Ptsd/trauma eller autism?

[W.L]

Jag har en fundering angående diagnos och feldiagnosticering.

När jag var runt 12 blev fick jag diagnosen autism samt en ovanlig och mycket komplicerad ångestdiagnos. Detta var efter att jag nyss hade blivit utsatt för misshandel under 2 år.

Nu är jag 23 år och funderar på om jag verkligen är autistisk eller om min ångestdiagnos och ptsd kan misstas för autism? För jag känner mig inte autistisk. Jag förstår sociala koder, har inte svårt för flexibilitet och känner mig inte särskilt ”inrutad” som folk med autism beskriver sig. Egentligen är jag också en mycket social person som gillar att prata om man bortser från min ångest. Å andra sidan har jag svårt för att prata med nya människor, känner att jag inte vet vad jag ska säga, svårt att komma in i grupper. Men tänker att det är en stor del av min ångest/sociala ångest samt ptsd. För den ångestdiagnos jag har kan ofta misstas för autism, då den gör mig helt blockerad och apatisk när den väl kickar in. Vilket också kan resultera i att mitt huvud blir helt blankt när jag ska socialisera trots att jag vet vad jag ska säga.

Är det vanligt att bli feldiagnosticerad? Är det verkligen rättvist att sätta autism som diagnos precis efter ett gravt trauma, som också gjorde att dom inte kunde göra korrekt utredning på mig. Är absolut inget fel med att ha autism, men denna diagnos har gjort att alla (vården+skola) behandlar mig som någon efterbliven och inkapabel samt hindrat mig från att få hjälp för min ångest och ptsd. Har inte ens fått en ptsd diagnos trots att jag har alla symptom.

 

[Elo]

Jag har en fundering angående diagnos och feldiagnosticering.

När jag var runt 12 blev fick jag diagnosen autism samt en ovanlig och mycket komplicerad ångestdiagnos. Detta var efter att jag nyss hade blivit utsatt för misshandel under 2 år.

Nu är jag 23 år och funderar på om jag verkligen är autistisk eller om min ångestdiagnos och ptsd kan misstas för autism? För jag känner mig inte autistisk. Jag förstår sociala koder, har inte svårt för flexibilitet och känner mig inte särskilt ”inrutad” som folk med autism beskriver sig. Egentligen är jag också en mycket social person som gillar att prata om man bortser från min ångest. Å andra sidan har jag svårt för att prata med nya människor, känner att jag inte vet vad jag ska säga, svårt att komma in i grupper. Men tänker att det är en stor del av min ångest/sociala ångest samt ptsd. För den ångestdiagnos jag har kan ofta misstas för autism, då den gör mig helt blockerad och apatisk när den väl kickar in. Vilket också kan resultera i att mitt huvud blir helt blankt när jag ska socialisera trots att jag vet vad jag ska säga.

Är det vanligt att bli feldiagnosticerad? Är det verkligen rättvist att sätta autism som diagnos precis efter ett gravt trauma, som också gjorde att dom inte kunde göra korrekt utredning på mig. Är absolut inget fel med att ha autism, men denna diagnos har gjort att alla (vården+skola) behandlar mig som någon efterbliven och inkapabel samt hindrat mig från att få hjälp för min ångest och ptsd. Har inte ens fått en ptsd diagnos trots att jag har alla symptom.

Jag har (oftast) inte heller problem med sociala koder. Jag gillar att umgås med folk (men inte allaoch jag blir trött om jagcumgås med fel personer) och kan vara hur jävla flexibel som helst (jobbar som lärare på högstadiet - det funkar inte om man inte har en viss plasticitet.

Men visst är jag autistisk. Jag är jätteautistisk enligt utredning. Men har också en himla massa strategier för att komma runt mina svårigheter.

Men visst kan man också bli feldiagnosticerad! Det görs ju just nu ett projekt i Skåne där man kan bli utredd på nytt om man känner att man har fått adhd/add/autism diagnos felaktigt. Det kanske är något att titta på?

 

[kma]

När jag genomgick neuropsykiatrisk utredning som 40 åring ( 3 år sen) sa de att det är väldigt svårt att särskilja på autism och PTSD då flera symtom yttrar sig på samma sätt. Jag har sedan länge PTSD pga omfattande trauman under lång tid. Så om du precis blivit utsatt för trauman innan utredningen, dessutom så ung, kan det kanske varit svårt att ställa rätt diagnos. Finns det möjlighet för ny utredning?

 

[Grazing]

Jag har en fundering angående diagnos och feldiagnosticering.

När jag var runt 12 blev fick jag diagnosen autism samt en ovanlig och mycket komplicerad ångestdiagnos. Detta var efter att jag nyss hade blivit utsatt för misshandel under 2 år.

Nu är jag 23 år och funderar på om jag verkligen är autistisk eller om min ångestdiagnos och ptsd kan misstas för autism? För jag känner mig inte autistisk. Jag förstår sociala koder, har inte svårt för flexibilitet och känner mig inte särskilt ”inrutad” som folk med autism beskriver sig. Egentligen är jag också en mycket social person som gillar att prata om man bortser från min ångest. Å andra sidan har jag svårt för att prata med nya människor, känner att jag inte vet vad jag ska säga, svårt att komma in i grupper. Men tänker att det är en stor del av min ångest/sociala ångest samt ptsd. För den ångestdiagnos jag har kan ofta misstas för autism, då den gör mig helt blockerad och apatisk när den väl kickar in. Vilket också kan resultera i att mitt huvud blir helt blankt när jag ska socialisera trots att jag vet vad jag ska säga.

Är det vanligt att bli feldiagnosticerad? Är det verkligen rättvist att sätta autism som diagnos precis efter ett gravt trauma, som också gjorde att dom inte kunde göra korrekt utredning på mig. Är absolut inget fel med att ha autism, men denna diagnos har gjort att alla (vården+skola) behandlar mig som någon efterbliven och inkapabel samt hindrat mig från att få hjälp för min ångest och ptsd. Har inte ens fått en ptsd diagnos trots att jag har alla symptom.

Hur känner man sig som autistisk..?

Det låter mer som att du har haft otur att ha träffat fel personer som fått dig att känna så. Vad är det dom gjort så att det känns som att du behandlats som efterbliven? Eller känner du dig efterbliven för att dom säger att du har autism?

Vård är alltid svårt att få, oavsett autism eller inte. Säg att dom tog bort diagnosen och du då får hjälp för din ångest som faktiskt kanske beror på autismen, då är det inte säkert att den vården hjälper dig ändå. Och då står du utan vård som hjälper och utan diagnos som ger dig rätt till väldigt mycket hjälp om man ligger på vården och letar efter rätt ställen.

Du kan alltid be om en ny utredning om du är osäker.

 

[W.L]

Känner sig som autistisk, mer är väl att jag inte känner igen mig i dom symptom autism ger.

Har funderat på om jag ska ta mig mod till att göra nya utredningar eller åtminstone gå till psykolog för att få hjälp för mitt mående. Men blir ju ett problem för det är en del i mitt trauma. Jag hört att psykologisk hjälp är bättre för vuxna än barn, men jag vet inte.

Under hela barndomen/tonåren så har skola/vård osv behandlat mig som ett litet barn som inte förstår nånting och som bara är envist/inte kan bete sig. Skyller på autismen att dom här barnen är så. Det känns som att min identitet blivit autistisk, dom glömmer bort att jag faktiskt är en människa med egen person. Pratar över mitt huvud och som att jag inte finns. Förutfattade meningar om hur jag fungerar. Stora problemet har ju också varit att jag inte kunnat prata med personer utanför hemmet efter mitt trauma. Har varit svårt för vården att hjälpa mig när jag inte kan sätta ord på mina egna känslor, men samtidigt tycker man att det borde finnas kunskap och förståelse för ett barn som blivit traumatiserat. Uppenbart att jag inte kan be om hjälp själv när jag var barn.

Har också varit så att allt fokus ligger på mina diagnoser. Har sökt hjälp flera år för onormal trötthet och huvudvärk. Läkarna tar för givet att det bara är psykosomatisk och att jag är autistisk. Efter mycket om och men fick jag tillslut undersöka huvudet som visar förändringar i hjärnan som måste undersökas vidare av neurolog. Det är liksom sånt jag blir trött på, att autismen blir hela min identitet för andra. När det inte ens känns säkert att jag har det. För mig har autism diagnosen aldrig hjälpt mig, det har bara satt mig i mera trubbel.

 

[Grazing]

Känner sig som autistisk, mer är väl att jag inte känner igen mig i dom symptom autism ger.

Har funderat på om jag ska ta mig mod till att göra nya utredningar eller åtminstone gå till psykolog för att få hjälp för mitt mående. Men blir ju ett problem för det är en del i mitt trauma. Jag hört att psykologisk hjälp är bättre för vuxna än barn, men jag vet inte.

Under hela barndomen/tonåren så har skola/vård osv behandlat mig som ett litet barn som inte förstår nånting och som bara är envist/inte kan bete sig. Skyller på autismen att dom här barnen är så. Det känns som att min identitet blivit autistisk, dom glömmer bort att jag faktiskt är en människa med egen person. Pratar över mitt huvud och som att jag inte finns. Förutfattade meningar om hur jag fungerar. Stora problemet har ju också varit att jag inte kunnat prata med personer utanför hemmet efter mitt trauma. Har varit svårt för vården att hjälpa mig när jag inte kan sätta ord på mina egna känslor, men samtidigt tycker man att det borde finnas kunskap och förståelse för ett barn som blivit traumatiserat. Uppenbart att jag inte kan be om hjälp själv när jag var barn.

Har också varit så att allt fokus ligger på mina diagnoser. Har sökt hjälp flera år för onormal trötthet och huvudvärk. Läkarna tar för givet att det bara är psykosomatisk och att jag är autistisk. Efter mycket om och men fick jag tillslut undersöka huvudet som visar förändringar i hjärnan som måste undersökas vidare av neurolog. Det är liksom sånt jag blir trött på, att autismen blir hela min identitet för andra. När det inte ens känns säkert att jag har det. För mig har autism diagnosen aldrig hjälpt mig, det har bara satt mig i mera trubbel.

Har du inte sökt psykiatrisk hjälp i vuxen ålder så är det ju att börja där. Det har utvecklat sig, iallafall här, det här med att få hjälp även om man har autism, det går att få hjälp för ångesten osv. Man måste bara hitta rätt och söka hjälpen.

Det du skriver att dom pratade över dig osv hade förmodligen hänt oavsett diagnos eller inte då du ju inte pratade med dom. Det är förmodligen inte pga diagnosen dom har behandlat dig så. Tyvärr så är det ofta så det blir när man själv har svårt att kommunicera med folk och har svårt att prata om hur man känner och vad man behöver hjälp med. Lätt att känna sig överkörd. Min erfarenhet av psykiatrin oavsett ålder och problem är att dom står ganska handfallna när man inte är bra på att prata och sätta ord på vad man känner.

Sen det här med mod att göra mer utredningar, det låter som att du är rädd för vad utredningarna kommer visa. Jag förstår dock, jag kämpade emot min diagnos flera år och har gjort ett antal utredningar och alla visar alltid på samma sak. Det kan vara svårt att acceptera diagnosen, speciellt om man förknippar diagnosen med att folk behandlar en som om man är mindre människa och inte tas på allvar.

Vill du veta säkert så gör en ny utredning, visar den på autism igen så jobba med att acceptera diagnosen. Livet blir mycket lättare när man accepterat diagnosen och problemen den kommer med och ju mer man lär känna sig själv och sina problem ju lättare bir det att hamna rätt i vården.

Säger inte att du har diagnosen, bara att det kanske är bra att inte beskylla den för hur folk har behandlat dig. Dom som du träffat på har inte agerat rätt oavsett diagnos eller inte och hade förmodligen behandlat dig på det sättet ändå. Och det är svårt att få vården att tro på en även utan diagnoser, speciellt när det gäller diffusa problem som inte är lätt att koppla till något.

 

[_Elly_]

Jag har alltid fått höra att man inte ska göra utredningar i samband med trauman eller före behandlad PTSD för att just felaktiga resultat kan uppkomma. Vilket i sig blir problem om personen ändå har någon NPF men ja :/ Vissa saker du nämner som autistiska är till viss del mer myter/mer komplexa.

 

[Rosett]

Jag har en fundering angående diagnos och feldiagnosticering.

När jag var runt 12 blev fick jag diagnosen autism samt en ovanlig och mycket komplicerad ångestdiagnos. Detta var efter att jag nyss hade blivit utsatt för misshandel under 2 år.

Nu är jag 23 år och funderar på om jag verkligen är autistisk eller om min ångestdiagnos och ptsd kan misstas för autism? För jag känner mig inte autistisk. Jag förstår sociala koder, har inte svårt för flexibilitet och känner mig inte särskilt ”inrutad” som folk med autism beskriver sig. Egentligen är jag också en mycket social person som gillar att prata om man bortser från min ångest. Å andra sidan har jag svårt för att prata med nya människor, känner att jag inte vet vad jag ska säga, svårt att komma in i grupper. Men tänker att det är en stor del av min ångest/sociala ångest samt ptsd. För den ångestdiagnos jag har kan ofta misstas för autism, då den gör mig helt blockerad och apatisk när den väl kickar in. Vilket också kan resultera i att mitt huvud blir helt blankt när jag ska socialisera trots att jag vet vad jag ska säga.

Är det vanligt att bli feldiagnosticerad? Är det verkligen rättvist att sätta autism som diagnos precis efter ett gravt trauma, som också gjorde att dom inte kunde göra korrekt utredning på mig. Är absolut inget fel med att ha autism, men denna diagnos har gjort att alla (vården+skola) behandlar mig som någon efterbliven och inkapabel samt hindrat mig från att få hjälp för min ångest och ptsd. Har inte ens fått en ptsd diagnos trots att jag har alla symptom.

Jag fick asperger- och ADD-diagnoserna 2011, i år har jag även fått PTSD-diagnos, efter väldigt mycket påtryckningar om utredning från min sida. Misstänker att ena eller båda NPF-diagnoserna är fel men tack vare dem har jag fått sjukersättning och boendestöd. Kommer inte begära ny utredning för jag är så osäker. (Måste ju behandla bort PTSDn för att kunna veta om symtomen beror på den).
Får ingen behandling för min PTSD pga samsjuklighet och komplexa problem, som de säger.
Har anmält utebliven behandling/utebliven diagnos/vårdskada till LÖF Patientförsäkring men utredningen tar lång tid, vet inte om mitt ärende är extra komplicerat eftersom jag haft många felaktiga diagnoser innan jag fick PTSD-diagnosen.

Jag har alltid fått höra att man inte ska göra utredningar i samband med trauman eller före behandlad PTSD för att just felaktiga resultat kan uppkomma. Vilket i sig blir problem om personen ändå har någon NPF men ja :/ Vissa saker du nämner som autistiska är till viss del mer myter/mer komplexa.

Det har jag aldrig hört. Bra att du skrev det.

 

[Rosett]

När jag genomgick neuropsykiatrisk utredning som 40 åring ( 3 år sen) sa de att det är väldigt svårt att särskilja på autism och PTSD då flera symtom yttrar sig på samma sätt.

Hade ingen aning om detta. Visste att ADHD och PTSD kan likna varandra men inte att autism och PTSD kan göra det.

 

[kma]

Hade ingen aning om detta. Visste att ADHD och PTSD kan likna varandra men inte att autism och PTSD kan göra det.

Jag träffade två läkare och en psykolog på neuropsyk. Alla tre tog upp problematiken med att särskilja vad som är vad, speciellt pga min omfattande traumatisering under hela barndomen och även därefter.

Jag har gått traumaterapi 3 olika omgångar snart är jag uppe i totalt 160 sessioner. Det brukar vara svårt att få traumaterapi vid omfattande samsjuklighet och/eller vid npf. Vilket känns väldigt märkligt då trauman ofta orsakar de svåraste problemen. Iaf i mitt fall. Sen är jag långt ifrån frisk. Men jag har fått fler strategier. Och nu försöka jobba med de problem jag har som är autismen.

 

[Rosett]

Jag träffade två läkare och en psykolog på neuropsyk. Alla tre tog upp problematiken med att särskilja vad som är vad, speciellt pga min omfattande traumatisering under hela barndomen och även därefter.

Jag har gått traumaterapi 3 olika omgångar snart är jag uppe i totalt 160 sessioner. Det brukar vara svårt att få traumaterapi vid omfattande samsjuklighet och/eller vid npf. Vilket känns väldigt märkligt då trauman ofta orsakar de svåraste problemen. Iaf i mitt fall. Sen är jag långt ifrån frisk. Men jag har fått fler strategier. Och nu försöka jobba med de problem jag har som är autismen.

Japp, jag får ingen terapi för min kroniska PTSD men de ”vill hjälpa” mig med min autism och ADHD.
PTSDn är mitt största problem men det anser inte vården. Autism är ju alltid huvuddiagnos och allt beror på den, tydligen.

 

[kma]

Japp, jag får ingen terapi för min kroniska PTSD men de ”vill hjälpa” mig med min autism och ADHD.
PTSDn är mitt största problem men det anser inte vården. Autism är ju alltid huvuddiagnos och allt beror på den, tydligen.

Det är så ledsamt när man inte får hjälp för att någon annan diagnos står i vägen. De borde kunna jobba i team eller iaf samköra lite trots olika enheter och ge en hjälp med både och. Hur sjutton ska man annars må bättre.
Kan du gå privat? Blir ju tyvärr dyrt.

På mina läkarintyg är PTSD huvuddiagnos.

 

[Rosett]

Det är så ledsamt när man inte får hjälp för att någon annan diagnos står i vägen. De borde kunna jobba i team eller iaf samköra lite trots olika enheter och ge en hjälp med både och. Hur sjutton ska man annars må bättre.
Kan du gå privat? Blir ju tyvärr dyrt.

På mina läkarintyg är PTSD huvuddiagnos.

Har letat efter nån privat med avtal men de verkar inte vilja ha för komplicerade patienter.
Betala privat kan jag inte, har sjukersättning på garantinivå.

 

[kma]

Har letat efter nån privat med avtal men de verkar inte vilja ha för komplicerade patienter.
Betala privat kan jag inte, har sjukersättning på garantinivå.

Åh förstår, det blir lite svårt att betala för privat terapi då.
Finns det någon du träffat på psykiatrin som är bra? Som kan kriga för dig? Jag hade en jättebra arbetsterapeut som sett till att jag fått mina senaste två omgångar traumaterapi (först på öppenpsyk, nu på specialistenhet).

 

[Rosett]

Åh förstår, det blir lite svårt att betala för privat terapi då.
Finns det någon du träffat på psykiatrin som är bra? Som kan kriga för dig? Jag hade en jättebra arbetsterapeut som sett till att jag fått mina senaste två omgångar traumaterapi (först på öppenpsyk, nu på specialistenhet).

Nä, det finns ingen där som bryr sig. Skulle det finnas så skulle det inte spela nån roll eftersom att deras vårdåtagande är autism och ADHD, inte PTSD. De "kan inte" erbjuda behandling för PTSD.

 

[kolblakkur]

Jag vet inte hur vanligt det är med feldiagnosticering men en anhörig till mig blev feldiagnosticerad; minns inte vilken diagnos hen fick (autism? Aspbergers? ADHD? ADD?), men visade sig sedan istället vara en lätt utvecklingsstörning.