Rida in häst själv, utan medhjälpare.

Sv: Rida in häst själv, utan medhjälpare.

*KL*

Nu håller vi tråden fri från tjafsiga insinuationer och intresserar oss för att svara vänligt på TS fråga.

Annars kan jag meddela att de gula korten, är fina... :angel: Och ni som undrar vadjag svamlar om för tjafsiga insinuationer, så har jag RADERAT ett flertal inlägg.

Med vänliga hälsningar

IngelaH
moderator
 
Senast ändrad:
Sv: Rida in häst själv, utan medhjälpare.

knapplån

Är själv i lite i din sits, vi kanske borde hjälpa varandra :angel:;)

Har en häst som står mer på fram eller bakbenen än på alla fyra och bockar som en dåre, så fort något inte passar.

Tränar alltid ensam med henne, oftast ute i skogen eftersom jag inte har inhängnat område att vara på. Men det är en risk och jag drar mig alltid för att ta ut henne. Brukar dock alltid tala om för någon vilken väg vi ska ta och ungefär hur länge vi blir borta. Risken är ju stor (nästan mer regel än undantag för tillfället) att hon inte tillåter ryttare på ryggen - och om jag då trillar av och skadar mig ordentligt är det ju bäst att ha en back-up. Vill inte gärna bli kvar i skogen i all evighet ju:crazy:

Väl ensam i skogen gäller det att ha is i magen, sitta upp snabbt men utan att skrämma hästen och försöka lugna den. Du vet säkert hur det är med din häst, i mitt fall är det 1000 gånger värre att försöka komma upp när man väl har trillat av - därmed brukar jag börja om en annan dag i så fall.



Va detta till mej??
 
Sv: Rida in häst själv, utan medhjälpare.

Det är inte säkert att det var menat till dig nej. Jag har raderat några inlägg.

Mvh

IngelaH
 
Sv: Rida in häst själv, utan medhjälpare.

Jag har alltid ridit in mina utan medhjälpare, och det har fungerat alldeles utmärkt. Är dock noga med att alltid ha någon i närheten (t.ex. inne i stallet eller hos grannen), någon som ser ifall någonting skulle hända (vilket det, peppar peppar, inte gjort). Tog emot en hyperkänslig häst för inridning, där ägaren+medhjälpare hade misslyckats (hästen fick panik när någon satt på ryggen på den). Jag jobbade helt själv med den, så den hade 100% uppmärksamhet på mig hela tiden, och det var inga som helst problem att rida in hästen. Var alltid beredd att ev. rida/hänga på hästen, och den dag jag kände att hästen var helt avslappnad med övningarna så var det bara att "hoppa" upp. Gick superbra! Har aldrig bestämt innan ett arbetspass att "idag ska bli första gången jag hänger på hästen", utan har gjort det när magkänslan säger att "idag är det okej".

Ungefar sa tanker jag med.. Ha 100% kontakt med hasten, och alltid, alltid se till att den ar lugn. Ge den en uppgift i taget, arbeta med den tills den sitter, ta nasta steg, om hasten blir stressad ga tillbaka till steget fore.

Med bra ledarskap kommer fortroende (fran bada hall) och da brukar det inte vara nagra problem att samarbeta heller. Da kan en medhjalpare till och med vara till mer skada an nytta.

Ge dig sjalv och framfor allt hasten tid. Skynda langsamt, langsamt. Jag har den uppfattningen att ju mer tid jag agnar at grundutbildning och hantering, desto lattare blir det senare under utbildningen.
 
Sv: Rida in häst själv, utan medhjälpare.

Jag är lite nervös, för jag är rädd att det inte kommer att gå helt smärtfritt det här. Han är inte den lättaste häst jag har haft att göra med. Jag har ridit in Många hästar själv tidigare, men alltid utan medhjälpare. Men helt själv, nej...

Jag har också en 2005:a som har påbörjat sin inridning...

Men när jag läser ovanstående funderar jag på VARFÖR du absolut vill sitta upp på honom NU?

Om inte tömkörningen är 100% ännu, om du känner dig osäker på hur han kommer reagera osv...

...varför inte avvakta?

Han kommer ju vara din ridhäst i 15-20 år framöver!
Inte spelar ett halvår till år extra innan den första uppsittningen någon roll i det perspektivet!

Min tjej har i stort fungerat BRA men har en del personlighets drag som vi fått jobba med också (:angel:) men med henne har jag varit väldigt noggrann med att poängtera för mig själv att jag köpt unghäst för att ha roligt med henne LÅNG tid framöver!
Jag gör aldrig något som JAG känner mig osäker på!
Det gjorde att vi blev lite efter i utbildningen i våras; för att nu plötsligt vara väl ikapp igen...

Ta det lugnt tjejen!
Gör saker som känns bra!

Säger som Jens Fredricsson:
"Vid inridning av unghästar är tålamodet det största modet"
 
Sv: Rida in häst själv, utan medhjälpare.

Jag red in min unghäst själv, efter mycket tvivel om jag skulle vara mogen, duktig nog och om jag skulle förstöra henne?

Jag byggde en egen rundpaddock ute i sommarhagen och använde den som "bas" i träningen. Jobbade mycket med löslongering för att få ihop till en förståelse oss emellan och även för att lära in kommandon som skritta, trava, stanna(whoo) träna på att flytta kroppen för tryck på magen etc.etc. Allt sånt kan man göra själv i ett lagom stort utrymme. Kveikja hade fattat grejen redan eter ett par gången och kom frivilligt i galopp över hela hagen för att få vara med i rundpadden :) Härifrån var det busenkelt att börja med sadel och när det blev tråkigt, ja då började jag hänga på henne. Trampa i stigbygeln och berömma och tillslut så satt jag där :D Gjorde det ett par gånger den veckan och sedan var det dags att börja gå fram. Mycket tråkigt i paddocken tyckte kveikja så vi gick ut i hagen! Inte så roligt där heller hon gick som hon ville= direkt till grinden. Jaha, så vi gick ut genom grinden och forsatte ridturen utanför. Hon gick som om hon aldrig gjort annat, och hon lyssnade hjälpligt på mycket stora tygeltag i grimman. Hade jag haft en medhjälpare så hade jag nog stannat i rundpaddocken och blivit longerad i ett par veckor, men utan nån drivande person så fick vi utnyttja hennes egna drivkraft och den existerade inte på ridbanan. Sedan dess har vi bara ridit ute och hon har lärt sig allt eftersom. Vi hade inte tömkört innan, men däremot övat tygeltag, och bara i grimman. Vi har först nu ett halvår senare börjat använda bett, fast tygeln sitter ändå i grimman, hon funkar så bra på det. Jag vet med mig att det har gått väldigt fort för oss, men jag har anpassat det helt efter hästen, hon har fattat så snabbt och lixom velat gå vidare -hon älskar att hitta på nya saker. Hon är oxå en väldigt stabil och tillitsfull häst -mycket har vi klarat enbart därför! Hon har inte en enda gång under inridningen skyggat, vare sig när jag halkat av(sadelgjorden :angel: ), när vi mött bilar, mopeder, traktorer eller när jag börjat med nått nytt at försöka lära in. Nu skall vi rida för tränare för första gången nästa vecka -och stämma av vad vi kan och vad vi kan göra härnäst. Därefter blir det några gånger träna hemma och sedan får hon en välförtjänt vintervila!

För att göra en lång historia kort så har jag iaf lyckats att rida in min 4åring själv, vi har prövat oss fram och kanske inte gjort rätt enligt alla böcker. Men hon är ridbar i skritt, trav och galopp -det räcker för nu :) Lycka till med din pålle!
kveikjaaugusti.jpg
 
Sv: Rida in häst själv, utan medhjälpare.

*knapp*

Använde/anväder mig oxå av "Böja-halsen-metoden"!
Red in min häst så, och använder det fortfarande nu de dagar när nerverna ligger utanpå och det är lite för mycket som cirkulerar i hans huvud. :)

Nu rider ju jag western och har haft westernsadel på honom under hela inridningsprocessen (vilken inspelade sig när han var 2½-3 år gammal... född -99.).
Men kort så går det hela ut på att, som tidigare nämnts, hästen ska vara trygg med halsen böjd minst 90 grader, men gärna ännu mera, näst intill så hästen biter i stigbygeln.
Se till att hästen kan böja så mycket åt båda hållen. De första gångerna man gör det så följer hästen näsan runt ganska många varv innan den stannar med halsen böjd, det är bara att snabba på fötterna och följa med. Har man westernsadel på så är det riktigt enkelt att bara korta innertygeln så mycket man behöver och ta ett tag om hornet med den hand man håller tygeln, då har man ett handtag att hålla i för att kunna följa med runt! Men det måste ju fungera lika bra att hålla i framvalvet.
När hästen då lärt sig att stå stilla med huvudet böjt kan man börja klättra omkring, se till att hästen är van med att stigbyglarna slår/fladdrar. Med huvudet fortfarande böjt är det sedan "bara" att klättra upp i stigbygeln. Så länge du håller halsen böjd så kommer hästen ingen annanstans än på sin lilla lilla volt vilket gör att man står väldigt säkert "rakt upp" med en fot i stigbygeln. Gör detta från båda hållen, upp och ner, upp och ner.
När det går bra så är det bara att klättra hela vägen upp. Håll hästens huvud böjt hela tiden, även när du sätter dig till rätta på ryggen.
Känns allt okej och hästen är tillfreds med situationen så räta ut halsen på den. Klappa och böj tillbaka huvudet och klättra ner. Gör om åt andra hållet, eller hoppa upp åt ena hållet, räta upp halsen, böj och hoppa av åt andra hållet!
När det känns bra är det bara att börja gå frammåt! Bär det iväg åt nått håll så använder man sig av "böja-halsen-metoden" som "one-rein-stop". Böj halsen och hästen går in på en liten volt/stannar.

Att tänka på under hela tiden är att hästen faktiskt böjer halsen och "släpper". Man ska inte ha kontakt/dra i munnen hela tiden utan när hästen böjt halsen ska det finna slack i tygeln.

Lycka till!

// A
 
Sv: Rida in häst själv, utan medhjälpare.

Jag har tre som jag ridit in själv.
På Flingan så hade jag medhjälpare mest för syns skull de första 3 gångerna. Medhjälparen hade i princip INGEN funktion alls egentligen.

Tjaldur islandshästen har jag aldrig blandat in någon fler i.

Miró var sutten på när han kom hit, jag hae medhjälpare en gång men eftersom hästen mest hade fokus på att bita medhjälparen så var det liksom ingen poäng.

Om man delar upp själva inridningen i små beståndsdelar och tränar på varje del tills att hästen är så trygg i den att den nästan spyr av uttråkning....:angel: Blandar detta med mycket beröm och lyhördhet. Minsta lilla tecken på att hästen låser sej, spänner sej, blir orolig, så backar man. Då tror jag inte det är någon fara. OM man har en hyfsat normal häst. Men ärligt, min Tjaldur ligger i mina ögon inte på "hyfsat normala" skalan egentligen, ÄNDÅ så andra gången jag satt på honom red jag i halsring :angel: Och NEJ, det handlar inte om att jag trotsar döden för det gör jag verkligen inte, jag är egentligen extremt försiktig - jag sitter helt enkelt inte upp på en häst som jag inte är SÄKER på är HELT färdig för det.

De viktigaste förberedelserna är att hästen klarar av att ha mej överallt på kroppen klättrandes, klängandes, och hela tiden är avslappnad. Den delen kräver ju att hästen kan stå stilla avslappnat och lugnt redan innan :D
A och O är också att den är befäst i röstkommdandon för gå fram och stanna (till exempel förstå dem i MÅNGA olika "positioner") - den ska inte behöva tveka när jag väl sitter på ryggen, utan veta precis vad jag menar även om jag sitter på ryggen.

Jag har iofs tagit hjälp nu vid första galoppen på Miró halvblodet, då ägaren stod i mitten och höll i snöret, det var mest för att hjälpa Miró att förstå, han är ju ett halvblod och inte så störtenkel att "rubba" i sin takt och balans = när han väl travar ligger han gärna kvari exakt samma takt och tempo, att växlaupp är SVÅRT...:angel:
 
Sv: Rida in häst själv, utan medhjälpare.

Jag är övertygad om att du klarar det på egen hand. Grundarbetet är jätteviktigt och det ska du göra varje gång innan du försöker sitta upp.

Det innebär mycket jobb vid handen med utrustning på och även en stund med stigbyglarna hängande i alla gångarter så att hästen vänjer sig vid stök kring sidorna. Tömkör också...

När hästen är välarbetad och varm provar du att ställa dig upp i stigbygeln. Jag brukar böja hästens huvud in mot mig när jag gör så. Står hästen helt still släpper jag ut huvudet och tar tillbaka det om hästen börjar gå. Detta gör jag från bägge sidorna.

När det fungerar från bägge hållen börjar jag luta mig över hästen och vänder huvudet så småningom på hästen så att han ser mig från andra sidan när jag klappar på halsen, bogen, nedanför sadeln och bak mot bakdelen. Gör även detta från bägge hållen.

När detta funkar är det dags att börja lägga över benet. Personligen är jag rätt noga med att hästen ska se vad jag håller på med från bägge hållen så att den inte blir överraskad. Första gångerna sätter jag mig bara och sen sitter av igen. Sen blir det längre stunder och hästen får vänja sig vid att jag "krånglar"omkring däruppe, gungar med benen och klappar överallt där jag kommer åt.

Nästa steg har varit att få hästen att gå och då gäller det ju att man har med sig kommandot från grundjobbet vid handen. Ett par steg i början och sen stopp o.s.v.

Jag har gjort så att jag avslutat varje tömkörning/longering/löslongering med sånt här grundläggande uppsittningsarbete så det har fått ta tid. Hästen uppfattar det som en belöning eftersom jobbet vid handen avslutas med nåt helt annorlunda och det är snabbt klart med ledighet och mat som feedback. I början när jag jobbat så pass att hästen börjat gå så rider jag i första hand ut från ridhus, rundcorall, ridbana etc. och sitter av direkt. Sen ökar jag med ett varv i ridhuset innan jag rider ut... och sitter av. Gör samma när jag börjar med skogsridning. Går ut, sitter upp en liten stund och går hem och så ökar jag ridtiden hemåt och därefter kortar jag av gåtiden innan jag sitter upp...

Jag kan inte nog poängtera vikten av att ha jobbat hästen fullkomligt trygg med allt jag gör innan uppsittning. Säkerhetstänket är extra noga när man är själv och skriv lappar och lämna meddelanden om vad man håller på med och när man förväntas vara klar. Hjälm och skyddsväst är inte fel det heller;)
 
Senast ändrad:
Sv: Rida in häst själv, utan medhjälpare.

Longering, tömkörning (fast det har krävts mycket av just det sistnämnda, han är väldigt rädd om rygg och bakdel), all träning från marken öht och hantering är det inga problem med alls. Så på den fronten är det lugnt :)
Inte sitta på honom förrän han är trygg med saker som hamnar på ryggen. Vänta hellre...
Inte i nuläget tyvärr, men flytt är planerad, så då är det lugnt - men det kan dröja. Pondus blir väldigt stressad av att åka iväg (inte att transportera, men andra Platser tar det tid innan han "landar" på), annars hade det helt klart varit ett alternativ :).

Kanske t.o.m. vänta med att sitta på honom tills du flyttat. Det är inte bråttom, du ska helst ha honom hela livet så vänta in honom tills hans huvud är med;)
 

Liknande trådar

Hästhantering Någon här som haft en väldigt nervös och osäker häst? Blev det bättre? Varning för lång text: Köpte min dam i februari, känslig men...
2 3 4
Svar
66
· Visningar
13 993
Hästvård Har en så frustrerande situation hemma.. Jag bor på landet. Har byggt ett eget litet stall med 2 boxar. Har en stor hage med stor...
2
Svar
29
· Visningar
4 900
Senast: Fiorano
·
Hästmänniskan Jag har i stort sätt redan bestämt mig för att sälja min häst, har bokat in providing i helgen men självklart tvekar jag och har sån...
Svar
11
· Visningar
3 800
Senast: Fiorano
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Huset jag köpte hade inte använts som permanentbostad på de senaste “60+-ish” åren, och hade även stått helt lämnat åt sitt öde under...
2
Svar
26
· Visningar
7 487
Senast: Calmiche
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp