Det här är både en allmän fråga och specifik eftersom jag tränar en del med en medryttarhäst (mest för hand) som är ganska ojämn i kroppen och spänd.
Just denna specifika häst är ojämn (ena bogbladet sitter högre än det andra, vänster är "högst") vilket enligt ET beror på att hästen är väldigt spänd i höger bak och även framme vid slutet av halsen/manken på vänstersidan. Även är den lite spänd i "långa halsmuskeln" eller gummibandet som jag kallar det. Alltså överlinjen. Det kan man däremot inte tro om man ser hästen för den ser lång ut i överlinjen när den tränas. Det är bara i bakre delen av ryggen den inte vill släppa efter.
En sak jag också tänkt på är att hästen tar långa steg fram och gärna hamnar i ett högre tempo fram än bak, vilket gör att man förlorar mycket av samlingen när hästen vinklar sitt bäcken och bär med bakbenen.
Man märker att det tar emot i många situationer. Nu VET jag att denna kuse är kinkig i överkant och gärna säger till en gång för mycket än en gång för lite och är ganska lat "av naturen". Men så till själva frågan:
Vad hade ni prioriterat i det här läget? Jag anser inte att hästen är för ofräsch för att tränas, tvärtom så bör den ha lättare att bli mjuk i musklerna av träningen. Men mitt huvud säger att om man tränar på något halvdant, dvs låter hästen gå ojämnt för att inte tjafsa med den för mycket och sen successivt få den lite jämnare - blir den inte ännu mer ojämn av träningen då? Eller skulle ni satsa på väldigt korta pass med krav på åtminstone bra avslappning och hyfsad rakriktning? Då säger mitt hjärta att häststackaren kommer tycka att träningen är obehaglig. Är det ett nödvändigt ont man får ta till en början?
Och: har ni några tips på hur man lösgör höger bak? Den sätter gärna det benet långt fram, men vinklar det oftast vid sidan av tyngdpunkten. Höger bak känns som en viktig del i pusslet.
Just denna specifika häst är ojämn (ena bogbladet sitter högre än det andra, vänster är "högst") vilket enligt ET beror på att hästen är väldigt spänd i höger bak och även framme vid slutet av halsen/manken på vänstersidan. Även är den lite spänd i "långa halsmuskeln" eller gummibandet som jag kallar det. Alltså överlinjen. Det kan man däremot inte tro om man ser hästen för den ser lång ut i överlinjen när den tränas. Det är bara i bakre delen av ryggen den inte vill släppa efter.
En sak jag också tänkt på är att hästen tar långa steg fram och gärna hamnar i ett högre tempo fram än bak, vilket gör att man förlorar mycket av samlingen när hästen vinklar sitt bäcken och bär med bakbenen.
Man märker att det tar emot i många situationer. Nu VET jag att denna kuse är kinkig i överkant och gärna säger till en gång för mycket än en gång för lite och är ganska lat "av naturen". Men så till själva frågan:
Vad hade ni prioriterat i det här läget? Jag anser inte att hästen är för ofräsch för att tränas, tvärtom så bör den ha lättare att bli mjuk i musklerna av träningen. Men mitt huvud säger att om man tränar på något halvdant, dvs låter hästen gå ojämnt för att inte tjafsa med den för mycket och sen successivt få den lite jämnare - blir den inte ännu mer ojämn av träningen då? Eller skulle ni satsa på väldigt korta pass med krav på åtminstone bra avslappning och hyfsad rakriktning? Då säger mitt hjärta att häststackaren kommer tycka att träningen är obehaglig. Är det ett nödvändigt ont man får ta till en början?
Och: har ni några tips på hur man lösgör höger bak? Den sätter gärna det benet långt fram, men vinklar det oftast vid sidan av tyngdpunkten. Höger bak känns som en viktig del i pusslet.