Rasklubb och uppfödning igen

Status
Stängd för vidare inlägg.
Angående genetik och utvärdering är det en farlig väg att gå - och här lutar jag mig på en verklig expert, den framlidna Per-Erik Sundgren, doktor i husdjursgenetik.
Gentester är bra när det gäller sjukdomar som har en enkel arvsgång. Men så fort arvsgången är komplicerad, flera gener är inblandade och miljöfaktorer spelar in(som är fallet med t ex HD och mentala egenskaper) kan det vara direkt skadligt för en ras att använda sig av gentester I avelsarbetet. Risken är nämligen stor att man sållar bort många individer helt i onödan, reducerar genbasen och därmed kommer stå med andra problem. Gentester är inget magiskt verktyg. Det enda som fungerar är att avla på kliniskt sunda hundar med en bra familjebild. Index för HD och mentalitet är alltså mycket bättre än gentester.
 
Angående genetik och utvärdering är det en farlig väg att gå - och här lutar jag mig på en verklig expert, den framlidna Per-Erik Sundgren, doktor i husdjursgenetik.
Gentester är bra när det gäller sjukdomar som har en enkel arvsgång. Men så fort arvsgången är komplicerad, flera gener är inblandade och miljöfaktorer spelar in(som är fallet med t ex HD och mentala egenskaper) kan det vara direkt skadligt för en ras att använda sig av gentester I avelsarbetet. Risken är nämligen stor att man sållar bort många individer helt i onödan, reducerar genbasen och därmed kommer stå med andra problem. Gentester är inget magiskt verktyg. Det enda som fungerar är att avla på kliniskt sunda hundar med en bra familjebild. Index för HD och mentalitet är alltså mycket bättre än gentester.


Helt rätt nu, hoppas det går frammåt. Det händer mycket här och hoppas att man har löst koderna om säg 20 år.
 
Helt rätt nu, hoppas det går frammåt. Det händer mycket här och hoppas att man har löst koderna om säg 20 år.

Det kommer att stämma även om 20 år. Redan idag finns t ex möjlighet att testa för en mutation som är starkt kopplat till sjukdomen degenerativ myelopati.
Problemet? Mutationen har hittills hittats i över 100 raser och i en stor undersökning var det det vanligaste ärftliga sjukdomsanlaget hos hundar, både blandraser och renraser(alla raser sammanslagna). Trots det är det bara några raser där DM är ett faktiskt problem - och inte alltid i de raser där anlaget är vanligast! Det beror på att penetransen är ofullständig och skyddande genetiska faktorer som gör att DM inte bryter ut/bryter ut så sent i hundens liv att livslängden inte förkortas märkbart även om den bär två anlag för mutationen. Dessa skyddande faktorer är långt ifrån lika lätta att identifiera eftersom de verkar vara rasspecifika. Man är också rätt säker på att det handlar om flera genetiska förutsättningar som krävs för att en hund med dubbel uppsättning av mutationen ska utveckla/inte utveckla sjukdomen och att det inte bara handlar om någon enstaka skyddande faktor som ska identifieras.

Forskningen försvåras förstås av att det är mycket lättare att identifiera de hundar som drabbas än de homozygota hundar som aldrig utvecklar sjukdomen. I en population där mutationen är så vanlig att mer än 50% - kanske upp emot 70% - är heterozygota eller homozygota för den är det ju just de hundar som aldrig utvecklar sjukdomen som man vill ska ha använts i avel och inte sorterats bort genom gentest. Återigen är fenotypen viktigare än genotypen.

Till detta kommer förstås att man inte kan avla för att förbättra en ras på flera områden samtidigt utan att slå ut för stor del av genbasen. Det finns inga perfekta hundar och man måste välja något att fokusera på och nöja sig med att övrigt inte försämras under tiden. En kull med långhårscollie som ligger högt på mentalindex behöver inte också ligga högt på HD-index - runt 100 räcker gott. Och om föräldrarna har lindig CRD eller bär på mutationen för DM eller MDR1 är inte det heller särskilt relevant. För att inte tala om om de har ståndöron...
 
Det kommer att stämma även om 20 år. Redan idag finns t ex möjlighet att testa för en mutation som är starkt kopplat till sjukdomen degenerativ myelopati.
Problemet? Mutationen har hittills hittats i över 100 raser och i en stor undersökning var det det vanligaste ärftliga sjukdomsanlaget hos hundar, både blandraser och renraser(alla raser sammanslagna). Trots det är det bara några raser där DM är ett faktiskt problem - och inte alltid i de raser där anlaget är vanligast! Det beror på att penetransen är ofullständig och skyddande genetiska faktorer som gör att DM inte bryter ut/bryter ut så sent i hundens liv att livslängden inte förkortas märkbart även om den bär två anlag för mutationen. Dessa skyddande faktorer är långt ifrån lika lätta att identifiera eftersom de verkar vara rasspecifika. Man är också rätt säker på att det handlar om flera genetiska förutsättningar som krävs för att en hund med dubbel uppsättning av mutationen ska utveckla/inte utveckla sjukdomen och att det inte bara handlar om någon enstaka skyddande faktor som ska identifieras.

Forskningen försvåras förstås av att det är mycket lättare att identifiera de hundar som drabbas än de homozygota hundar som aldrig utvecklar sjukdomen. I en population där mutationen är så vanlig att mer än 50% - kanske upp emot 70% - är heterozygota eller homozygota för den är det ju just de hundar som aldrig utvecklar sjukdomen som man vill ska ha använts i avel och inte sorterats bort genom gentest. Återigen är fenotypen viktigare än genotypen.

Till detta kommer förstås att man inte kan avla för att förbättra en ras på flera områden samtidigt utan att slå ut för stor del av genbasen. Det finns inga perfekta hundar och man måste välja något att fokusera på och nöja sig med att övrigt inte försämras under tiden. En kull med långhårscollie som ligger högt på mentalindex behöver inte också ligga högt på HD-index - runt 100 räcker gott. Och om föräldrarna har lindig CRD eller bär på mutationen för DM eller MDR1 är inte det heller särskilt relevant. För att inte tala om om de har ståndöron...

Teoretiskt bör ju AI och genetisk kod kunna räkna ut detta på kullar innan betäckning. Multikriterieproblem som du beskriver har ju människan svårt för, det är klart öronen är viktigast 🤪. Tror det kommer komma mycket intressant framöver.

Men vi får se, det är ju det som är spännande med framriden
 
Teoretiskt bör ju AI och genetisk kod kunna räkna ut detta på kullar innan betäckning. Multikriterieproblem som du beskriver har ju människan svårt för, det är klart öronen är viktigast 🤪. Tror det kommer komma mycket intressant framöver.

Men vi får se, det är ju det som är spännande med framriden

Fast vi har redan nu verktygen som behövs för att förbättra raser vad gäller just tillstånd där nedärvningen är komplex och fenotypen påverkas av miljöfaktorer. Varför hoppas på(och i värsta fall vänta på) en teoretisk lösning som i bästa fall kan komma någon gång i framtiden när forskningen redan försett aveln med praktiska verktyg?

Collieuppfödare pratar om forskningen efter en ”rädslegen”och trubbnosuppfödare om en gen kopplad till BOAS. Och visst, sådan forskning pågår. Men den innebär inte att all forskning som redan utförts är irrelevant, d v s den som visar hur man genom bred avel på en bättre fenotyp kan förbättra hälsan inom en ras.

Jag hoppas att möjligheten till korsningar med andra raser och inmönstring blir mycket större i framtiden. Det är en mycket mer realistisk förhoppning än att AI ska ta över vilka avelskombinationer som görs. Men i nuläget kan man bara avla utifrån de förutsättningar som finns idag. ”Framtiden” och ens förhoppningar om den är inget man kan ta hänsyn till.
 
Fast vi har redan nu verktygen som behövs för att förbättra raser vad gäller just tillstånd där nedärvningen är komplex och fenotypen påverkas av miljöfaktorer. Varför hoppas på(och i värsta fall vänta på) en teoretisk lösning som i bästa fall kan komma någon gång i framtiden när forskningen redan försett aveln med praktiska verktyg?

Collieuppfödare pratar om forskningen efter en ”rädslegen”och trubbnosuppfödare om en gen kopplad till BOAS. Och visst, sådan forskning pågår. Men den innebär inte att all forskning som redan utförts är irrelevant, d v s den som visar hur man genom bred avel på en bättre fenotyp kan förbättra hälsan inom en ras.

Jag hoppas att möjligheten till korsningar med andra raser och inmönstring blir mycket större i framtiden. Det är en mycket mer realistisk förhoppning än att AI ska ta över vilka avelskombinationer som görs. Men i nuläget kan man bara avla utifrån de förutsättningar som finns idag. ”Framtiden” och ens förhoppningar om den är inget man kan ta hänsyn till.

Jag tror faktiskt å AI för detta eftersom om det matas med rätt intelligens kan göra den multi bedömning som behövs.

Rädslegen var komiskt, det är klart det inte finns, möjligen flera som orsakar 1 % av problemen plus kombunationseffkter. Däremot finns ju allt där, som går att påverka med aveln.


Fenotypen är bara intressant om det är den som ärvs. Om jag tex sätter tyngder i öronen ärvs ju ståndöron.

Mer vad jag sagt om ångest, en dressyr domare skulle bedöma min häst som stabil men för åldern outbildad, trevlig, positiv och energisk, med ena örat åt matte hela tiden utan att se osäker ut. Hippologen som delade stall med mig säger shit pomfrit, rider du ut med den där nu?

Ögonblicksbilder är just ögonblicksbilder


Jag tycker faktiskt inte dagens system är särskilt bra, de är helt enkelt för svåra i komplexa vilket leder till förenklingar någonstans i processen. Antingen i systemet eller i folks tolkningar av det.

Jag har ju fått mkt skit när jag egentligen bara sagt att man idag måste kombinera metoder.

Tror att man redan idag skulle ha användning av AI men den måste ju matas med bra saker
 
Jag tror faktiskt å AI för detta eftersom om det matas med rätt intelligens kan göra den multi bedömning som behövs.

Rädslegen var komiskt, det är klart det inte finns, möjligen flera som orsakar 1 % av problemen plus kombunationseffkter. Däremot finns ju allt där, som går att påverka med aveln.


Fenotypen är bara intressant om det är den som ärvs. Om jag tex sätter tyngder i öronen ärvs ju ståndöron.

Mer vad jag sagt om ångest, en dressyr domare skulle bedöma min häst som stabil men för åldern outbildad, trevlig, positiv och energisk, med ena örat åt matte hela tiden utan att se osäker ut. Hippologen som delade stall med mig säger shit pomfrit, rider du ut med den där nu?

Ögonblicksbilder är just ögonblicksbilder


Jag tycker faktiskt inte dagens system är särskilt bra, de är helt enkelt för svåra i komplexa vilket leder till förenklingar någonstans i processen. Antingen i systemet eller i folks tolkningar av det.

Jag har ju fått mkt skit när jag egentligen bara sagt att man idag måste kombinera metoder.

Tror att man redan idag skulle ha användning av AI men den måste ju matas med bra saker

Varför tycker du att "rädslegen" är mer komiskt än t ex genetisk koll för HD? Jag skrev ju att forskning på detta område faktiskt pågår även om man inte kallar det för "rädslegen".

Och genetiken påverkar mycket mer än 1%. Har du inte hunnit söka på forskningen än? Arvbarheten(dvs hur stor andel av en egenskaps variation mellan individer beror på det genetiska arvet för rädsla) ligger mycket högre än så. Det varierar lite mellan olika raser, men arvbarheten för de olika rädslemomenten i MH brukar ligga på 0,12-0,14 på en skala mellan 0 och 1. Vissa undersökningar har visat så hög arvbarhet för specifika rädslor som 0,36(rädsla mot främmande samt rädsla för höga ljud).

I MH och BPH ingår i momenten som mäter rädsla även delmoment för nyfikenhet för att se hur hunden klarar av att övervinna sin rädsla. I kombination ger detta värden för Nyfikenhet/Orädsla som har visat sig ha en arvbarhet på 0,23 för collie. Det räknas som medelhög arvbarhet och det innebär att index är ett väldigt användbart verktyg för att förbättra mentaliteten för dessa egenskaper.

Jag tror att du har alldeles för höga tankar om AI och för låga tankar om MH/BPH...
 
Varför tycker du att "rädslegen" är mer komiskt än t ex genetisk koll för HD? Jag skrev ju att forskning på detta område faktiskt pågår även om man inte kallar det för "rädslegen".

Och genetiken påverkar mycket mer än 1%. Har du inte hunnit söka på forskningen än? Arvbarheten(dvs hur stor andel av en egenskaps variation mellan individer beror på det genetiska arvet för rädsla) ligger mycket högre än så. Det varierar lite mellan olika raser, men arvbarheten för de olika rädslemomenten i MH brukar ligga på 0,12-0,14 på en skala mellan 0 och 1. Vissa undersökningar har visat så hög arvbarhet för specifika rädslor som 0,36(rädsla mot främmande samt rädsla för höga ljud).

I MH och BPH ingår i momenten som mäter rädsla även delmoment för nyfikenhet för att se hur hunden klarar av att övervinna sin rädsla. I kombination ger detta värden för Nyfikenhet/Orädsla som har visat sig ha en arvbarhet på 0,23 för collie. Det räknas som medelhög arvbarhet och det innebär att index är ett väldigt användbart verktyg för att förbättra mentaliteten för dessa egenskaper.

Jag tror att du har alldeles för höga tankar om AI och för låga tankar om MH/BPH...


Nu blev det fel,skrev tydligen otydligt.
Genetik påverkar naturligtvis mycket, däremot tror jag inte på 1 gen på ett ställe som påverkar rädsla. Det kan finnas några (på 1%var)mutationer som är lättidentifierade, men resten lära vara komplexa samband som iofs finns i genetiken, men inte i 1 gen utan i sambandet mellan många. Det är flera neurotransmittorer som är involverade och sannolikt psykisk sjukdom och inte 1 gen som orsakar rädsla utan många olika för olika typer av problem. Men visst collie kanske har ngn vanlig mutation som ställer till det.

Jämför människa där återkommande depression och bipolär typ 2 kan ge samma symtom, men bero på olika saker och kräva olika medicinering.

Tydligare?

0,25 ger ju utrymme över för att veta vad som är fel.
Jag tror på ännu högre genetiskt samband än de du beskriver om man kan mäta rädsla bättre.
 
Nu blev det fel,skrev tydligen otydligt.
Genetik påverkar naturligtvis mycket, däremot tror jag inte på 1 gen på ett ställe som påverkar rädsla. Det kan finnas några (på 1%var)mutationer som är lättidentifierade, men resten lära vara komplexa samband som iofs finns i genetiken, men inte i 1 gen utan i sambandet mellan många. Det är flera neurotransmittorer som är involverade och sannolikt psykisk sjukdom och inte 1 gen som orsakar rädsla utan många olika för olika typer av problem. Men visst collie kanske har ngn vanlig mutation som ställer till det.

Jämför människa där återkommande depression och bipolär typ 2 kan ge samma symtom, men bero på olika saker och kräva olika medicinering.

Tydligare?

0,25 ger ju utrymme över för att veta vad som är fel.
Jag tror på ännu högre genetiskt samband än de du beskriver om man kan mäta rädsla bättre.

Ok, då förstår jag hur du menar vad gäller gener. Det är garanterat så att det handlar om ett komplext samband som också påverkas av miljöfaktorer.

Men vad menar du med att 0,25 ger ”utrymme över för att veta vad som är fel”? På vilket sätt skulle en mätning kunna utföras bättre och vad får dig att tro att det skulle visa mer än medelhög arvbarhet(obs - inte samma sak som ärftlighet)?
 
Ok, då förstår jag hur du menar vad gäller gener. Det är garanterat så att det handlar om ett komplext samband som också påverkas av miljöfaktorer.

Men vad menar du med att 0,25 ger ”utrymme över för att veta vad som är fel”? På vilket sätt skulle en mätning kunna utföras bättre och vad får dig att tro att det skulle visa mer än medelhög arvbarhet(obs - inte samma sak som ärftlighet)?

Man får inte bättre resultat än de siffror man matar in.
Jämför HD. Om man röntgar alla vet man mer än om man bara tittar på vilka som är halta en given dag på ett test.

Kunde man kontrollera mentaliteten på motsvarande sätt vore det bra. Det kan ju komma senare eller bryta ut hos avkommor som blir utsatta för mer stress. Då skulle man nog se att det är än mer ärftligt.

Här kan man ju tro på neurovetenskapen eller genetiken vem som först hittar facit.

Genetik och AI är bara min gissning
 
Jag blir mest förvirrad över hela tankegången med att någon skulle kunna få igenom mentalt undermåliga hundar genom MH/BPH.

För det första; varför skulle man medvetet förvränga resultat? Dessa utvärderingar är ett avelsverktyg för seriösa uppfödare som vill få en rättvis bild av mentaliteten de föder upp; både för att bygga vidare på bra egenskaper och styra iväg från mindre önskvärda. Det är inte ett individverktyg, dessa utvärderingar är gjorda för att skapa en tydlig gruppbild som är lätt att jämföra med andras. Känns ju extremt oseriöst om man planerar att skapa missvisande resultat. Tror man så lite på sin förmåga att föda upp hundar som är mentalt rastypiska?

För det andra, hur tusan skulle ett MH eller BPH se ut med en hund som konstant står under lydnad? Om hunden egentligen är rädd men har tränats/brutits ner så pass att den slutat reagera, då kommer den ju få riktigt tråkiga siffror på dessa utvärderingar som ingen seriös uppfödare skulle bli imponerad av. Ser framför mig ett MH med näst intill bara 1'or och 2'or. Man vill ju ha en reaktion, för att kunna se avreaktionen. Jag skulle bli mycket mer imponerad av en hund med 5 på rädsla och 5 på nyfikenhet än av en med 1 på båda.

Sen är ju beskrivarna på MH/BPH bra på att läsa hund; de kan ju se skillnad på en hund som bara slaviskt följer sin ägare till skramlet och står bredvid och en som är aktivt nyfiken.
 
Man får inte bättre resultat än de siffror man matar in.
Jämför HD. Om man röntgar alla vet man mer än om man bara tittar på vilka som är halta en given dag på ett test.

Kunde man kontrollera mentaliteten på motsvarande sätt vore det bra. Det kan ju komma senare eller bryta ut hos avkommor som blir utsatta för mer stress. Då skulle man nog se att det är än mer ärftligt.

Här kan man ju tro på neurovetenskapen eller genetiken vem som först hittar facit.

Genetik och AI är bara min gissning

HD är en beskrivning av fenotyp på samma sätt som MH/BPH! De är jämförbara i allra högsta grad i och med att arvbarheten för HD för de flesta raser ligger på 0,35-0,45 - även andra faktorer spelar in på variationen i en population. Detta trots att HD utan minsta tvivel är ett ärftligt tillstånd.

Och för både HD-röntgen och MH/BPH räcker det därför inte med individavel om man vill förbättra en population. Man måste röntga respektive beskriva även syskon till djuren som går i avel för att få en säkrare bild av vad de kan nedärva. Det kommer ju att gälla oavsett hur mycket man kan gentesta - för att hitta de bästa avelsdjuren måste så många som möjligt testas!

Du blandar ihop begreppen när du säger att andra testmetoder skulle visa att något är ”mer ärftligt”. Ärftlighet och arvbarhet är inte samma sak. Ärftlighet är en biologisk term som beskriver i hur stor mån en egenskap styrs av gener. Arvbarhet är ett statistiskt begrepp för att beräkna hur stor del av variationen mellan individer i en population som beror på gener. Det är därför arvbarheten skiljer sig mellan olika raser för samma tillstånd.

Ett bra exempel är egenskapen att födas med två ögon. Det är till 100% något som styrs av gener. Men arvbarheten är 0. Vi kan inte avla fram hundar med 3 ögon, för någon sådan variation finns inte hos hundar. Vi skulle förstås kunna avla fram hundar där sjukdomsanlag hindrade att ögon utvecklades, men anlaget för två ögon skulle vi inte kunna göra något åt.
 
Man får inte bättre resultat än de siffror man matar in.
Jämför HD. Om man röntgar alla vet man mer än om man bara tittar på vilka som är halta en given dag på ett test.

Kunde man kontrollera mentaliteten på motsvarande sätt vore det bra. Det kan ju komma senare eller bryta ut hos avkommor som blir utsatta för mer stress. Då skulle man nog se att det är än mer ärftligt.

Här kan man ju tro på neurovetenskapen eller genetiken vem som först hittar facit.

Genetik och AI är bara min gissning
Hälta kan ju bero på många saker, och en hund med HD behöver inte vara halt så det är ju ett dåligt exempel. En hund som är rejält rädd och inte kan avreagera uppvisar ju stor rädsla och dålig avreaktion just för att den är rädd och avreagerar dåligt.

Bph och mh är ju precis som hd-röntgen det test som säkrast visar det man vill testa för.

Mentaltesterna är inte ett mått på hundens dagsform i första hand, utan på ärftliga egenskaper.
 
Hälta kan ju bero på många saker, och en hund med HD behöver inte vara halt så det är ju ett dåligt exempel. En hund som är rejält rädd och inte kan avreagera uppvisar ju stor rädsla och dålig avreaktion just för att den är rädd och avreagerar dåligt.

Bph och mh är ju precis som hd-röntgen det test som säkrast visar det man vill testa för.

Mentaltesterna är inte ett mått på hundens dagsform i första hand, utan på ärftliga egenskaper.

Det är vi ju inte riktigt ense om, ffa inte på individnivå, det var ju också ngn mer här som hade erfarenhet av att ngn manipulerat MH.

Mest baseras denna känsla på hur otroligt olika hundar beter sig när jag är med om de har kombinationen kontaktsökande och ångest. De får en kanal att hantera detta helt enkelt. Därför skulle jag inte tro på ett resultat där jag varit med. Jag skulle alltså tro att resultatet var för bra.

Tror du verkligen inte att det är ngn skillnad om en 15 månaders halvstabil hund bott o visas av en förstagångsägare eller Eva B (den som förordar en en pedagogik som mest liknar min)

Jag tror och hoppas att det blir bättre, idag vet man ju inte ens riktigt vad man mäter, dålig mentalitet eller rädsla är ju ingen specifik diagnos, även ångest som jag föredrar är bara ett symtom.
 
HD är en beskrivning av fenotyp på samma sätt som MH/BPH! De är jämförbara i allra högsta grad i och med att arvbarheten för HD för de flesta raser ligger på 0,35-0,45 - även andra faktorer spelar in på variationen i en population. Detta trots att HD utan minsta tvivel är ett ärftligt tillstånd.

Och för både HD-röntgen och MH/BPH räcker det därför inte med individavel om man vill förbättra en population. Man måste röntga respektive beskriva även syskon till djuren som går i avel för att få en säkrare bild av vad de kan nedärva. Det kommer ju att gälla oavsett hur mycket man kan gentesta - för att hitta de bästa avelsdjuren måste så många som möjligt testas!

Du blandar ihop begreppen när du säger att andra testmetoder skulle visa att något är ”mer ärftligt”. Ärftlighet och arvbarhet är inte samma sak. Ärftlighet är en biologisk term som beskriver i hur stor mån en egenskap styrs av gener. Arvbarhet är ett statistiskt begrepp för att beräkna hur stor del av variationen mellan individer i en population som beror på gener. Det är därför arvbarheten skiljer sig mellan olika raser för samma tillstånd.

Ett bra exempel är egenskapen att födas med två ögon. Det är till 100% något som styrs av gener. Men arvbarheten är 0. Vi kan inte avla fram hundar med 3 ögon, för någon sådan variation finns inte hos hundar. Vi skulle förstås kunna avla fram hundar där sjukdomsanlag hindrade att ögon utvecklades, men anlaget för två ögon skulle vi inte kunna göra något åt.

Är med på detta resonemanget. Menar bara att jag gissar att det skulle bli ännu högre utfall om man vet vad man mäter (skulle teoretiskt kunna bli lägre).

Dålig mentalitet är varken symtom eller diagnos, rädsla tveksamt eftersom det är ospecifikt, ångest ett symtom. Vad är egentligen fel på hundarna och hur uppkommer detta. Vilka är steessutlösta och vilka är rena sjukdomar. Finns schizofreni hos hund? Beror de förvärrade rädslorna hos hund på obehandlad psykisk sjukdom?

Kunde man differentiera på detta skulle man få större variation och högre säkerhet, gissar jag.
 
Det är vi ju inte riktigt ense om, ffa inte på individnivå, det var ju också ngn mer här som hade erfarenhet av att ngn manipulerat MH.

Mest baseras denna känsla på hur otroligt olika hundar beter sig när jag är med om de har kombinationen kontaktsökande och ångest. De får en kanal att hantera detta helt enkelt. Därför skulle jag inte tro på ett resultat där jag varit med. Jag skulle alltså tro att resultatet var för bra.

Tror du verkligen inte att det är ngn skillnad om en 15 månaders halvstabil hund bott o visas av en förstagångsägare eller Eva B (den som förordar en en pedagogik som mest liknar min)

Jag tror och hoppas att det blir bättre, idag vet man ju inte ens riktigt vad man mäter, dålig mentalitet eller rädsla är ju ingen specifik diagnos, även ångest som jag föredrar är bara ett symtom.
De exempel som lyftes i tråden handlade väl snarare om att det inte gick så jättebra att manipulera resultatet?

Jag står fast vid att du skulle bli mäkta förvånad om du gick bph med en rädd och ängslig hund och förväntade dig att den skulle skvallra och hålla sig lugn och beskedlig i din blotta närvaro. Att den kan hantera jobbiga situationer i vardagen där du är med och vägleder är en sak. På ett mentaltest som är utformat så att ägaren inte påverkar hundens spontana reaktioner så spelar det faktiskt ingen roll hur fint du kan hantera dess eventuellt svajiga mentalitet hemma.

Jag förstår att du har svårt att tro på detta utan att uppleva det själv. Kanske kan du fråga Eva Bodfäldt om hennes träningsmetoder kommer att dölja hundens svagare sidor på bph? Jag tror nämligen inte att hon själv anser det.
 
Det exempel som lyftes i tråden handlade väl snarare om att det inte gick så jättebra att manipulera resultatet?

Jag står fast vid att du skulle bli mäkta förvånad om du gick bph med en rädd och ängslig hund och förväntade dig att den skulle skvallra och hålla sig lugn och beskedlig i din blotta närvaro. Att den kan hantera jobbiga situationer i vardagen där du är med och vägleder är en sak. På ett mentaltest som är utformat så att ägaren inte påverkar hundens spontana reaktioner så spelar det faktiskt ingen roll hur fint du kan hantera dess eventuellt svajiga mentalitet hemma.

Jag förstår att du har svårt att tro på detta utan att uppleva det själv. Kanske kan du fråga Eva Bodfäldt om hennes träningsmetoder kommer att dölja hundens svagare sidor på bph? Jag tror nämligen inte att hon själv anser det.

Dina exempel handlade om att det var svårt, att manipulera testen och den åsikten dominerar, men det var inte bara jag som sett lyckade manipulation och att de slår tillbaka.

Eva är nog för ödmjuk för att säga att bph blir bättre. Däremot säger hon att initial reaktionerna blir lägre vilket ju är de reaktioner som mäts på bph. ("Detta stämmer med mänskligt KBT, när man vet att ångesten är hanterbar blir den lägre.

Jag jobbar ju ofta riktat med just detta, hantering av ångest utifrån KBT, tyvärr finns det ingen studie om KBT på hunf så vitt jag vet och jag är inte rätt person att göra denna stuide. Jag har gjort mh i Sverige och liknande utomlands. Bph har jag bara sett filmer på.

Jag ska ju inte ha ngn instabil hund, men jag kanske kan låna en och testa.
 
Dina exempel handlade om att det var svårt, att manipulera testen och den åsikten dominerar, men det var inte bara jag som sett lyckade manipulation och att de slår tillbaka.

Eva är nog för ödmjuk för att säga att bph blir bättre. Däremot säger hon att initial reaktionerna blir lägre vilket ju är de reaktioner som mäts på bph. ("Detta stämmer med mänskligt KBT, när man vet att ångesten är hanterbar blir den lägre.

Jag jobbar ju ofta riktat med just detta, hantering av ångest utifrån KBT, tyvärr finns det ingen studie om KBT på hunf så vitt jag vet och jag är inte rätt person att göra denna stuide. Jag har gjort mh i Sverige och liknande utomlands. Bph har jag bara sett filmer på.

Jag ska ju inte ha ngn instabil hund, men jag kanske kan låna en och testa.

Du kan låna min hane om du vill och gå bph. Vill väldigt gärna se hur du får honom skottfast bla bara genom din närvaro :)
 
Du kan låna min hane om du vill och gå bph. Vill väldigt gärna se hur du får honom skottfast bla bara genom din närvaro :)

Vi kan jobba på det innan, om det är ångest och han är kontaktsökande borde det bli någon förbättring. Det är inte magi.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Hundavel & Ras En till som har hamnat i träsket med att välja ras... :angel: Har haft flatcoated retriever i 20 år och stormtrivs med rasen och har...
2
Svar
29
· Visningar
5 332
Senast: YorkWann
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp