Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Jag försöker lära mig
Måste man in till butik och prova ut rätt nyans?
Hur ofta bör man rengöra huden i ansiktet och med vad?
Hur får man snygga händer?
Jag försöker lära mig
Måste man in till butik och prova ut rätt nyans?
Hur ofta bör man rengöra huden i ansiktet och med vad?
Hur får man snygga händer?
Jag ser inte att skönhet eller ungdom (avsaknad av rynkor) har med prydlighet att göra. Rätt klädd för rätt tillfälle absolut och håret i ordning.Min farmor var en sån där prydlig människa utan större ansträngning. Men helt utan var det inte.
Men hon använde aldrig smink. Ingen speciell hudvård. Aldrig aldrig makeup. Fantastisk hy. Inte en rynka förrän över 70.
Alltid välklädd och kunde se välklädd ut i verkstadsoverall eller thermobyxor.
Vaknade på morgonen oxh drog en kam genom håret. Etc.
Dock, hon är den som lärde mig allt jag kan om kläder. Inte hur man framhäver eller döljer, men hur man klär sig rätt för olika saker. Och det avspeglades i henne själv och det medverkade till bilden av henne. Även om hon såg prydlig ut i overall.
Hon fick en stroke väl över 90 år gammal. DÅ insåg jag att hon INTE var helt naturligt prydlig. Hon hade inte självlockigt hår. Hon la det en gång/v men när ingen såg. Spolar och läggningsvätska.
Utan det. Och klädd i fleecetröjor och mysbyxor i rullstol så sjönk prydlighetsfaktorn rejält även om det var långt från kaos.
Efter det slutade jag tro på min förmåga att bedöma vad som är "naturligt" och inte hos folk jag inte känner. Delvis även pga en arbetskompis som aldrig hade smink. Trodde vi. Det hade hon. Men jävligt bra smink. Dessutom hade hon ett frisörkonto som var astronomiskt för att kunna ha det där håret som skötte sig själv och såg likadant ut när hon vaknade och som hon bara behövde låta självtorka (så var det. Men bara med de dyra täta frisörbesöken). Som hade jättefina naturliga, omålade naglar. Men gick på handvård var tredje vecka. Etc.
Så igen, det finns naturligt prydliga och de som verkar vara det men inte är det. Känner man inte människan väl är det svårt att veta.
Jag ser inte att skönhet eller ungdom (avsaknad av rynkor) har med prydlighet att göra. Rätt klädd för rätt tillfälle absolut och håret i ordning.
Okej jag ser inte att avsaknad av rynkor har med prydlighet att göra alls. Man ser inte prydlig ut för att man inte har rynkor man kan se prydlig ut med rynkor. Det är liksom inte en parameter i att se prydlig ut.Hur läste du in det? Avsaknad av rynkor utan hudvård = bra hy, bra hudgener. Dvs den fördel man pratat om i tråden som gör att det är lättare se prydlig ut automatiskt.
Okej jag ser inte att avsaknad av rynkor har med prydlighet att göra alls. Man ser inte prydlig ut för att man inte har rynkor man kan se prydlig ut med rynkor. Det är liksom inte en parameter i att se prydlig ut.
Så det du ville beskriva var att du pga av rosace behöver ha en annan rutin för ansiktshygien än din farmor och att du pga av samma hudproblem känner att du behöver använda sminkprodukter för att känna dig prydlig?Nu gjorde du det igen? Jag ha är aldrig påstått att rynkor definierar prydlighet eller ej? Läs hela meningen och de intill. Farmor hade fördelen att ha en naturligt bra hud. Som såg frisk och bra ut (jämn hudton, rosiga kinder osv) av sig själv utan omvårdnad. Dessutom behövde den inte ansiktskräm för att vara mjuk och spänstig. Bra gener helt enkelt. Som ett av flera exempel på det där med bra gener och hud som helt av sig själv ser bra ut la jag till att hon fick rynkor sent. Inte för rynkor definierar prydlighet eller inte prydlighet utan för att det visar (det att hon inte ens fick rynkor förrän sent trots noll omvårdnad) på just vilka lyxigt bra hudgener hon hade.
Så häng inte upp nåt fiktivt samband på rynkor och prydlig. De var en av flera detaljer för att förklara att hon hade turen på sin sida genetiskt med hyn på alla vis.
Jag är i mycket en avbild av min farmor , men jag hade INTE samma tur med huden. Och skulle se ut som ett flagande illrött russin med samma icke-existerande hudvård som hon hade. Vilket inte skulle vara prydligt - men inte pga rynkorna utan pga att huden inte skulle se fräsch ut i övrigt. Hänger du med?
Så det du ville beskriva var att du pga av rosace behöver ha en annan rutin för ansiktshygien än din farmor och att du pga av samma hudproblem känner att du behöver använda sminkprodukter för att känna dig prydlig?
Så det du ville beskriva var att du pga av rosace behöver ha en annan rutin för ansiktshygien än din farmor och att du pga av samma hudproblem känner att du behöver använda sminkprodukter för att känna dig prydlig?
Fräsch? Är det någon är som pratat om att inte sköta sin hygien och då menar jag hygien som att hålla sig ren, inte fiktiv hygien som rakning, smink och liknande. Som inte har med hygien att göra utan med smak.Men snälla du! Vad är ditt problem?!
En fräsch människa är alltid trevligare (fysiskt) än en ofräsch oavsett om man har bra gener rakt igenom eller om man får vara lite extra noga med vissa delar.
Fräsch? Är det någon är som pratat om att inte sköta sin hygien och då menar jag hygien som att hålla sig ren, fiktiv hygien som rakning, smink och liknande. Som inte har med hygien att göra utan med smak.
Är det inte snarare de som uppfattar sig själva som prydliga? De flesta här har ju aldrig sett varann.
Beskrivs det inte rätt olika i den här tråden? Det verkar finnas rätt olika bild av vad prydlig innebär.Jag tror definitivt att människor är olika och att en del är mer prydliga än andra i sin framtoning. Men jag tror också att för att uppfattas som prydlig i den form som diskuteras här så ligger det en hel del jobb bakom det. Även om man inte tror det.
Beskrivs det inte rätt olika i den här tråden? Det verkar finnas rätt olika bild av vad prydlig innebär.
Jag har inte gått i taket, det tolkar du in själv.Ja. Men en sak de flesta (alla) verkar överens om är att de där med naturligt perfekt hud som alltid ser fräsch ut har ett enormt försprång. Just för de ser alltid prydligare ut än någon som inte har begåvats med en naturligt bra hud.
Sen har det diskuterats att de som inte har den där perfekta huden kan ge illusionen av att ha det med mer eller mindre jobb. Och att det kan vara ursvårt att veta om människan man möter på stan som har "naturligt perfekt och fräsch hud" verkligen har det eller är en skicklig illusionist.
Utifrån det har sen diskuterats hur de som anser de behöver och vill kan skapa illusionen.
Sen gick du i taket över någon feltolkning av rynkor och fortsatte feltolka. Nu vet jag inte riktigt vad du vill mer än protestera, fast mot vad vet jag inte?
Här är ett troll till. Har grovporig hy med fräknar och ärr efter acne, tjockt hår bestående av tunna hårstrån = flyger runt överallt och vägrar hålla någon annan form än rakt. Klippte av mig håret bara för att upptäcka en stor virvel mitt på bakhuvudet dvs allt det uppklippta håret i nacken lägger sig som någon sorts Trump-frisyr. Inte riktigt vad jag hade tänkt mig. Jag har länge klarat mig på att vara den som är "gullig" och möjligtvis "söt" men nu närmar jag mig 40 med stormsteg så det håller inte riktigt. Någon gång vill jag också jobba på kontor och då kan jag inte längre se ut som något katten har släpat in.
Jag är inte riktigt redo för det där steget ännu (känner inte igen mig i Vogues beskrivning -har självförtroende så det räcker och blir över) men när jag blir det; var finns hjälpen? Kan jag gå in på en skönhetssalong (heter det ens så? ), peka på mitt ansikte och säga "fixa det"? Vad kostar det? En (rik) kompis tipsade om att om man handlar för tillräckligt mycket pengar så kunde man boka en personal shopper på typ åhlens. Är det värt pengarna?
En sak som jag faktiskt skulle vilja ändra på ganska omgående är att det ser ut som jag har mustasch i vissa vinklar. Alltså huden på överläppen är lite mörkare, det är inte riktiga mörka strån (har nog normalt mycket ljusa fjun). Vad gör man åt det? Måste man vaxa bort fjunen och sminka bort det? Är det inte risk för att det ser överjävligt ut om fjunen växer ut igen om jag inte orkar upprätthålla?
Jag håller med. Det @Vogue (och någon mer, tror jag) beskriver handlar för mig om att dölja sin osäkerhet och vädja om bekräftelse.Fast jag håller inte med dig. Jag har precis som @Efwa skriver nog ganska bra självförtroende, vistas mkt i sammanhang där det är lätt att bli lilla gummad och är ganska van vid att stå på mig och stå upp för mig.
Men jag tror bara inte jag har prydlighet eller vad man nu vill kalla det- elegans kanske är ett bättre ord? I mig. Jag trivs i lite oreda och jag trivs med att veta att det faktiskt inte spelar någon roll om jag lägger 2 eller 20 min på mitt utseende, det blir inte riktigt som jag tänkt ändå.
För att dra in på ett sidospår har jag under en längre tid vikarierat som föreläsare för min tidigare chef, hon är rask, hurtig, glad och prydlig . Jag försökte vara henne första gångerna, utan att såklart lyckas alls. Jag är sarkastisk, lätt negativ, inte öppet hurtig (även om jag springer 4-5 mil i veckan) och helt oprydlig.
Det blev inte alls bra. Sen började jag vara mig själv och det blev så extremt mkt bättre, både på hur det kändes men även av de rent objektiva omdömena jag fått ta del av, trots att jag förhoppningsvis lyckats förmedla samma sak. Jag ser inte endast negativa saker i att inte lyckas vara sitt utseendemässigt bästa jag alltid, eller så kanske det precis är det jag är.