rida ut själv?ge upp?ganska långt.

Sv: rida ut själv?ge upp?ganska långt.

Nu har jag inte läst igenom hela tråden så kanske jag missat nåt eller skriver sånt någon redan har sagt.

Min häst var väldigt beroende av andra hästar i början när jag köpte honom och han ville inte lämna gården och de andra hästarna.

När han inte ville gå längre så backade han. Han struntade vad som var bakom.
Jag gjorde då som så att jag la en liten volt, ett par varv, och sedan manade jag på honom igen.
Idag går han utan problem.

Som du själv kommit på så har din häst vunnit över dig och har helt enkelt ingen respekt för dig och har "ingen anledning" att följa dig och dina kommandon. Den vet att den kan ta sig ur dom.

Ett bra sätt att använda sig av när hästen dummar sig eller inte lyssnar är att låta den få jobba mera. Det är "straffet" så att säga.

När hästen stannar och är på väg att göra något så lägg en volt eller låt den backa, gör sidepass eller vad som helst...bara den får jobba mera än vad den fått gjort om den själv fick bestämma. Dumheter= jobb.
 
Sv: rida ut själv?ge upp?ganska långt.

Ja, fast det är skilnad på att skygga/titta till och vara rädd för. Jag håller med dig :)
 
Sv: rida ut själv?ge upp?ganska långt.

nu är jag inte rädd för att han ska skygga,titta, för det har varenda häst jag suttit på gjort mer eller mindre!

utan problemet är att när jag försöker(försökte) pressa honom att gå fram när han stannar ,så stegrar han och han går upp riktigt högt.
och jag känner att jag vill inte ha hästen över mig!

men jag vill verkligen "lära" honom att komma ut själv med mig!
för han är underbar i allt annat utom just detta!
 
Sv: rida ut själv?ge upp?ganska långt.

Nej, vi har glidit ifrån ämnet.

Jag är övertygad om att du med lite hjälp kan få rätt på din häst, men det hänger ju på att du vill fortsätta. Jag klandrar dig inte om du väljer någon annan väg (låter bli att rida ut eller säljer hästen) men det går att lösa. :)

Lycka till, vad du än bestämmer dig för!
 
Sv: rida ut själv?ge upp?ganska långt.

Men alla hästar blir mer hållbara av att ridas på varierat underlag. Och det är svårt att variera underlaget utan att rida ut. Att rida i skog och mark är inte bara en fråga om att "skogsmulla", som det tyvärr ofta degraderas till. Det är också nyttigt och stärkande för skelett, senor, ligament och leder att gå på varierat underlag, med olika hårdhet. Att bara rida på en ridbana, oavsett hur bra underlaget är, ger inte den viktiga variationen.

Landslagsveterinären och SLU-forskaren Roepstorff har skrivit intressanta artiklar i ämnet, som publicerats i ridsport under året som gått. Tyvärr minns jag inte i vilka nummer.

Fast det handlade om att rida ut själv eller i sällskap. Inte att inte rida ut alls.
 
Sv: rida ut själv?ge upp?ganska långt.

Vissa hästar bör man inte rida ut på själv anser jag.
De är spända men går förbi stenar och grejer, men njuter inte ett dugg av det, och det blir en säkerhetsrisk.

Rider man däremot ut i sällskap med andra hästar, blir dessa hästar oftast mer avspända så det är att föredra tycker jag.
 
Sv: rida ut själv?ge upp?ganska långt.

Så om din häst skulle vara spänd och "orolig" om du red själv i paddock/ridhus, skulle du alltid rida med sällskap då?
 
Sv: rida ut själv?ge upp?ganska långt.

Kan du tömköra?
Gör så o när du märker att den tänker stanna gå på honom innan- ej spö- bara tömmarna o trava iväg en bit- bromsa inte ens om det skulle bli galopp.- beröm.

här får han nu lära sig att gå först, men du är med.

Tömkörning ger samma effekt som uppsuttet.

När du sen börjar rida trava iväg- klappa. Galoppera gärna efter det.
försök att inte ha ngt i handen o heller inte vara spänd.
Hästen kommer att få självförtroende o börja lita mer på dig- ni har kul ihop.

Du skrev mitt råd, inget att tillägga!:bow:
 
Sv: rida ut själv?ge upp?ganska långt.

nu är jag inte rädd för att han ska skygga,titta, för det har varenda häst jag suttit på gjort mer eller mindre!

utan problemet är att när jag försöker(försökte) pressa honom att gå fram när han stannar ,så stegrar han och han går upp riktigt högt.
och jag känner att jag vill inte ha hästen över mig!

men jag vill verkligen "lära" honom att komma ut själv med mig!
för han är underbar i allt annat utom just detta!

Jag är helt övertygad om att alla hästar kan lära sig att rida ut själv utan problem. Har själv haft ett 40-tal hästar, och även de få som hade problem med att gå ut själva i början, har efter ett tag lärt sig att gå ut själva utan problem. Även mina unghästar har jag ridit ut själv på, efter några veckor.

Har man en häst som inte är van att rida ut själv, så får man lära den, precis som man gör med unghästarna. Gå ut och gå med den till fots först, så att den lär känna omgivningen. Ta sedan med dig en medhjälpare som går till fots bredvid hästen. Till att börja med kan du ha delta och grimskaft på hästen, som medhjälparen håller i. När det fungerar bra, så knäpp loss grimskaftet och låt medhjälparen gå bredvid hästen. Öva sedan att medhjälparen ska kunna gå både bredvid, framför och bakom hästen, utan att det blir problem.

Öva på samma sätt när du rider ut i sällskap med en annan häst, växla vem som ska gå i täten och vänj hästen både att passera en annan häst och att bli passerad av en annan häst. Hästen som följer med ut måste förstås vara lugn och stadig, så att den inte skrämmer upp "unghästen".

Växla mellan att rida ut tillsammans med en annan häst och med en medhjälpare till fots. När det här fungerar bra, och hästen inte visar några tendenser till att stanna eller stegra sig, så rid ut med en medhjälpare till fots och låt medhjälparen dra sig längre bort från hästen, t ex gå 200 m framför eller bakom, eller på en parallell väg. Fungerar det också så ta bort medhjälparen helt och hållet.

Tänk på att själv vara lugn, orädd, konsekvent och tålmodig. Ser du något som KAN vara skrämmande, så titta inte direkt på det utan bredvid, där du vill att hästen ska gå. Det är naturligt för hästar att stanna och titta till om de ser något som verkar skrämmande, men de är också nyfikna av sin natur, så när de fått stå still och fundera en stund vill de ofta gå fram och undersöka föremålet. Låt hästen göra det, och försök att själv signalera lugn och oräddhet så att hästen känner att du inte tycker det är farligt. I det här läget är det oftast bättre att vänta ut hästen i stället för att pressa den förbi föremålet. Har hästen fått chansen att titta lite, går de ofta frivilligt förbi. Detta brukar fungera bra på hästar som bara är lite rädda, och som har ett ganska bra förtroende för sin ryttare. Annars så kan du använda ett starkt drivande säte med bakåtlutat överliv och drivande sittben i kombination med skänkel och smackning.

Om hästen vill resa sig, vända etc och du känner att du inte klarar av situationen - sitt av och led hästen förbi det skrämmande föremålet. Led den sen fram och tillbaka förbi föremålet tills den inte reagerar mer. Sitt sedan upp och rid fram och tillbaka tills det också fungerar (om hästen är riktigt rädd kanske det räcker att leda den fram och tillbaka den dagen, det får man känna efter vad man själv tror). Det kanske tar en stund, men hästen lär sig snart att allting inte är farligt, och att det är trevligare att gå förbi sådana saker direkt. Ofta är det här beteendet en kombination av lite rädsla och trots, och då brukar den här metoden fungera riktigt bra. Är hästen däremot riktigt rädd, så nöj dig med att komma förbi föremålet, och återvänd nästa dag med en stabil och orädd häst som draghjälp. Då kan du utföra hela proceduren.

Ovannämnda metoder kan användas på unga hästar där hjälperna inte sitter helt än. Har man en äldre, välutbildad häst så kan man ofta få den förbi ett skrämmande föremål genom att rida öppna. Är föremålet på höger sida, rid vänster öppna förbi platsen. Dels så är hästen då inramad mellan hjälperna och koncentrerad på "arbete", dels ser den inte föremålet i samma utsträckning, och dels är det svårt för en böjd häst (som ju hästen ska vara i öppna) att resa sig. Det är dock inget att rekommendera på en unghäst eller en inte så utbildad häst, efterom hästen först måste vara helt lydig för hjälperna.

Jag har inte läst hela tråden denna gången :o så jag vet inte vad du har fått för tips innan. Men för att få hästen lugn ute är det viktigt att rida ut regelbundet. Försök att jobba hästen ute, så att den blir sysselsatt och uppmärksam - rid skänkelvikningar och små serpentiner på vägen, öva övergångar, halter och tempoväxlingar, öva på att ställa och rakrikta. Se också till att hästen får vara ute i hage så mycket som möjligt och inte får för mycket kraftfoder.

Hoppas att du har fått några tips som fungerar för dig och din häst. Känner du att du blir rädd när hästen krånglar, så blir det förstås svårare. Försök då att ta hjälp av någon ryttare som inte blir rädd, och arbeta tillsammans med de här övningarna.
 
Sv: rida ut själv?ge upp?ganska långt.

Hej!

Förstår att det här ett problem för dig. Det låter som din häst är väldigt rädd och osäker av sig, lite dåligt självförtroende har han nog med. När hästar börjar krångla med saker så försöker dom säga oss något men vi människor har oftast svårt att förstå vad det är så många gånger tror vi att det är något fel på dom. Jag tycker du ska ta hjälp av en som är duktig horsemanship dom är duktiga på att förstå och läsa av hästen. Berätta precis hur det är när du ska rida ut. Jag fick ta ut en som kunde horsemanship när jag inte kunde lasta min häst. Han vägrade gå in varje gång när jag försökte så slängde han sig stegrade sig sprang runt levde rövare helt enkelt. Han var jätte rädd och nervös fick panik, så fort han fick se transporten var han så. Han stod alltid och skakade av rädsla. Men sedan kom hjälpen när jag tog ut en kunnig person som visade min hur jag skulle göra. I olika steg tog hon det, fick öva på det hon visade tills nästa gång hon kom och visade ny övning. Så nu åker han transport utan att vara rädd fast nu krånglar han bara för att han tycker det är så tråkigt men matte ger sig inte så efter ha väntat ut honom så ger han upp och kliver snällt in. Med mycket träning så och hjälp så går det å det är värt allt slit.

Mvh N
Lycka till
 
Sv: rida ut själv?ge upp?ganska långt.

Jag köpte en D-Ponny då jag var 17 som jag köpte från ridskolan, innan det kom hon från Belgien, så vet inte vad hon varit med om tidigare. Men i 2 år hade jag ständiga problem att inte kunna rida ut. Hon tvärnitade och gick inte en meter, mana man på henne ställde hon sig så min mamma fick ställa upp och cykla före eller efter för att komma ut i skogen utan att behöva sitta av och på var femtionde meter för att leda frammåt.
Men envis som är så satt man där i 3 timmar ibland i spöregn och väntade på att hon skulle tröttna på att stå stilla, för vända det var det aldrig tal om då fick hon stå tills hon gick 5 meter å vi vände på mina villkor. Önskade å skicka till slakt många gånger när man sitter där med tårarna rinnandes av vanmakt.
Men så en dag. Vips. Inga problem. Bara man drev på lite extra när man kände att hon stannade av lite så gick allt galant. Tittig, men aldrig tvärnit.
Hon var min ögonsten i 6 år tills jag blev tvungen att sälja henne pga personliga skäl. En 11 åring köpte henne och hört av dem flera gånger och de säger att dom aldrig hade kunnat hitta en bättre häst. Så tydligen fungerar hon fortfarande att rida ut ensammen på.
Så det finns hopp ge inte upp om du känner mycket för din häst! Pröva att ta hjälp av någon profesionell tränare för att befästa ditt ledarskap, men fungerar inget och situationen blir ohållbar skulle nog jag välja att sälja och skaffa en häst som bättre uppfyller mina prioriteringar för varken du eller hästen mår bra av en relation som inte fungerar.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: rida ut själv?ge upp?ganska långt.

känn efter om du tycker det är värt att fortsätta eller inte. För mig är det inte viktigt överhuvudtaget att rida ut själv men hade det varit det så hade jag garanterat köpt mig en häst som verkligen gillade att ridas ute själv. Jag har en häst hemma som jag aldrig rider ut på själv längre har lagt ner det eftersom jag kom fram till att mitt liv var mer värt än att försöka tvinga en häst att göra något som den inte tycker om, och ja till slut efter några år så kom dagen då hon skena hem och jag hamnade på akuten. Efter detta har jag accepterat hennes obehag och rider ut en gång i månaden i sällskap.
Kan tillägga att hon är en allmänt svår häst i allmänhet hon har hjärnspöken så det slår härliga till men hon kunde ibland vara rätt ok att rida ut på själv till att nästa gång vara riktigt besvärlig, hon har en tendens att kunna låsa sig och det går då inte att nå henne.
Tycker man ska anpassa sig till hästen gilar den inte att ridas ute så kanske man ska acceptera det och köpa en skogsmulle häst. Som du beskriver det så låter det som du och din häst är en halv sekund från en allvarlig olycka, det är inte värt det.


:bow:
Precis som vi människor så trivs alla inte med allt. Alla människor vill ju inte sitta på ett kontor liksom inte alla vill har jobb ute i naturen. Vet även en ponny (tyngre modell) som inte tycker om att hoppa (är väldigt jobbigt för henne/honom), därför så låter vi ponnyn slippa det, men ibland småskuttar med ett par cm höga bommar, för variationens skull. Det tycker ponnyn e rättså kul.

Som många skriver här så tror jag nog att det kan gå att lösa, dock finns risken att din häst aldrig kommer njuta av det och vara den trygga häst som man så gärna vill ha för att själv kunna njuta av naturen.

Har själv en storhäst som har nerver, är jättesnäll o gör ingenting, men _trots_ att vi har stor trygghet i varandra vad gäller allt, hon litar verkligen på mig, så är hon ändå aldrig avslappnad när vi rider ut.
Hon går Alltid, men hon är helt enkelt rädd att det ska komma ett rovdjur ur buskarna, ngt som hon vet att jag inte kan stoppa eller förebygga. Ren överlevnadsinstinkt, och det kan jag inte klandra henne för, så länge hon bara lyssnar på mig när jag säger att det är lugnt. Och hade jag då varit som du o velat rida ut mycket så hade jag ärligt talat nog skaffa en ny häst - för hästens skull! För henne hade det varit en pina att behöva gå ut så ofta, när hon trivs så himla bra på banan eller våra stora fält.

Inte sagt att det skulle vara så för din häst, han kanske lär sig tycka om det när ni finner ledarskapet. Alternativet är annars att sälja honom till någon som gör det han trivs med och att du hittar en som passar dig, som är trygg o positiv i skogen, som du aldrig behöver oroa dig över hur nästa ridtur kommer bli. Bara kunna slappna av och njuta.
Sen är det alltid jobbigt att behöva sälja en vän.
 
Sv: rida ut själv?ge upp?ganska långt.

jag tror att felet du gör är att du ger upp och sitter av. Vad haar hästen då lärt sig? jo att varje gång han blir lite rädd och inte vill gå så är det bara att stå still så sitter hon av och håller mig sällskap vid sidan.

SItt kvar och driv, vänd hästen hela tiden mot den riktningen ni var påväg från början. Det kommer säkert ta en himla massa tid i början, men när du väl lyckaats så kommer hästen förstå att det inte är någon ide. Kom ihåg att aldrig låta hästen bestämma när ni ska vända tilbaka, utan tvinga fram hästen ett par steg sen vänder ni på DITT initiativ.
 
Sv: rida ut själv?ge upp?ganska långt.

*knapp lån*
Nu har jag inte läst hela tråden.
Men har en häst som jag inte kom bort från stallplanen med. Började leda henne bort ex. till våran paddock 20min bort, red runt där och så red vi hem.
Bestämde träff med sällskap från annat stall, gick och mötte dom och satte upp när vi hade sällskap och efter ridturen red vi hem själva.
Sen så började vi komma bort från stallplanen själva, men frös fast, gav mig inte, ibland hoppa jag av och ledde en bit och hoppa upp osv. men vi gick aldrig hem bara för att hästen ville det. Tillslut kunde jag sitta kvar och skänkla fram henne förbi ställen som hon frös fast på.
Och så fort vi stöter på läskiga saker, vänder jag bort huvudet på henne och så kollar jag själv långt fram och driver frammåt...då kommer vi frammåt.
Är som trådskaparen och älskar att rida ut i naturen och hatar att vara beroende av sällskap, för med sällskap så är hästen världens coolaste oavsett om kompisen hoppar för saker så bryr hon sig inte ett dugg!
Mycket tålamod och att inte ge upp...och visst kommer det bakslag då och då.
 
Sv: rida ut själv?ge upp?ganska långt.

Jag tycker det verkar lite som att du har två olika problem. Dels att hästen inte ser dig som ledare, och dels att den inte går att rida ut själv.

Ledarmässigt är nog det viktigaste den vardagliga hanteringen. Hästen ska gå snällt utan att rusa när du leder den. Flytta sig när du vill. Lyfta hovarna utan en halvtimmas bråk. Inte börja äta innan du sagt varsågod osv. Är man alltid konsekvent med det tycker i alla fall jag att det brukar gå lättare.

Min lill-kille var inte van att gå ute själv för fem öre när jag fick honom. I början fick jag alltid ha med någon som kunde gå bredvid, och såg det som en seger att vara ute i fem eller tio minuter. Undan för undan kunde vi sedan börja rida iväg från den som gick med, kanske trava hundra meter bort och sedan vända och skritta tillbaka. Det viktigaste var för mig att vara lugn och berömma mycket när han gjorde rätt, så han tyckte att det var roligt.

Efter ett tag kunde vi börja rida ut själva. Vi höll oss hela tiden till lugna vägar som han var van vid att gå, och försökte avdramatisera mycket. Mycket energi gick till att få honom att lugna ner sig, och så fort han började gnägga efter andra hästar brukade det vara kört.

För honom var det även viktigt att inte alltid gå ute ensam, utan för det mesta fortfarande rida ut tillsammans med någon annan, eller ha någon som gick med. Som lite avkoppling och en chans att låta honom slappna av. Red man ut ensam för mycket så blev det tvärstopp. Då gick han hundra meter och sedan inte ett steg till. Så då var det bara till att vända och gå hem. ;)

Igår var jag ute och red i en och en halv timme. Ensam, på en ny väg ute i skogen. Dessutom korsade vi en nittioväg två gånger och en massa annat farligt. Han var hela tiden lugn (bortsett från att han alltid är rädd för nya hus i skogen. ;)), och när han börjar gnägga kan man stressa ner honom. Och det kändes verkligen som en seger! Hästen som tidigare inte kunde gå ut fem minuter själv. :)

Men det går inte att förneka att det har tagit lång tid. Drygt två år för vår del, men man kan säkert göra det avsevärt snabbare. Och det krävdes en hel del arbete. Så det är hur mycket tid och energi du vill lägga ner på din häst.

Lycka till!
 

Liknande trådar

Ridning Min häst är diagnostiserad med en allvarlig Kissing spine som vi har rehabat sedan början av året och behandlat ryggen två gånger...
Svar
15
· Visningar
1 403
Senast: Cs218
·
Träning Hej! Jag har nu haft min häst i ett par år så vi känner varandra väldigt väl. I början kunde vi inte rida ifrån gården eller rida ut...
Svar
6
· Visningar
1 366
Senast: Lutten
·
Ridning Jag har rider en 10 årig valack sedan några månader tillbaka. Han är en korsning mellan varmblod och ponny av okänd ras. Vi fick en...
Svar
3
· Visningar
1 395
Ridning Jag börjar undra om en del människor (då syftet jag på mig själv) aldrig kommer lära sig att rida bra. Har ridit till och från i 20 år...
2
Svar
34
· Visningar
4 408
Senast: Roxy
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp