Det där stämmer inte överhuvudtaget. Jag är väldigt försiktig och tillbakadragen som person, dock inte orutinerad, jag hade en väldigt extrem häst i personlighet. Otroligt stark och skarp psykiskt. Han lärde mig så otroligt mycket, visst, vi hade en liten tuff start men det var den absolut bästa häst jag kunnat få.
Sen passade han inte ett dugg som tävlingshäst just för hans tuffare psyke, kände inte han för att prestera så gjorde inte han det. Han var stenhård på att få det han behövde för att göra sitt bästa. Fick han inte det så gav inte han ett dugg, gick inte att tvinga på den hästen någonting. Dock älskade han att visa upp sig och älskade att träna, men eftersom det inte gick att garantera att han var på humör för tävling på tävlingsdagen så passade han inte som tävlingshäst. Han ställde upp för mig då jag ställde upp för honom, han gick på lösdrift i en flock med sina ston och fick leva det livet han ville, då ställde han upp för mig och presterade otroligt bra.
Dock håller jag med om att aldrig någonsin backa i konflikter, då tog han över. Men efter våra första duster i början, så ställde han upp för mig i vårt och torrt, han stod ut med mina misstag i ridningen osv. Han var extremt hängiven och omtänksam om mig. Underbar häst, men otroligt skarp.
Jag tror starkt på det att man får den häst man behöver. Jag som är en mesigare personlighet behöver en starkare häst psykiskt.