Jag kan bara skriva under på att jag personligen har fått väldigt mycket mer gjort, varit mycket mer effektiv, kunnat jobba över flexibelt vid behov och ändå faktiskt må bra under hemarbetsperioden. Dessutom hade jag varit mycket mer låst från kontoret av när mina kollegor är närvarande eller inte om de inte hade kunnat vobba, vilket ingen gjorde innan pandemin utan då gick de hem och var inte kontaktbara alls förrän barnet återgick till barnomsorgen. Detta är även något min chef bekräftat att även han märkt, så det är inget jag sitter och hittar på för att försvara hemarbetet.
En del personer mår bättre av att få sitta och lugn och ro. Andra gör det inte, utan vill ha mycket socialt liv runt sig. Jag kan tycka att man borde anpassa sig lite mer efter individer och inte bara utgå från att alla extroverta personer har rätt och alla introverta personer måste ändra på sig. Restriktionerna i sig ska inte handla om detta, utan om att minska smittan. Men hur man än vrider och vänder på det har restriktionerna bidragit till att personer som jag har trivts och mått mycket bättre. Då är det lite som ett slag i ansiktet att få höra NU SKA VI ÄNTLIGEN FÅ MÅ BRA IGEN OCH TRÄFFAS.