Rädd för att ramla av efter olycka

[Clash]

För ca. 3-4 veckor sedan var jag med om den allvarligaste ridolycka jag varit med om hittills. Jag jobbar som hästskötare och ridelev/beridare i ett stall och rider 2-5 hästar par dag, och tidigare har jag inte varit rädd utan kunnat vara tuff mot hästarna när de bråkar och få fram dem ordentligt istället.

Men nu.. jag känner mig osäker hela tiden förutom på en av hästarna som är trygg, de övriga är lite smågalna allihopa och inte alls pålitliga (att skritta på långa tyglar är nästan ett självmordsuppdrag på somliga under vintern när det är kallt o blåsigt..)

Det som hände när jag ramlade av var att hästen jag red helt plötsligt fick något knäpp i huvudet och flippade helt enkelt.. kan inte beskriva det på något annat sätt. Han tvärstannar i galoppen och börjar stegra (trots att jag driver fram honom allt jag kan), han stegrar en gång till så fort han nuddat marken fast högre och jag rappar till honom två gånger mitt hårdaste med pisken och sparkar på allt jag har för att få honom att gå framåt istället för uppåt, vad som helst typ skena runt ridhuset 3 varv eller något bara han slutar stegra! Men han ignorerar detta totalt och reser sig ännu en gång - riktigt högt och jag börjar bli rädd och känner att "det här kommer gå åt helv..." och tänker att om han ställer sig igen kommer vi gå över!
Och så stegar han igen, trots mina försök att få honom framåt och typ ligger över honom och driver när han tar mark med framhovarna.
Men han reser sig igen och knockar mig, jag hamnar i lite bakvikt pga. det men står ändå upp i stigbyglarna med 0% i handen.
Och han kommer upp så högt att jag känner hur han svajar, och jag tänker "shit vi kommer gå över, jag kan inte sitta kvar!" och halvt kastar, halvt ramlar av åt högersidan och försöker rulla iväg för att inte hamna under honom om han faller.
Men på något vis fick han tillbaka balansen och drar iväg runt ridhuset i 5 minuter helt galen och jag blir liggandes på marken och har så sjukt ont i ländryggen och höftbenet som jag slog i..

Kunde inte ens resa mig först, och att gå gick inte utan stöd från någon annan. Det tog ca. 10 minuter att ta sig ut ur det lilla ridhuset. Hemskt smärta usch. Visade sig att det blivit en blodutgjutning i muskeln som tröck på nerver + att höftbenet fått sig en rejäl smäll. Tack och lov inget allvarligare!
Kunde inte gå själv på typ 1 dag, sen blev det kryckor i 3 dagar (och då var det ungefär mellan toaletten och sängen jag klarade) och efter 5 dagar kunde jag gå men det gjorde ont.

Så efter ca. 9 dagar satt jag till häst igen, på en snäll häst men kunde bara skritta pga. skadan men var inte rädd. Och allt eftersom jag blev bättre så red jag mer, men på de hästar jag vet inte går att lita på är jag SÅ rädd. Helt otroligt att jag kan vara så rädd när jag har ca. 16 års häst och riderfarenhet bakom mig. Men rädd är jag!

Rycker hästen till, ser jag något som den skulle kunna bli rädd för, verkar den lite pigg.. ja då är jag rädd! Blir helt skakis i benen och får ångest och panikkänslor. Vill bara hoppa av, gråta och aldrig mer rida då. Men jobbet tvingar mig att fortsätta på gott och ont.
Har inte ridit hästen jag föll av ännu och vet inte OM jag NÅGONSIN kommer att våga det.. det var så otroligt obehagligt att jag inte kunde påverka honom alls!


Jag försöker nu hitta styrka och mod att fortsätta rida på den nivå jag är nu, men som det känns nu vet jag inte om jag kommer att klara av att fortsätta jobba med detta.
Har tänkt igenom saken och kommit fram till att det är rädsla både för att ramla av och att bli skadad, mest för att bli allvarligt skadad så mitt liv kan bli påverkat. Känner att jag tycker om att rida och hästar, men att det inte är värt att riskera resten av mitt liv (genom skada eller liknande) på denna sport.
Men samtidigt, man kan dö o skadas i en bilolycka, man kan snubbla eller cykla omkull... allt kan hända. Försöker intala mig detta men är ändå så rädd.

Får ingen support vad gäller rädsla från jobbet här kan jag säga, det är upp i sadeln och rid igen nu som gäller. Och då får jag ångest över det och sedan prestationsångest när jag blir så rädd och inte klarar av hästarna på samma vis som förr. Känns som om jag backat en massa nivåer på grund av detta...


Nu blev detta sjukt långt, men jag hoppas att någon kanske tar sig tid och läser igenom och kanske kan komma med råd på hur jag ska hantera min rädsla och komma vidare!
Jag har lätt för att bli rädd men vill inte att rädslan ska kontrollera mitt liv!! Så hoppas att min inställning i alla fall ska vara till hjälp.

Någon kanske har tips på hur man kan hantera en sådan situation som jag hamnade i när hästen stegrade sig så okontrollerat?

Hoppas någon kan svara.

 

[Gimlan]

Sv: Rädd för att ramla av efter olycka

Jag tycker att du skall ringa din Vårdcentral och be att få träffa nån att prata med om det här.

 

[Bison]

Sv: Rädd för att ramla av efter olycka

Att ramla av är en del av ridning, det går inte att komma ifrån.
Jag tror du får ge det tid, bygg upp ditt självförtroende långsamt utan press.

 

[pulkaskurk]

Sv: Rädd för att ramla av efter olycka

Jag tycker att du ska söka ett annat jobb.

En arbetsgivare som inte kan hjälpa och stötta sina anställda när det hänt något är inget att ha.

Är man rädd så är man, sen finns det 1000000 olika sätt att hantera det på.
Jag har varit med om en allvarlig transportolycka där jag var 1 sek från att omkomma med en häst i panik ovanför mig och dessutom blev jag klämd och strypt.
Jag har fortfarande inte kommit över det helt och det var 1,5 år sen.
Jag kan säga som så att de första gångerna efter olyckan som jag skulle lasta min häst hade jag själv panik och var tvungen att ta hjälp av underbara vänner för jag stod och skakade, hade en puls på 300 och storgrät trots att allt gick bra, men jag var såååå rädd, kunde stortjuta 20 m från transporten när någon annan lastade....
Men nu har jag mer eller mindre tvingat mig själv att lasta hästen nästan varje vecka och det går faktiskt ganska bra nu även om jag har det i bakhuvudet vad som kan hända.

Jag tycker att du bara ska rida på lugna och trygga hästar som du kan slappna av på och känna dig trygg med tills dess att du har självförtroende nog att rida på de lite knepigare hästarna...
För att sitta på hästryggen och bara vara rädd kommer inte att ge varken dig eller hästen något.

Det finns fler jobb än att hantera tokiga hästar som tur är

 

[Jesna]

Sv: Rädd för att ramla av efter olycka

Usch, så tråkigt för dig! Det är hemskt att behöva känna så som du gör nu.
Jag ramlade av på en hoppkurs, säkert 7 år sedan( var inte på egen häst) som gav en del långdragna blessyrer. Jag har än idag inte vågat hoppa ett hinder sedan dess över 40 cm :-) Trots att jag har världens snällaste häst själv, så förmår jag mig bara inte hoppa något mer. Antagligen för att jag lät det gå för lång tid....skulle ha tagit tag i det tämligen omgående känner jag nu.
Fast å andra sidan saknar jag inte hoppningen ändå. Det GÖR ont att ramla av...särskilt ju äldre man blir :-)

 

[mizzmaria]

Sv: Rädd för att ramla av efter olycka

Jag var också med om en otäck händelse för många år sen som gjorde att jag blev rädd för att rida.
Försökte att fortsätta i början och tro att allt var som vanligt men det gick inte till slut. Jag var räddare än vad jag ville erkänna för mig själv!
Så det var bara att börja om från början.
Jag fick låna min systers supersnälla häst och rida på några gånger, första gången ledde hon mig...
Tror man ska tillåta sig att backa några snäpp och att bara rida hästar som man känner sig trygg på ett tag tills man börjar känna glädjen i ridningen igen och inte bara ångest.
Sen kan man öka på kraven på sig själv efterhand, ibland får jag tvinga mig lite tex vid hoppning, det gör jag med skräckblandad förtjusning Men jag vill så gärna göra det så därför tvingar jag mig (låter knäppt kanske Det är väl lite som med fobier, man måste utsätta sig för det som är jobbigt för att kunna bearbeta det, men i en takt man känner att man klarar av.
För mig har det tagit ganska många år att komma tillbaks, det behöver ju inte alls vara så för dig!
Lycka till och ge inte upp!

 

[Nela88]

Sv: Rädd för att ramla av efter olycka

Jag har en likadan skada som dig Dock så flög jag av i skogen på en lånad häst. Det gör fruktansvärt ont, jag vet! Och man blir så sjukt osäker. Nu hann jag inte tänka så mycket eftersom hästen helt plötsligt exploderade när vi skulle galoppera (har aldrig hänt innan). Jag red dock hem, på en av ponnyerna som var med. Kravlade mig upp på något vis, någon slängde över mitt ben, det lydde ju inte själv. Jag har fortfarande men av det, känslen på ena höften är borta, det enda jag känner är smärta. Även jag blev rädd och är det fortfarande. Det finns nog inte mycket annat att göra än att försöka vänja sig själv tillbaka genom att göra sånt man klarar av och sen utsätta sig vid "värre" situationer. Man kanske också får acceptera att man aldrig blir lika modig som man var innan olyckan. Jag har inte heller suttit upp på den hästen som kastade av mig, även om jag vet att hon inte gjorde det med vilje. Men det sitter liksom i... Visst tycker jag att det är bra om man kan sitta upp på hästen igen och komma över rädslan men om man får panikkänslor så vet jag inte om jag tycker att det är värt det, speciellt inte om man inte måste sitta på just den hästen. Man kan inte förneka de känslorna och ska inte heller trycka undan de, så om inte din arbetsgivare inser det så kanske du ska sluta jobba där. Du måste få en chans att bearbeta detta i din egen takt utan massa press!

Lycka till och ge inte upp!

 

[Heulwen]

Sv: Rädd för att ramla av efter olycka

Jag förstår att du är rädd om hästarna är som du beskriver dem - dvs. att det är ett självmordsuppdrag att skritta ut på långa tyglar nu på vintern och nu med en allvarlig olycka också. Nu vet du hur illa det kan gå om man sitter på sådana hästar och du kom relativt bra undan i alla fall men varför utmana ödet? Om du inte tycker det är roligt och utvecklande att rida krångliga hästar utan bara skräckfyllt - så varför tvinga dig att göra det? Det finns ingen prestige i att riskera livet, bara i att förvalta det man har så gott det går. Det finns inte heller någon prestige i att rida de hästar som är oberäkneliga och farliga men det ligger prestige i att få de hästarna harmoniska - något jag tror blir svårt för dig att åstadkomma när det inte är din egen häst och du inte kan välja hur den tränas, vad den äter och hur mycket utevistelse den har.
Om jag vore du så skulle jag söka mig ett nytt jobb om min arbetsgivare inte förstår, det är inte att backa eller gå tillbaka flera nivåer utan det är att finna nya vägar där du kan utveckla din hästkunskap. Det du kan nu och det du varit med om kommer alltid vara värdefulla erfarenheter du kan ta med dig och du kan alltid välja att fortsätta med det du gör när du känner dig redo - att ta en paus är inte att sluta för gott.

 

[Foliehatt]

Sv: Rädd för att ramla av efter olycka

Jag förstår att du är rädd om hästarna är som du beskriver dem - dvs. att det är ett självmordsuppdrag att skritta ut på långa tyglar nu på vintern och nu med en allvarlig olycka också. Nu vet du hur illa det kan gå om man sitter på sådana hästar och du kom relativt bra undan i alla fall men varför utmana ödet? Om du inte tycker det är roligt och utvecklande att rida krångliga hästar utan bara skräckfyllt - så varför tvinga dig att göra det? Det finns ingen prestige i att riskera livet, bara i att förvalta det man har så gott det går. Det finns inte heller någon prestige i att rida de hästar som är oberäkneliga och farliga men det ligger prestige i att få de hästarna harmoniska - något jag tror blir svårt för dig att åstadkomma när det inte är din egen häst och du inte kan välja hur den tränas, vad den äter och hur mycket utevistelse den har.
Om jag vore du så skulle jag söka mig ett nytt jobb om min arbetsgivare inte förstår, det är inte att backa eller gå tillbaka flera nivåer utan det är att finna nya vägar där du kan utveckla din hästkunskap. Det du kan nu och det du varit med om kommer alltid vara värdefulla erfarenheter du kan ta med dig och du kan alltid välja att fortsätta med det du gör när du känner dig redo - att ta en paus är inte att sluta för gott.

Vilket otroligt bra svar!

Man kan alltid välja om och välja nytt. Allt man har gjort tidigare finns med och är erfarenheter som man kan dra nytta av.

TS, jobbet du har. Är det något du VILL göra? Arbeta som beridare menar jag. OM det är något du verkligen tycker om och trivs med, VILL du arbeta just där du är nu?

 

[Seabisquit]

Sv: Rädd för att ramla av efter olycka

Du behöver professionell hjälp med att hantera detta, och det är inget konstigt efter en sådan olycka. Kontakta vårdcentral eller husläkare, genast, så ska de skicka dig vidare till en professionell terapeut. Tills det känns okej igen, tror jag du ska fortsätta rida ändå men bara på den häst du känner dig trygg med. Din otrygghet riskerar ju annars att öka risken för liknande olyckor i framtiden.

För övrigt bör rimligtvis din arbetsgivare ha en försäkring för sånt här som också kunde erbjuda dig hjälp/samtalsterapi, men på grund av hur du blir bemött kanske det känns lättare att gå via vårdcetntral eller husläkare just nu.

Självklart kommer du att komma över detta, men allt sådant tar tid och man behöver hjälp.

 

[Chine]

Sv: Rädd för att ramla av efter olycka

jag har varit med om nästan samma sak för ca 10 år sedan, men den hästen reste sig sedan bockade den som en tok, jag slog mej rätt ordentligt och har ff ont i ländryggen efter det. Först nu när jag fick proffessionell hjälp (KBT) har det gått över. Vänta inte som jag gjorde. Sök direkt. Jag försökte bota mej själv genom att bara kasta mej upp och rida igen, men ridningen blev ingen glädje och jag ville bara lämna hästryggen så fort som möjligt. frågan är varför jag fortsatte öht. Nu tycker jag jättemkt om att rida igen och än så länge känner jag ingen rädsla.

 

[MamaJustify]

Sv: Rädd för att ramla av efter olycka

För ca. 3-4 veckor sedan var jag med om den allvarligaste ridolycka jag varit med om hittills. Jag jobbar som hästskötare och ridelev/beridare i ett stall och rider 2-5 hästar par dag, och tidigare har jag inte varit rädd utan kunnat vara tuff mot hästarna när de bråkar och få fram dem ordentligt istället.

Men nu.. jag känner mig osäker hela tiden förutom på en av hästarna som är trygg, de övriga är lite smågalna allihopa och inte alls pålitliga (att skritta på långa tyglar är nästan ett självmordsuppdrag på somliga under vintern när det är kallt o blåsigt..)

Det som hände när jag ramlade av var att hästen jag red helt plötsligt fick något knäpp i huvudet och flippade helt enkelt.. kan inte beskriva det på något annat sätt. Han tvärstannar i galoppen och börjar stegra (trots att jag driver fram honom allt jag kan), han stegrar en gång till så fort han nuddat marken fast högre och jag rappar till honom två gånger mitt hårdaste med pisken och sparkar på allt jag har för att få honom att gå framåt istället för uppåt, vad som helst typ skena runt ridhuset 3 varv eller något bara han slutar stegra! Men han ignorerar detta totalt och reser sig ännu en gång - riktigt högt och jag börjar bli rädd och känner att "det här kommer gå åt helv..." och tänker att om han ställer sig igen kommer vi gå över!
Och så stegar han igen, trots mina försök att få honom framåt och typ ligger över honom och driver när han tar mark med framhovarna.
Men han reser sig igen och knockar mig, jag hamnar i lite bakvikt pga. det men står ändå upp i stigbyglarna med 0% i handen.
Och han kommer upp så högt att jag känner hur han svajar, och jag tänker "shit vi kommer gå över, jag kan inte sitta kvar!" och halvt kastar, halvt ramlar av åt högersidan och försöker rulla iväg för att inte hamna under honom om han faller.
Men på något vis fick han tillbaka balansen och drar iväg runt ridhuset i 5 minuter helt galen och jag blir liggandes på marken och har så sjukt ont i ländryggen och höftbenet som jag slog i..

Kunde inte ens resa mig först, och att gå gick inte utan stöd från någon annan. Det tog ca. 10 minuter att ta sig ut ur det lilla ridhuset. Hemskt smärta usch. Visade sig att det blivit en blodutgjutning i muskeln som tröck på nerver + att höftbenet fått sig en rejäl smäll. Tack och lov inget allvarligare!
Kunde inte gå själv på typ 1 dag, sen blev det kryckor i 3 dagar (och då var det ungefär mellan toaletten och sängen jag klarade) och efter 5 dagar kunde jag gå men det gjorde ont.

Så efter ca. 9 dagar satt jag till häst igen, på en snäll häst men kunde bara skritta pga. skadan men var inte rädd. Och allt eftersom jag blev bättre så red jag mer, men på de hästar jag vet inte går att lita på är jag SÅ rädd. Helt otroligt att jag kan vara så rädd när jag har ca. 16 års häst och riderfarenhet bakom mig. Men rädd är jag!

Rycker hästen till, ser jag något som den skulle kunna bli rädd för, verkar den lite pigg.. ja då är jag rädd! Blir helt skakis i benen och får ångest och panikkänslor. Vill bara hoppa av, gråta och aldrig mer rida då. Men jobbet tvingar mig att fortsätta på gott och ont.
Har inte ridit hästen jag föll av ännu och vet inte OM jag NÅGONSIN kommer att våga det.. det var så otroligt obehagligt att jag inte kunde påverka honom alls!


Jag försöker nu hitta styrka och mod att fortsätta rida på den nivå jag är nu, men som det känns nu vet jag inte om jag kommer att klara av att fortsätta jobba med detta.
Har tänkt igenom saken och kommit fram till att det är rädsla både för att ramla av och att bli skadad, mest för att bli allvarligt skadad så mitt liv kan bli påverkat. Känner att jag tycker om att rida och hästar, men att det inte är värt att riskera resten av mitt liv (genom skada eller liknande) på denna sport.
Men samtidigt, man kan dö o skadas i en bilolycka, man kan snubbla eller cykla omkull... allt kan hända. Försöker intala mig detta men är ändå så rädd.

Får ingen support vad gäller rädsla från jobbet här kan jag säga, det är upp i sadeln och rid igen nu som gäller. Och då får jag ångest över det och sedan prestationsångest när jag blir så rädd och inte klarar av hästarna på samma vis som förr. Känns som om jag backat en massa nivåer på grund av detta...


Nu blev detta sjukt långt, men jag hoppas att någon kanske tar sig tid och läser igenom och kanske kan komma med råd på hur jag ska hantera min rädsla och komma vidare!
Jag har lätt för att bli rädd men vill inte att rädslan ska kontrollera mitt liv!! Så hoppas att min inställning i alla fall ska vara till hjälp.

Någon kanske har tips på hur man kan hantera en sådan situation som jag hamnade i när hästen stegrade sig så okontrollerat?

Hoppas någon kan svara.

För det första spontant, din reaktion och känslor är ju inte konstiga utan helt naturliga. Att du ska vara helt oberörd och slänga dig upp i sadeln på olika hästar utan att känna rädsla är inte alls självklart (vilket din arbetsomgivning tycker)
Låt det ta tid och lyssna på dig själv, ju mer du pressar dig och det inte känns rätt desto jobbigare blir det kan jag tänka mig

Lycka till

 

[ForeverYoung]

Sv: Rädd för att ramla av efter olycka

Jag har också haft perioder i mitt liv där jag har varit riktigt rädd när hästar har hoppat till eller sprungit iväg lite. Anledningen till dessa perioder här inte varit att jag ramlat av, utan att hästar skenat mig. Jag kan fortfarande ha problem med att rida riktigt ljudkänsliga hästar som hoppar i luften för ingenting, men annars är jag inte alls rädd längre. I höstas red jag till och med en riktig jakt efter hundar och grejer där jag inte hade någon som helst kontroll över min häst - och inte ens då blev jag rädd.

För att få bort rädslan såg jag till att inte rida de värsta hästarna, samtidigt som jag red mycket på min dåvarande egna häst - som aldrig skulle göra en fluga förnär. Efterhand kunde jag utsätta mig själv för jobbigare situationer, till exempel att galoppera i grupp på en galoppbana eller hoppa terräng på en vildare häst. När jag insåg att jag kunde kontrollera situationerna kom självförtroendet tillbaka och rädslan försvann.

Vad jag försöker säga är att det går att komma tillbaka! Men man måste låta det ta lite tid och samtidigt tvinga sig själv en bit på vägen hela tiden. I ditt fall hade jag nog sett till att skaffa ett annat jobb. Jag kan tänka mig att hästarna i det stallet du är på inte går ut så mycket och/eller får ganska mycket kraftfoder? Det finns bättre ställen att vara på!

Lycka till!!

 

[Clash]

Sv: Rädd för att ramla av efter olycka

Tack så jättemycket för alla svar!! Har läst igenom alla svaren två gånger och det känns verkligen bra att det finns folk som förstår och tycker det är OK att man är rädd. Tänkte på det här med att hitta glädjen i ridningen idag, och när jag red (red bara en häst, en som jag litar ganska mycket på) så försökte jag att ha roligt framför allt. Ridningen har blivit som ett jobb och insåg att jag väldigt sällan ens ler när jag rider, utan höjer kraven och kämpar vidare istället för att stanna upp och bli nöjd och sedan gå vidare.
Men ojoj vad jag var spänd i galoppen.. försökte slappna av och bara ha kul, gick väl sådär men helt OK trots allt. Traven går bättre.

Ang. jobbet så tycker jag mycket om mitt jobb, gillar folket runt omkring osv. självklart är det slitigt och allt är inte perfekt men känner ändå att jag hamnat på ett av de klart bättre ställena man kan jobba på utomlands. Det är då tyvärr hästarna som krånglar till allt extra mkt... eller inte hästarna men att rida på dem. Att de kan vara knäppa när man leder o longerar har man vant sig vid och härdats med.. Men till deras försvar - de går inte i hage och äter minst lika mkt kraftfoder som våra svenska "haghästar".
Men nu är jag även rädd och orolig när jag rider på de som jag tidigare tänkt som de absolut snällaste och de jag haft minst "respekt" (kommer inte på något bättre ord) för.

Jag vill inte åka hem på grund av min rädsla, det skulle verkligen försöka komma över den och ge det ett ärligt försök innan jag överväger att sluta här. Jag vill gärna jobba något år till som jag gör nu, men planerar att sluta här till sommaren och sedan jobba någon annanstans i europa och det är också en stor anledning till varför jag vill klara av att jobba bort denna rädsla, för annars vet jag inte om jag skulle kunna jobba vidare som jag gör.

Nej oj vad det skulle kännas som ett personligt nederlag att inte klara av att rida dessa hästar som förut igen. Men känner att det faktiskt ÄR okej att vara rädd efter era svar, och att det går att komma över rädslan även om det kan ta tid. Jag jobbar på det så gott jag kan och hoppas att min arbetsgivare tycker att det är okej trots allt, annars får jag väl helt enkelt sluta för jag vill inte ha ett jobb där jag är RÄDD hela tiden.. tack för att ni fick mig att inse det! Finns inget nöje med det och det kommer bara göra att jag mår dåligt och inte kommer jag att tjäna något på att känna så!

Men att prata med någon psykolog eller liknande fungerar inte i dagsläget då jag befinner mig utomlands och inte kan språket.. får prata av mig med kollegan, familjen hemma i sverige och.. på internet hehe

 

[MagnusL]

Sv: Rädd för att ramla av efter olycka

Å ena sidan säger jag: Upp i sadeln igen!
Å andra sidan påminner jag mig själv att det tagit mig lång tid att våga gå runt en häst på baksidan istället för på framsidan ...

Men, om du vill fortsätta, försök att sätta dig in i situationen en gång till; Kan du vara bestämdare? Kan du vara tajtare? Kan du ha en strategi för hur du agerar om ni går över (osannolikt, men dock)? Kan du förbereda dig för en mindre traumatisk avsittning nästa gång?

 

[moonstruck]

Sv: Rädd för att ramla av efter olycka

Jag har varit i en liknade situation som du, dock var det min egen häst jag fick över mig. Så jag förstår hur du känner.
Jag håller med MagnusL, tänk över hans frågor.
Hur ska du agera om du någonsin hamnar i en liknande sits igen?
Kan du ta dig av på ett smidigare sätt så du slipper slå dig så illa?
Fråga din arbetsgivare och dina kollegor hur de hanterar hästarna, hur skulle de ha gjort om hästen bara nitade och började stegra?
Kanske du ska hoppa av tidigare om du känner att du inte kan påverka hästen?

Fortsätt och RID, men välj bort de värre hästarna, rid dom snälla. Framförallt innan du är fysiskt helt återställd! Ska du upp på en överpigg/spänd häst igen så se till att du är i bra fysik form. Se till att få gå till en sjukgymnast!!!

Jag fick vackert lov att rida min egna häst efter min skada, jag var livrädd, och det var verkligen ur askan och in i elden... Innan hon stegrade sig och föll över mig var hon pigg och man kunde inte skritta fram när man suttit upp, efter olyckan gav hon sig fan på att hon skulle bocka av mig, varje gång jag satt upp i ett par månaders tid bockade hon som fan. Jag kan bara säga att det var inte roligt att sitta upp på henne, det var min häst och ingen annan ville ju rida när hon betedde sig så. (JA hon var frisk, för alla er som undrar)

Jag bet ihop och red även om jag var rädd, jag var dock bara (liv)rädd för min egen häst och sådana som stegrar sig. Jag vägrar än idag sitta upp på hästar som stegrar sig utan att "förvarna", det är okej om de bockar och brallar, men inte hästar som stegrar om jag inte kan läsa av deras signaler.
Det tar tid innan rädslan släpper, jag har trillat av flera gånger efter min olycka och det är först efter avfallningarna jag har kunnat släppa rädslan helt. Det sitter hårt just att man slår sig, jag var jätterädd att slå mig, så på så sätt är det rätt skönt att jag druttat i backen efteråt utan att slå mig.

Vill du prata så skicka pm.

 

[moonstruck]

Sv: Rädd för att ramla av efter olycka

Jag glömde nästan det viktigaste.

GLÖM INTE ATT ANDAS NÄR DU RIDER!

Ta lite mikropauser, där du tar ett djupt långt andetag, in genom näsan ut genom munnen.

 

[Seabisquit]

Sv: Rädd för att ramla av efter olycka

TS, en vän till mig arbetar som personlig coach och även med ledarskapsträning med hästar som medel, så hon har god hästvana och kommer att förstå vad du talar om. Hon är svensktalande och ger telefonkonsultationer. Jag vet inte om hon kan hjälpa dig att hantera det trauma du har gått igenom för hon är inte psykolog även om hon har läst psykologi, men hon kanske kan hjälpa dig att förstå vad det är du vill göra och kanske kan hjälpa dig vidare till någon svensk psykolog som kan hjälpa dig på distans. Jag skickar PM.