen ? Och när började du att rida igen ?

 

[Emma-pemma]

Sv: Ridning och graviditet

Hej!
Jag har bara tillgång till dator på jobbet, och jobbar dessutom endast halvtid, men nu svarar jag!

Efter första förlossningen blödde jag ganska länge och satt inte upp förrän efter 3 eller 4 månader. Kroppen klarade helt enkelt inte av ridning innan dess. Starten var tämligen odramatisk, eftersom jag hade min gamla trygga häst, men jag hade tappat mycket i styrka i sätet. Jag red på dagtid när bebisen sov i ett hörn i ridhuset eller på ridbanan, men höll mig till pass på ca 20 minuter i början.

Andra gången satt jag upp efter 2 månader, men då hade jag en unghäst som jag inte litade på. Hon hade ridits några gånger av en duktig tjej, men jag var så otroligt spänd att det inte funkade alls. Dessutom kom hästen in i en trotsperiod (5 år) och var helt annorlunda än hon varit tidigare. Trotset gick över efter 4 månader, men vid det laget tyckte jag inte alls att det var roligt att rida henne längre, framför allt eftersom hon var så spänd och jag kände att vi inte kom framåt alls.

Nu, över ett år efter sonens födelse, har jag äntligen börjat träna igen, och nu är det jätteroligt. Plötsligt händer det något igen, men fortfarande är problemet att jag inte har tillräckligt med tid. De perioder jag har tid att rida och pyssla med hästarna ordentligt blir de jättesnälla och trevliga, men när jag inte har tid med dem är de mycket jobbigare.

Ledsen att jag skriver så långt. Sammanfattningsvis kan jag säga att jag tappat mycket styrka sedan jag blev mamma, men att det största problemet egentligen är att jag inte har lika mycket tid.

Har du slutat rida den där tittiga hästen nu? Jag tömkörde min unghäst mycket ända inpå slutet, och då även som "uteritter". Jättenyttigt att kunna ställa runt träd och kliva över rötter, och framför allt att hästen ska kunna gå först förbi farliga soptunnor, brevlådor och golfare. Lydnadsövningar är också jättebra att göra, det hjälper verkligen i den senare hanteringen.

Det var ditt tredje barn nu? Hur gör du för att få vardagen att fungera? Hur mycket hinner du rida? Jag hinner med 2 eller 3 dagar i veckan, mer går bara inte. Jag bor på gård och har hästarna hemma, men vi håller på och bygger stallet och allt möjligt, så jag rider nästan aldrig i dagsljus. På helgerna är det omöjligt att hinna rida, då vill vi utnyttja de ljusa timmarna till våra projekt.

Lycka till!
/Emma

 

[kbr]

Sv: Ridning och graviditet

Hej dit probelm kanske inte är det du tror.
Börja med att kolla saden och ryggen och om det finns något annat som kan oroa din häst. Även bettet och munen.
När min dam hade sådana problem var det sadeln hon hade var en 29 istället för en 34 i bom. Jag slutade rida och började försöka få förtorendet från marken igen (NH) . Saken är det att det inte kan vara rolig för varken dig eller för hästen om något händer. Börja prominera med henne/honom så att ni kan börja känna förtroende för varandra.

Jag är för tillfället ochså gravid och har fortfarande inte hittat en sadel som passar henne och har bestämt att hon ska inte ridas med sadel fören vi har hittat en. Väntar på att snön ska försvinna så att jag kan börja jobba från marken istället. Har beckenupplukring så jag kan inte gå i snö.
Hoppas att allt kommer att gå bra för er tänk på att detta är något som ni tillsammans måste ta hand om. Jobbigt att säja är att det "nästan" alltid vårat fel, att hästen har det betende den har. Vi är nog oftast för dumma för att se dom "tydliga" täcken som hästen sänder ut.

MVH Karin

 

[Ewe89]

Sv: Ridning och graviditet

intressant

 

[tretjak]

Sv: Ridning och graviditet

Känner precis igen mig! Jag red till 5:e månaden och den sista tiden så var jag väldigt rädd för att ramla av och slå Magen vilket ledde till att relationen mellan mig och hästen blev väldigt annorlunda. Han blev också mer och mer tittig. Nu, när barnet är 11 månader, så sitter detta problem kvar i allra högsta grad. Hästen funkar bra, om än piggelin, med andra ryttare men med matte så kan han flippa ur totalt. Vi litar inte på varandra längre och det kommer att ta tid att reparera. Nu är det en unghäst så det är kanske inte detsamma med en äldre häst. I efterhand så ser jag ju att jag borde ha slutat rida tidigare. Jag har nu börjat rida en annan, äldre häst för att träna upp min sits och balans samt för att få tillbaka lite självförtroende. Vet inte hur ni andra som fått barn upplever det men mitt mellangärde o rumpa saknar styrka vilket resulterar i en kass sits + att man inte kan vara kissnödig innan uppsittning...