JessicaM
Trådstartare
Damen i fråga är min goa underbara Kyra som har stått ett bra tag pga hälta. Har börjat sätta igång henne nu genom att bara skritta.
Förr var det inga problem att rida ut själv. NU är det helt annorlunda. Om det går någon med eller cyklar eller häst sällskap går det bra.
Tex: Jag och en kompis var ute o red (och jag vet ju om hennes nykommliga problem så vi ska träna lite). Vi skrittade hemåt och kompisen stannar lite längre bort och jag vill vända Kyra bortåt igen. Då börjar hon backa ner i diket, slänger med huvudet så hon nästar nockar mig, lättar lite på framfötterna. Jag har både provat med att sluta kräva (ger långa tyglar) att hon ska göra något när hon håller på som hon gör men hon fortsätter att backa o krångla ett tag till ändå.
Har även provat att inte ge mig men då är det risk för att hon stegrar sig och det beteendet vill jag INTE att hon ska börja med. Hon får inte som hon vill. Antingen går vi framåt en bit och sedan försöker vända igen eller så går jag av och vänder henne.
Igår testade jag o kompisen:
Hon stod på grusvägen som ett stopp.
Jag red mot henne (hemåt) och sedan stoppade, släppte tyglarna, sa bara till henne om hon började gå, satt avslappnat, gav henne en klapp och sedan vände och det gick bättre och bättre faktiskt. När vi hade vänt så gick vi några meter bortåt och stoppade och vände hemåt, och så gjorde vi ett tag. I början var ju kompisen tvungen att hjälpa mig att vända henne men tillslut gick det rätt bra och min väninna kunde stå längre bort och jag kunde vända Kyra lätt.
När det gick som bäst berömde jag henne och hoppade av och lättade på sadelgjorden, tog av tränset o satte på grimma o gav godis och så gick vi sista biten hem.
Varför har hon kommit på detta. Jag försöker förstå hur hon tänker men det går inte. Varför backar hon ner i diken hela tiden?
Antar att hon kanske inte känner sig trygg med mig längre
Jag är en mycket lugn person men jag har också ett "jävlar anamma" när det behövs fast inte argsint om ni förstår och sen kan jag släppa det lika fort.
Förutom seven games, vad har ni mer för tips?
Förr var det inga problem att rida ut själv. NU är det helt annorlunda. Om det går någon med eller cyklar eller häst sällskap går det bra.
Tex: Jag och en kompis var ute o red (och jag vet ju om hennes nykommliga problem så vi ska träna lite). Vi skrittade hemåt och kompisen stannar lite längre bort och jag vill vända Kyra bortåt igen. Då börjar hon backa ner i diket, slänger med huvudet så hon nästar nockar mig, lättar lite på framfötterna. Jag har både provat med att sluta kräva (ger långa tyglar) att hon ska göra något när hon håller på som hon gör men hon fortsätter att backa o krångla ett tag till ändå.
Har även provat att inte ge mig men då är det risk för att hon stegrar sig och det beteendet vill jag INTE att hon ska börja med. Hon får inte som hon vill. Antingen går vi framåt en bit och sedan försöker vända igen eller så går jag av och vänder henne.
Igår testade jag o kompisen:
Hon stod på grusvägen som ett stopp.
Jag red mot henne (hemåt) och sedan stoppade, släppte tyglarna, sa bara till henne om hon började gå, satt avslappnat, gav henne en klapp och sedan vände och det gick bättre och bättre faktiskt. När vi hade vänt så gick vi några meter bortåt och stoppade och vände hemåt, och så gjorde vi ett tag. I början var ju kompisen tvungen att hjälpa mig att vända henne men tillslut gick det rätt bra och min väninna kunde stå längre bort och jag kunde vända Kyra lätt.
När det gick som bäst berömde jag henne och hoppade av och lättade på sadelgjorden, tog av tränset o satte på grimma o gav godis och så gick vi sista biten hem.
Varför har hon kommit på detta. Jag försöker förstå hur hon tänker men det går inte. Varför backar hon ner i diken hela tiden?
Antar att hon kanske inte känner sig trygg med mig längre
Jag är en mycket lugn person men jag har också ett "jävlar anamma" när det behövs fast inte argsint om ni förstår och sen kan jag släppa det lika fort.
Förutom seven games, vad har ni mer för tips?