Present till pensionerad, social änka

[tuaphua]

Jag har en släkting som har det tufft. Hon är en tuff jäkel som är mkt optimistiskt lagd. Men hon förlorade för ett par år sedan sin make och livspartner sedan de var unga.
Hon har alltid varit väldigt(!) social. Och har nyligen gått i pension och blivit ensam IOM makens bortgång, pension, covid och att barnbarnen nått tonåren och inte vill vara med farmor lika mkt. Och då dottern skilde sig försvann nära umgänget med svärsonens föräldrar.
Hon och maken flyttade 100 mil från sitt stora sociala nätverk för att bo nära barn och barnbarn.
Hon har testat lite olika kurser etc. Men folk verkar mest gå dit för att lära sig grejen och inte umgås liksom.

Nu kommer hon på besök till helgen. Och vi skulle så gärna vilja ge henne ngt.
Något som ger lite glädje. Kanske något som kan ge mindre ensamhet. Ja, jag vet inte!
Har ni tips? Bomba mig!

Hon tycker om god mat, resor, ute-aktiviteter av olika slag, är rätt kreativ och tycker om att umgås med folk.

 

[tanten]

Har du trevligt folk som skulle tycka det var kul med en middag? Dvs ett glatt sällskap och god mat. Sånt kan göra även den ensammaste tant lycklig

 

[SaraXX]

Inget som en ger i present men...skulle en liten hund vara något? Både för sällskap och att den kan ge sociala kontakter i form av andra hundägare.

 

[Badger]

Jag har en släkting som har det tufft. Hon är en tuff jäkel som är mkt optimistiskt lagd. Men hon förlorade för ett par år sedan sin make och livspartner sedan de var unga.
Hon har alltid varit väldigt(!) social. Och har nyligen gått i pension och blivit ensam IOM makens bortgång, pension, covid och att barnbarnen nått tonåren och inte vill vara med farmor lika mkt. Och då dottern skilde sig försvann nära umgänget med svärsonens föräldrar.
Hon och maken flyttade 100 mil från sitt stora sociala nätverk för att bo nära barn och barnbarn.
Hon har testat lite olika kurser etc. Men folk verkar mest gå dit för att lära sig grejen och inte umgås liksom.

Nu kommer hon på besök till helgen. Och vi skulle så gärna vilja ge henne ngt.
Något som ger lite glädje. Kanske något som kan ge mindre ensamhet. Ja, jag vet inte!
Har ni tips? Bomba mig!

Hon tycker om god mat, resor, ute-aktiviteter av olika slag, är rätt kreativ och tycker om att umgås med folk.

Vissa stadsteatrar har ett slags årskort på föreställningar och gäng som går på dem. Lite dyrt att ge hipp som happ kanske men kan vara något att tipsa om.

 

[tuaphua]

Har du trevligt folk som skulle tycka det var kul med en middag? Dvs ett glatt sällskap och god mat. Sånt kan göra även den ensammaste tant lycklig

Ja, när hon kommer hit ska vi ha andra över samtidigt. Men vi bor nästan 30 mil från varann. Så det är lite knöligt att styra bara middag och med någon större regelbundenhet.

 

[tuaphua]

Inget som en ger i present men...skulle en liten hund vara något? Både för sällskap och att den kan ge sociala kontakter i form av andra hundägare.

Ja, en annan släkting hade lyft den frågan nyligen. Ska inte trycka på för hårt. Men ska se hur hon känner inför det. Hon tycker ju om djur.
Förr har hon inte velat bli så låst. Men nu har hon ju inte lika mkt saker hon gör.

 

[tuaphua]

Vissa stadsteatrar har ett slags årskort på föreställningar och gäng som går på dem. Lite dyrt att ge hipp som happ kanske men kan vara något att tipsa om.

Vad kul! Det ska jag kolla om det finns ngt där hon bor. Tack!

 

[tott]

Ja, en annan släkting hade lyft den frågan nyligen. Ska inte trycka på för hårt. Men ska se hur hon känner inför det. Hon tycker ju om djur.
Förr har hon inte velat bli så låst. Men nu har hon ju inte lika mkt saker hon gör.

...eller en siames eller oriental eller liknande raskatt som oftast är väldigt social men "lindrigare" att ha än en hund. Nämnda kattraser sägs behöva sällskap av samma ras, men man ser ibland vuxna katter som omplaceras just för att de inte trivs med andra.

Här t.ex https://siames.ifokus.se/discussion/1525815/omplacering-4-arig-hona.

 

[Verdandi]

Jag har en släkting som har det tufft. Hon är en tuff jäkel som är mkt optimistiskt lagd. Men hon förlorade för ett par år sedan sin make och livspartner sedan de var unga.
Hon har alltid varit väldigt(!) social. Och har nyligen gått i pension och blivit ensam IOM makens bortgång, pension, covid och att barnbarnen nått tonåren och inte vill vara med farmor lika mkt. Och då dottern skilde sig försvann nära umgänget med svärsonens föräldrar.
Hon och maken flyttade 100 mil från sitt stora sociala nätverk för att bo nära barn och barnbarn.
Hon har testat lite olika kurser etc. Men folk verkar mest gå dit för att lära sig grejen och inte umgås liksom.

Nu kommer hon på besök till helgen. Och vi skulle så gärna vilja ge henne ngt.
Något som ger lite glädje. Kanske något som kan ge mindre ensamhet. Ja, jag vet inte!
Har ni tips? Bomba mig!

Hon tycker om god mat, resor, ute-aktiviteter av olika slag, är rätt kreativ och tycker om att umgås med folk.

En återkommande aktivitet som pågår under lång tid kan göra det lättare att så småningom knyta kontakter, jämfört med kortare kurser som tar slut efter x antal tillfällen.
Gärna något som gör att det blir enkelt att ta en fika tillsammans i anslutning till (efter) aktiviteten om man vill. Många fikar t.ex. med sitt ridgäng efter ridlektionen, så det borde väl finnas fler som gör så i andra sammanhang (hoppas jag)?

Om din släkting inte vill/har möjlighet att skaffa ett eget djur, kanske hon kan ta hand om andras? T.ex. som dagmatte.

Annars, om hon är social och kreativ, så kanske ett kollektivboende kan vara något? Det finns för äldre och behöver inte innebära mer än att man bor i sin lägenhet, men förväntas lägga viss tid på t.ex. laga mat i matlag/handla/sköta trädgård tillsammans med sina grannar. Ofta brukar de ordna egna aktiviteter ihop som yogapass, spela bridge, föreläsningar osv.

Angående present. Ett årskort kan bli lite svårroddat om man förväntas gå tillsammans med någon flera gånger. Särskilt om det redan nu saknas vänner/familj att umgås med kontinuerligt. Då tror jag det är lättare att ge bort ett engångstillfälle på något och samtidigt jaga upp ett barnbarn eller väninna som vill följa med på just det tillfället.

 

[Badger]

Jag har en släkting som har det tufft. Hon är en tuff jäkel som är mkt optimistiskt lagd. Men hon förlorade för ett par år sedan sin make och livspartner sedan de var unga.
Hon har alltid varit väldigt(!) social. Och har nyligen gått i pension och blivit ensam IOM makens bortgång, pension, covid och att barnbarnen nått tonåren och inte vill vara med farmor lika mkt. Och då dottern skilde sig försvann nära umgänget med svärsonens föräldrar.
Hon och maken flyttade 100 mil från sitt stora sociala nätverk för att bo nära barn och barnbarn.
Hon har testat lite olika kurser etc. Men folk verkar mest gå dit för att lära sig grejen och inte umgås liksom.

Nu kommer hon på besök till helgen. Och vi skulle så gärna vilja ge henne ngt.
Något som ger lite glädje. Kanske något som kan ge mindre ensamhet. Ja, jag vet inte!
Har ni tips? Bomba mig!

Hon tycker om god mat, resor, ute-aktiviteter av olika slag, är rätt kreativ och tycker om att umgås med folk.

Btw, det finns ingen kurs som skulle kunna intressera både något/ett par barnbarn och släkting samtidigt, en kurs som går termin efter termin, helst med fika. Som teckning eller stickning (det är väl väldigt populärt bland unga nu?) eller kör, bokklubb med hm sci fi tema, så de kan plocka upp en gemensam grej och få närmare kontakt igen? Sedan kanske en kompis att gå med gör att det är lättare att komma in i samtal.

 

[tuaphua]

...eller en siames eller oriental eller liknande raskatt som oftast är väldigt social men "lindrigare" att ha än en hund. Nämnda kattraser sägs behöva sällskap av samma ras, men man ser ibland vuxna katter som omplaceras just för att de inte trivs med andra.

Här t.ex https://siames.ifokus.se/discussion/1525815/omplacering-4-arig-hona.

De har haft katt förr. Så jag ska lyssna lite med henne kring det.
Men även om en katt ger sällskap så tror jag det är mer mänsklig kontakt som vore grejen.

Hon har ju jobbat hela livet som lärare för små barn och har mycket specialistkompetens på området just för att hon tycker om att hjälpa folk och vara med folk. Och hon kommer från en by långt upp i Norrland där hon iom sitt jobb haft alla ungar i skolan och lärt känna deras föräldrar. Det är också en by där många släktingar bor och hon har sett till att pyssla om dem och hitta på äventyr för dem. Hon älskar planerandet av sånt och kring att få besök. Både hon och maken var mycket sociala.
Hon har umgåtts med barn/föräldrar hela dagarna och därefter har det varit mycket andra aktiviteter, umgänge med grannar, gemensamma semestrar etc.

 

[tuaphua]

Btw, det finns ingen kurs som skulle kunna intressera både något/ett par barnbarn och släkting samtidigt, en kurs som går termin efter termin, helst med fika. Som teckning eller stickning (det är väl väldigt populärt bland unga nu?) eller kör, bokklubb med hm sci fi tema, så de kan plocka upp en gemensam grej och få närmare kontakt igen? Sedan kanske en kompis att gå med gör att det är lättare att komma in i samtal.

De umgås ju en del. Så det är inte så att de inte ses. Men när de var yngre hämtade alltid hon eller maken dem på dagis/fritids etc och hade dem hos dem tills föräldrarna slutade jobbet och hämtade dem där.
I den åldern vill man ju hellre hänga med kompisar än vara hos farmor varje eftermiddag.

Nu när hon inte jobbar är det ju väldigt mkt dötid för en pigg och aktiv människa. Och väldigt tomt utan sin livskamrat som varit så full med humor, intelligens, kärlek etc. De hade ett rikt liv ihop, mellan varann.

 

[tuaphua]

En återkommande aktivitet som pågår under lång tid kan göra det lättare att så småningom knyta kontakter, jämfört med kortare kurser som tar slut efter x antal tillfällen.
Gärna något som gör att det blir enkelt att ta en fika tillsammans i anslutning till (efter) aktiviteten om man vill. Många fikar t.ex. med sitt ridgäng efter ridlektionen, så det borde väl finnas fler som gör så i andra sammanhang (hoppas jag)?

Om din släkting inte vill/har möjlighet att skaffa ett eget djur, kanske hon kan ta hand om andras? T.ex. som dagmatte.

Annars, om hon är social och kreativ, så kanske ett kollektivboende kan vara något? Det finns för äldre och behöver inte innebära mer än att man bor i sin lägenhet, men förväntas lägga viss tid på t.ex. laga mat i matlag/handla/sköta trädgård tillsammans med sina grannar. Ofta brukar de ordna egna aktiviteter ihop som yogapass, spela bridge, föreläsningar osv.

Angående present. Ett årskort kan bli lite svårroddat om man förväntas gå tillsammans med någon flera gånger. Särskilt om det redan nu saknas vänner/familj att umgås med kontinuerligt. Då tror jag det är lättare att ge bort ett engångstillfälle på något och samtidigt jaga upp ett barnbarn eller väninna som vill följa med på just det tillfället.

Hennes dotter tipsade om crossfit för seniorer. Och det är enda gänget som också vill fika länge ihop. Ironiskt nog! Så hon har träffat några där.

Jag tror en släkting frågat om dagmatte både för att hon då får hjälpa till, som hon vill, och komma ut med hunden och kanske träffa folk så. Vi får se om det kommer upp nu när hon kommer hit.

Jag tror hon vill fortsätta bo i sitt hus. Dels levde hon ju med maken där. Och dels vill hon nog ha sitt eget iaf.
Hon är 70 år och aktiv. Så hon vill nog inte lämna det. Och jag tror inte det vore rätt för henne heller.

Hon är inte helt ensam. Hon har två vuxna barn i samma stad och 2 barnbarn etc. De umgås en del.
Men hon behöver nog mer än så. Och jag tror inte hon kommer vara öppen för ny man. Han var hennes livs kärlek som hon ser det.

 

[Saija]

Kontaktperson som en extramormor/farmor?
Eller annonsera om någon som skulle vara i behov av det?

 

[Tofs]

Kanske presentkort på studiecirkel? Keramik, målning etc? Min erfarenhet av studieförbund och speciellt kurser på dagtid är att det är många äldre som går just för det sociala.

 

[MiaMia]

Hon har ju jobbat hela livet som lärare för små barn och har mycket specialistkompetens på området just för att hon tycker om att hjälpa folk och vara med folk. Och hon kommer från en by långt upp i Norrland där hon iom sitt jobb haft alla ungar i skolan och lärt känna deras föräldrar. Det är också en by där många släktingar bor och hon har sett till att pyssla om dem och hitta på äventyr för dem. Hon älskar planerandet av sånt och kring att få besök. Både hon och maken var mycket sociala.
Hon har umgåtts med barn/föräldrar hela dagarna och därefter har det varit mycket andra aktiviteter, umgänge med grannar, gemensamma semestrar etc.

Skulle hon tycka om att vara kontaktperson eller stödfamilj genom handikappomsorg/socialtjänst? Låter som det kunde vara guld för någon person som har svårt att aktivera sig själv med fritidsaktiviteter och/eller bygga egna sociala nätverk.

 

[tuaphua]

Kontaktperson som en extramormor/farmor?
Eller annonsera om någon som skulle vara i behov av det?

Jag tänker mer på en present vi kan ge. Lite svårt att ge bort ett barn liksom.

 

[tuaphua]

Skulle hon tycka om att vara kontaktperson eller stödfamilj genom handikappomsorg/socialtjänst? Låter som det kunde vara guld för någon person som har svårt att aktivera sig själv med fritidsaktiviteter och/eller bygga egna sociala nätverk.

Alltså hon har inte direkt svårt att knyta kontakter etc. Men covid har väl liksom bromsat mycket av aktiviteter och möten med andra. Och det har påverkat hennes mående.

Så jag funderar på en present som kanske kan skapa möten tex nu när det öppnat upp lite mer.
Eller någon upplevelse eller ja.. Jag vet inte riktigt..

 

[SaraXX]

Jag har skrivit om ett gäng damer som var på en veckas grafitikurs på folkhögskola. Något sånt kanske?

 

[MiaMia]

Jag tänker mer på en present vi kan ge. Lite svårt att ge bort ett barn liksom.

Nej, jag spann iväg på önskemålet om sociala aktiviteter. Glömde att det var en present du frågade om.