danilo
Trådstartare
Jag har ridit sen jag var liten, och vad jag minns så har jag alltid varit lite småskraj för vissa saker (kratsa hovarna t.ex. när man var liten) men också alltid kommit över rädslan.
För ungefär ett år sedan gick jag till stallet för att rida min dåvarande sköthäst (som jag aldrig haft några problem med innan. Han var otroligt snäll). Han gick med en annan häst i hagen, och ibland brukade den andra hästen springa förbi min häst när jag gick med honom, så att han blev lite stirrig och vilje följa efter. Den där dagen så gjorde den andra hästen, Felix, samma sak igen. Men nu stannade min häst blixtstilla på alla fyra benen, och jag visste att om jag smackade på honom så skulle han explodera. och det gjorde han. han sparkade mig på låret riktigt hårt och hoppade runt och slet och var helt enkelt vild! jag släppte honom och sprang (!) ut ur hagen, för där kom de två hästarna i full fart mot mig.
tillslut, med hjälp av långpisken (anvnde inte, hade bara i handen), fick jag in hästarna och jag red faktiskt ut, trots att jag var helt slut, hade brännsår efter grimmskaftet i handen och samtidigt fruktansvärt arg.
Efter den här händelsen har jag bara ridit två gånger till, och jag har varit rädd båda gångerna. Inte när jag suttit på hästryggen, men vid skötseln och speciellt insläppet från hagen.
Nu ser jag mig själv som hästrädd och rider inte längre, utan drömmer bara om den speciella häst som jag kanske hittar i framtiden som jag kan lita helt på.
Finns det någon som varit med om något liknande, eller någon som har några råd för hur jag ska göra?
jag vågar inte prata med någon om det, det känns bara som om alla hästmänniskor tycker att det är fult eller pinsamt att vara rädd. snälla, ge mig hjälp!
För ungefär ett år sedan gick jag till stallet för att rida min dåvarande sköthäst (som jag aldrig haft några problem med innan. Han var otroligt snäll). Han gick med en annan häst i hagen, och ibland brukade den andra hästen springa förbi min häst när jag gick med honom, så att han blev lite stirrig och vilje följa efter. Den där dagen så gjorde den andra hästen, Felix, samma sak igen. Men nu stannade min häst blixtstilla på alla fyra benen, och jag visste att om jag smackade på honom så skulle han explodera. och det gjorde han. han sparkade mig på låret riktigt hårt och hoppade runt och slet och var helt enkelt vild! jag släppte honom och sprang (!) ut ur hagen, för där kom de två hästarna i full fart mot mig.
tillslut, med hjälp av långpisken (anvnde inte, hade bara i handen), fick jag in hästarna och jag red faktiskt ut, trots att jag var helt slut, hade brännsår efter grimmskaftet i handen och samtidigt fruktansvärt arg.
Efter den här händelsen har jag bara ridit två gånger till, och jag har varit rädd båda gångerna. Inte när jag suttit på hästryggen, men vid skötseln och speciellt insläppet från hagen.
Nu ser jag mig själv som hästrädd och rider inte längre, utan drömmer bara om den speciella häst som jag kanske hittar i framtiden som jag kan lita helt på.
Finns det någon som varit med om något liknande, eller någon som har några råd för hur jag ska göra?
jag vågar inte prata med någon om det, det känns bara som om alla hästmänniskor tycker att det är fult eller pinsamt att vara rädd. snälla, ge mig hjälp!