Sv: Ramdiskussion och GÄRNA annat med...
Åh, massor av intressanta svar
Jag måste ändå säga att jag tror det är svårt att helt förstå det en del av oss pratar om - om man inte haft en sån pålle, för sprättiga hästar finns det massor av, det har jag haft flera (och bla valacken var åt det hållet hela livet)
men den här går utanpå det, det är himla svårt att förklara skillnaden men det ginnies skriver om sin kan jag känna igen nästan varenda stavelse......
Om du läser sista inläggen så bla hade vi ju båda igår en lugn och bra dag, men trots det kan hästen hoppa högt direkt efter, trots att både hästen och man själv är avspänd och lugn och i andra tankar.... Jag lovar att det handlar inte om en ouppfiostrad häst med spänd ryttare, jag är inte spänd på henne, hennes sätt att röra sej och reagera är jag så van vid att det har blivit en del av mitt eget.....hm.. Jag kan precis känna igen det ginnies skriver om att hoppa högt och sen lugnt gå vidare, tex!! Typiskt.
Jag vet att jag låter som en sån där som inte tar till sej ett enda råd
men jag lovar att jag provat allt du skriver, kanske inte skickligt nog, men jodå, vi har provat.
Nej jag tror inte hästen kan styra det helt, reaktionen kommer, men precis som ginnies skrev, ibland bara som en ryckning under sadeln, ett ben sprätter till osv,
Sen kan den här madamen också utnyttja det till att komma ur ramen utan tvekan, och egentligen var det därför den här frågan kom upp i denna tråd från min sida, för det är inte lätt att hålla kvar ramen (för mej) i de där lägena. DET gjorde min gamla också, men han var lättare att rida rund och det är fokusbefrämjande i sej. Med den här har det varit svårare, eller så har jag blivit sämre på det, kan ju hända....
Men eftersom jag bara upprepar ginnies ord här.....hmmmm..... så - att vi gnäller över det nu är ju årstiden med sämsta tänkabara uteritt och galoppmöjligheter,
självklart skrittar jag ut - när det är ljust nog, men att skritta ut gör visserligen skillnad, men den STORA skillnaden är GALOPP ute och det kan vi inte så här års med is överallt och stenhårt i backen. Vanligtvis tränar vi ganska mycket ute med klättringar och mycket galopp, och det är klart att en häst med aktivitetsbehov, livligt temperament, och som är van att jobbas mycket ute, får spring i benen.... Jag blir själv rastlös om jag inte får röra mej.......
Det handlar inte heller om mod, hon är en oerhört modig häst, det här är reflexer, och tända till i huvudet, i såna här perioder kan även ett språng över ett hinder få huvudet att tända till och bli explosivitet, (eller det gör det) Hur vi får jobba i hoppningen med att kräva lydnad mot hinder är ett annat kapitel....hon kan triggas av sitt eget språng, precis som ett bocksprång i hagen kan leda till en serie (om nån fattar).
Jag tror att "spring i benen" på hästar kan ta sig olika uttryck beroende på individ. En del blir stallmodiga och bockar och protesterar osv. Den "vaktiga" typen däremot blir mer uppmärksam, reagerar mer på det som händer, eller överreagerar snarare, kanske är rättare uttryckt.. och det tar sig såna uttryck. Det är i alla fall min erfarenhet.
Den här är en skarp häst, mycket skarp, liksom de flesta stona i den släkten, men hon är också en som vill samarbeta och är i grunden väluppfostrad och inte dum på det sättet alls.
Jag tror inte heler det är för inte som Kyra uttalat sej om ston.......Vi har sannerligen våra strider, hon blir arg
som jag skrivit om, men sprättandet finns där oavsett, även när hon är på sitt allra mest samarbetsvilliga humör och gör allt för att kontrollera sej
Hoppas att jag inte låter för negativ,
men i somras/höstas hade inte det här kommit upp i en ramdiskussion för min del, eller en snörik vinter!!
Det är delvis en lydnadsfråga utan tvekan, men inte helt, det är en ryttarfråga i högsta grad, det vet jag ju. Får se vad ev sadelförändring gör.
Men vi kanske ska återkoppla mer till ramen, det här kom mer upp för att det bir ett ramproblem för mej, ett av dom snarare, fast nu blev det en stor diskussion, egentligen mest kom det upp för att det blir så svårt att få hästen att länga ut halsen, hon blir så stark i att höja nacken och komma undan den vägen, det är största bekymret i det hela, och det var det jag egentligen ville visa i filmerna. Sen att när hon lägger sej på ena sidan blir jag för hållande i inner, det är alltid så men mest påtagligt i spända lägen, för att när hon är "alert och vaktig" så VILL hon inte gå in i ramen - för då kan hon ju inte själv ha kontrollen på samma sätt. Därför blir jag ännu mer hängande i inner i dessa lägen, som en dragkamp, som jag självfallet måste bryta.
Det var så det kom upp öht, egentligen, mer som en beskrivning av vad som blir svårt. Och ddär är svaret att rida rundare, och där hoppas jag efter gårdagen att sadeln kan bidra!!