Sv: Rädd för att rida ut själv
Jag känner igen mig precis i det du skriver - jag har själv varit med i ett par trådar om min backande/vändande häst.
Det tändes en glödlampa i huvudet på mig när jag läste en bok om hästars rädsla, där förf. skrev följande otroligt kloka ord: För hästen FINNS INTE "matte är rädd för att galoppera" eller "matte är rädd för att jag ska hitta på nåt tok" eller "matte är rädd för att trilla av och slå sig" eller "matte är rädd för hur jag ska reagera om det kommer en lastbil". Det finns bara......trumvirvel......MATTE ÄR RÄDD!!!! Då ringer alla larmklockor hos hästen och flyktbeteendet hamnar överst.
I det scenariot du beskriver med andra hästen på åkern var du säkert lika spänd o tveksam som hästen för att du kände att hon kunde hitta på något. Och det enda hon kände var att du var spänd o tveksam, alltså måste det där andra, som hon kanske inte ens såg tydligt, jätteläskigt. Klart att hon räddade er båda genom att springa hem! Hon ska ha en eloge egentligen!
Jag insåg att det funkade mycket så med min häst, vi red ut tillsammans och jag kände "men huvaligen vad ska hon hitta på för tok idag då" och hon kände "men huvaligen vad matte är spänd, vad är det som lurar i buskarna!"
Det som gäller är att slappna av, och då menar jag på riktigt, inte "fusk-slappna av" typ sitta o sjunga, utan intala dig själv att inget kommer att hända. Jag brukar ibland låtsas att jag är min rididol Mark Todd
och tänker "hur skulle han göra här". (Det funkar! Det är säkert
)
Och jag har dessutom märkt att om hon är väldigt mycket på tårna så hjälper det att jag har henne på tygeln och är stenhård över att hon ska "jobba", för då blir hon dirigerad av mig och slipper hitta på eget. Det kanske funkar med din häst också? Prova!
Dessutom - rider du mycket på ridbana? Jag är övertygad att ALLT spelar roll - t ex har jag på sistone ridit mycket övergångar på min häst, av olika skäl, och jag är övertygad att det bekräftar vårt samspel och hennes respekt för mina kommandon - signalerar jag "nu går vi fram" så går hon fram, och det tar vi med oss från ridbanan till skogen.
Prova olika knep, men framför allt - utgå ifrån att inget händer, så händer sannolikt inget.
Lycka till från en som har kämpat en hel del med sina nojor