elbereth
Trådstartare
Nu har jag funderat mer på det här.
Jag läste oxå en artikel där det beskrevs att det viktigaste för att hålla hästen lugn är att själv vara lugn. Och eftersom jag blir rädd när han bråkar så är jag verkligen inte lugn. Alltså är jag ingen bra ledare. Jag tycker då att det är bättre att omedelbart se till att jag hamnar i en position där jag är säker och ledaren.
Därför kommer jag i fortsättningen fortsätta att försöka förhålla mig lugn men om jag känner att jag inte klarar det så hoppar jag av och leder istället. Om inte ens jag är lugn hur kan jag då begära att hästen ska vara det? Det är jag som inte är en tillräckligt säker ryttare helt enkelt.
Att vänta ut hästen är en bra ide, men det funkar liksom inte när han snor runt och sticker hemåt. Ser framför mig en snoande/bockande häst, med en ryttare som febrilt försöker balansera bok, tyglar och sitsen.
Jag läste oxå en artikel där det beskrevs att det viktigaste för att hålla hästen lugn är att själv vara lugn. Och eftersom jag blir rädd när han bråkar så är jag verkligen inte lugn. Alltså är jag ingen bra ledare. Jag tycker då att det är bättre att omedelbart se till att jag hamnar i en position där jag är säker och ledaren.
Därför kommer jag i fortsättningen fortsätta att försöka förhålla mig lugn men om jag känner att jag inte klarar det så hoppar jag av och leder istället. Om inte ens jag är lugn hur kan jag då begära att hästen ska vara det? Det är jag som inte är en tillräckligt säker ryttare helt enkelt.
Att vänta ut hästen är en bra ide, men det funkar liksom inte när han snor runt och sticker hemåt. Ser framför mig en snoande/bockande häst, med en ryttare som febrilt försöker balansera bok, tyglar och sitsen.