Prata med hästen...

Sv: Prata med hästen...

Hästar kan skaffa sig ett ordförråd på runt 300 ord :)

Det är klart att i början får man ju visa vad man menar samtidigt som säger ordet man vill att de ska koppla med just det momentet, men sen fattar de faktiskt.

Om jag står på kärringstegen och ber om ett steg till, så kommer ett steg varken mer eller mindre och då är mitt kroppspråk fokuserat på att hoppa upp, ingenting annat. Det är ju inte varje gång som man leder fram exakt rätt.

Om jag står bakom och fixar med bensnörena och säger "Inte vifta" (fröken är lite kittlig), så finns det ju inget kroppspråk att läsa av eftersom jag då är dold.

mm mm
 
Sv: Prata med hästen...

Hästar kan skaffa sig ett ordförråd på runt 300 ord :)

Det är klart att i början får man ju visa vad man menar samtidigt som säger ordet man vill att de ska koppla med just det momentet, men sen fattar de faktiskt.

Om jag står på kärringstegen och ber om ett steg till, så kommer ett steg varken mer eller mindre och då är mitt kroppspråk fokuserat på att hoppa upp, ingenting annat. Det är ju inte varje gång som man leder fram exakt rätt.
Fast här kommer ordet in.-Kom! Använder oxå - ställ upp!
stå jämnt på alla fyra benen.
Om jag står bakom och fixar med bensnörena och säger "Inte vifta" (fröken är lite kittlig), så finns det ju inget kroppspråk att läsa av eftersom jag då är dold.

mm mm
Det där med bensnören går ej över på min heller. Bara måste vifta lite:grin: Samma vid lastning, men sparkar aldrig.
 
Sv: Prata med hästen...

Jag pratar mest med kroppspråk, det är det som funkar bäst tycker jag, det märker man om man tex importerat en häst. Det är inte säkert att tonlägen och ord är lika varandra (i dom olika språken) och då är det kroppen man får använda, om man i samband med det förstärker med ord så lär dom sig orden så småningom, men kroppsspråket kan dom rätt bra innan. Sen kan det va nyanser som är olika men jag upplever att det är enklare att "få till" än ord. Jag pratar också men mest för att förstärka ngt, klapp/smek kombinerat med duktig osv, jag orkar sällan "tjattra" det gör jag så mkt annars ;)
 
Sv: Prata med hästen...

Det bror väl på från vilken land den kommer ifrån;) Polen eller Ungern kräver nog sitt..
Min väninna pratar fortfarande en hel del engelska med sin.

De lär sig ett nytt språk ganska fort.
 
Sv: Prata med hästen...

Om jag står bakom och fixar med bensnörena och säger "Inte vifta" (fröken är lite kittlig), så finns det ju inget kroppspråk att läsa av eftersom jag då är dold.

En häst behöver inte ens vrida på huvudet för att kunna se vad som händer vid dess bakben, så dold är du inte.;)

I just det här fallet tror jag ändå att det handlar om kommandot i sig, tillsammans med tonfallet.
 
Sv: Prata med hästen...

Jag brukar prata med mina hästar ibland (antagligen tror folk att jag är knäpp när jag står och mumlar i boxen när jag borstar :crazy: som tur är har vi inte jättemånga inackorderade så jag är ganska ofta ensam) men långt ifrån alltid.
Jag tycker inte synd om dem när jag är tyst, snarare tvärtom. De tycker säkert att det är skönt när kackelmaja stänger truten :D
Däremot tycker jag att man hälsar på sin häst när man hämtar den i hagen eller boxen men det kan man göra med en klapp, en morot eller lite gos likaväl som att säga hej. Jag vet vad mina hästar föredrar som hälsning och det är inte ord/hälsningsfraser :D

Mvh JV
 
Sv: Prata med hästen...

Jag pratar inte så mycket med mina hästar i hanteringen, man jag klappar dem desto mer.
Använder rösten mer för att säga "här kommer jag" eller för att varna om hästen är påväg att göra något fel så de kan hejda sig, för kommandon, samt för att lugna ner om de är stressade.
Jag småpratar inte med mina hästar.

tex går jag ut i hagen för att hämta en häst, så kanske jag klappar på 4 stycken innan jag fångar in den jag ska ta in., de kommer lixom fram automatiskt för att kela lite :)
Jag inbillar mig dessutom att de inte blir så svårfångade om de lika ofta bara blir klappade som infångade.
 
Sv: Prata med hästen...

När jag flyttar mina hästar mellan stall och hage, hälsar jag (oftast verbalt och med klapp/kliande), sätter på grimskaftet, ger signal att vi ska gå. Går dit jag har tänkt mig, förväntar mig att hästen följer efter i god ordning, stannar när jag stannar et c.
När jag rider, använder jag min kropp som hjälper och berömmer verbalt med "bra" och som regel långa tyglar och klapp´när hästen gjort något bra.
Går inte omkring och babblar med hästarna utan försöker hålla mig kanska konsekvent kring vissa kommandon som jag vill att hästarna ska följa när de kommer verbalt, men i övrigt huvudsakligen kroppsspråket.

Jag tror att kroppsspråket är tillräckligt tydligt när hästen följer dit det är tänkt utan att konflikter uppstår.
 
Sv: Prata med hästen...

Jag pratar alltid med hästarna, på morgonen: god morgon är ni hungriga nu, då hörs det bästa ljudet man kan höra hästar som "brummar" gnäggar lågt eller va man ska kalla det sen får alla varsin klapp innan "frukost" och utsläpp, när dom gått ut i hagen då är det hej då, syns senare idag. När dom ska in: vill ni in nu? Sen brukar vi också få vissla på de stora hästarna som står längst upp i hagen oftas och ropa kom nu ! Nu ska vi in!. Det är naturligt att prata med dom sista vi gör på kvällen är lite mys go natt puss och så säger vi god natt syns i morgon.

Jätte löjligt kanske men är helt naturlig dom är levande varelser och även om vi komunicerar på olika sätt så tror jag de förstår en del av de vi säger i alla fall.:)
När jag var tonåring och fick min första häst så pratade jag med honom om ALLT! Och när det hade varit något jobbigt som det kan vara med rätt mycket i den åldern så gick jag ut i stallet satte mig på golvet i boxen och pratade och grät samtidigt, vet ni vad den FANTASTISKA OCH KLOKA:love: hästen gjorde då, jo han kom fram och la sitt stora huvud i mitt knä och stod där och bara trösta, han stod där länge oxå! Fanns ingen som kunde trösta som han (en varmblods hingst). Saknar den fina hästen!
 
Senast ändrad:
Sv: Prata med hästen...

Vissa dagar är jag försjunken i tankar, då pratar jag inte alls med hästarna. Det är väl det som är så skönt med hästar? Att jag kan "bara vara" och ändå kommunicera. Jag är ju ingen robot för det, det blir spontana skratt eller milda bannor, kanske tänker jag högt.

Men allt som oftast uttrycker jag spontant det jag tänker under tiden jag pysslar med hästarna. När jag rider pratar jag betydligt mer. Och skrattar mycket! En av de bästa sidorna med hästskötaryrket är sista fixet i stallet efter kvällsfodringen. När man inte har bråttom, går runt och checkar av läget hos alla hästar. Då blir det lågmält prat och kel. :love:
 
Sv: Prata med hästen...

Jag brukar väl småprata en del med de hästar jag rider eller hanterar, men då är det nog mest för att lugna mig själv och/eller hästen om någon av oss blir stressad. Däremot använder jag rösten ganska mycket för olika kommandon som jag intalar mig att blir tydligare om jag säger t.ex. "kom" och drar lite i grimskaftet istället för att bara dra.
 
Sv: Prata med hästen...

*kl*

Jag är en surrkuse med alla mina.

Alltid när jag kommer in i stallet så säger jag "Hej hästarna", "Godmorgon älsklingar" osv.
Hejar därefter vartefter jag går förbi dem.
Hästarna har lärt sig vem jag pratar med även om det är andra smeknamn män vad som används på dem i vanliga fall.
Belle - Bus
Verona - Nånis
Flamman - Ponny
Andean - Farfar
osv.

Jag surrar alltid när jag gör iordning.
"Hörru gammtant, ta och flytta rumpan nu."
När jag borstar brukar hon lägga huvudet på min axel när hon inte vill, för att protestera lite och säga att hon hellre gosar och inte är på humör.
"Okej tanten, då gör vi inget avancerat idag" så får jag fortsätta borsta.

En del av dem har lärt sig "hoppa" också.
Tex.
"Nu ska vi ut och hoppa hjärtat" och dom hoppglada hästarna blir genast på tårna.

Sjunger rätt ofta, nynnar och har mig.
Dock är jag rätt lågmäld när jag både pratar och sjunger så det verkar oftast mer harmoniskt än stressat som "snattrandet" någon beskrev.
 
Sv: Prata med hästen...

Jag pratar ofta med mina hästar, kanske lite för mycket :angel:
På morgonen när jag öppnar stalldörren säger jag alltid "God Morgon, sovit gott?", jag småpratar lite med dom, ger dom foder och även när jag tar ut dom. När jag tar in dom på kvällen pratar jag även då med dom och det sista jag säger är "God natt, sov så gott" :love: Inte för att jag tror att dom bryr sig om jag säger något helt annat eller om jag är tyst så är det för min skull! När jag är ute och rider sjunger jag mycket, lugnar både mig och hästen. Och skrämmer förhoppningsvis bort älgar och andra otäcka djur :D

Kan för övrigt säga att mina vet när det är mat, när dom ska få sin nattmat så säger jag alltid att nu är det "Förrätt" "Varmrätt" och "Efterrätt" Missar man en av de grejerna är det ett jävla liv!
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Prata med hästen...

Jag tycker djur (oavsett slag) är levande varelser som man ska bemöta med respekt, därför reagerar jag när jag ser folk ex hämta in en häst från hagen utan att ens prata med den. Går in i hagen, sätter på grimman, går iväg mot stallet, in i boxen, av med grimman och går ur boxen...utan att säga ett ljud. Självklart har inte hästar samma språk som oss, men jag tycker ändå vår häst "förstår" när man pratar med henne. Jag kanske pratar för mycket med henne :) men tycker det känns naturligt att berätta för henne vad jag tänker göra osv.
Hur gör ni andra? Vore kul att höra olika åsikter.


Jag pratar mycket med mina djur... och jag tror inte för ett ögonblick att de skulle ha svårt att förstå - hundarna fattar nästan alltid även när jag talar med dem i långa meningar och använder de vanliga orden i olika böjning, eller ibland helt andra ord: "Vänta" blir "kan du stanna kvar här en stund?" etc, det är väldigt sällan vi får några missförstånd :).

Hästarna förstår också ord och meningar aldelles utmärkt. Är man bara lugn och tydlig så sätter de ihop saker/beteenden/händelser med vissa specifika ord snabbt!

Såklart "måste" man inte prata, man kan visa med handgester, eller sådant också. Men varför göra saker krångligare för sig än nödvändigt... Jag tycker om att småprata med dem och hästarna ger en tydlig respons. :rofl:
 
Sv: Prata med hästen...

Hästen tycker inte att det är respektlöst om man inte pratar med den. För de är pratet bara ett sammelsurium av ord som de inte förstår.


Visserligen pratar hästarna själva inbördes mest med kroppsspråk men min personliga åsikt är att de kan lära sig betydligt fler människoord än vad vi tror. Som flockdjur är de ju vana vid att vara uppmärksamma på resten av flockens signaler- och vi människor är ju med i deras flock.

Hundar och grisar kan lära sig att förstå ord i förvånande antal så varför skulle inte en häst kunna göra det?

En grå jako papegoja (Alex) lärde sig förstå ca 100 olika ord.

Hunden Betsy ( bordercollie?) sägs förstå lite över 300 ord.

Vet inte om det finns nån forskning på hästars ordförståelse, men det hade varit spännande att veta mera i ämnet.
 
Sv: Prata med hästen...

Ponnyn på globen förrförra året sades kunna ca 200 ord.
mina kan nog bara ca 50. Säkert fler som jag inte vet om.

De vet oxå om när det är ämnat för den andra hästen eller hunden.

kommer ihåg ridskolehästarna som t o m kunde vändning på framdelen o gjorde det snabbare än att man hann med:crazy:
 
Sv: Prata med hästen...

De vet oxå om när det är ämnat för den andra hästen eller hunden.

Japp, mina är vana vid det. Beror kanske på att vi brukar säga hästens namn först vid kommandon typ " Vicke- kom hit", "Timon- INTE SÅ!" , "Tor- BRA där!".

Lika så om man hälsar eller det är nåt annat:

" Hej Tor!" , " Du ska få mat SNART Timon!"

Etc.

Hästar som inte är vana vid sånt kan bli jätterädda om man sitter på den ovana hästen och sedan grälar på sin egen häst ( under annan ryttare ca 30 meter bort). Hände mig en gång när en annan tjej red min ponny och jag en ridskolehäst på lektion. Min ponny jävlades rent ut sagt duktigt med tjejen och jag vrålade "TJELVAR- SKÄRP DIG! " för full hals.

Den stackars hästen jag red på höll alltså på att DÖ- stackarn blev skiträdd. Min ponny lystrade till och korrigerade sig och gick sedan fint med tjejen resten av lektionen. Han tänkte väl " Attans matte ser visst ALLT! SUCK!"

Jag tänkte ju inte på att den hästen jag red inte var van vid sånt här, eftersom vi gör det så ofta med våra egna...:angel: Hade jag suttit på nån av de egna kusarna hade jag fått en förströdd vändning av örat mot mig, sedan hade hästen konstaterat att grälet gällde nån annan...
 
Sv: Prata med hästen...

Haha, jag pratade ganska ofta med min älskade sköthäst jag hade för ett par år sedan. Var den som skötte honom flest gånger i veckan och lärde honom en hel del kommandon!

Men jag är en ganska tystlåten person så när jag pysslade med honom var det nog mer kroppsspråket som talade.
Däremot lärde jag honom "Upp" (lyft hoven så jag kan kratsa), "Flytta på dig" "Nej, andra hållet" ( :P ) och säkert något annat också.
Var alltid lika underbart att se hur han lyfte huvudet och tittade efter mig när jag ropade på honom när jag gick i stallgången!

Brukar småprata med hästar, även om jag hellre delar mina tankar med dem än snackar dagarna i ända.
 
Sv: Prata med hästen...

Jag brukar prata med min häst.. Men inte bara genom att tala. Jag ber om att få komma nära henne eller tackar när jag får tillåtelse.. Lika så så ber hon om att få komma nära mig eller ger tillåtelse. Jag hälsar när jag kommer fram och hon hälsar tbx o.s.v. Det låter lite löjligt jag vet men det är mycket små grejer som upprepas vid varje möte. Som en utomstående aldrig skulle se.

Så här ser det ut:

Jag kommer in i hagen. ca 5-10 meter ifrån henne så vänder hon på huvudet. Gör inte jag samma sak så går hon alt vänder öronen bak. Vänder jag oxå på huvudet så stannar hon (med öronen fram el åt sidorna). Alt att jag vänder på huvudet först så vänder hon på huvudet och stannar.

Det är samma sak varje gång. (Jag tror. Att alla hästar har en kroppszoon. (en zoon några meter runt individen)) Innan jag kommer in i hennes kroppszoon måste jag ha fått tillåtelse/ bet om tillåtelse genom att vända på huvudet. Annars är jag oartig och hon svarar genom att gå iväg eller ta öronen bakåt.

Någon som känner igen att en häst går iväg eller drar bak öronen när man kommer nära? ;)

När jag kommer fram till henne så vänder hon på huvudet än en gång och jag gör det samma. (dock mycket minde än sist) och så håller jag fram handen (hon e stor) och hon tar ned huvudet så ögonen är i samma höjd som mina eller lägre. Och jag smeker henne runt ögonen. (hon tycker det är så mysigt) :love:

Jag är inte riktigt helt 100 på hur det funkar bland hästar. Jag tror att det mycket väl är lika dant, hästen vänder på huvudet för tillåtelse om att komma nära/röra. Men jag har aldrig fått chansen att titta hur hästars beteende är i denna situation med andra hästar. Endast mellan mig och min häst. Så det är otroligt lite vetenskap i det jag skrivit. Men det är alltid samma procedur när jag kommer in i hagen. :D
 

Liknande trådar

Hästhantering Hej, Jag har stött på ett antal hästar på min ridskola som vid skötsel och borstning börjar ”vifta” med framhovarna och liksom ”dunkar”...
Svar
5
· Visningar
790
Hästhantering Har mitt sto på lösdrift. Har gått på box nattetid fram tillsnu då de går ute dygnet runt. Sen hon började göra detta så har hon blivit...
Svar
6
· Visningar
1 232
Senast: Cattis_E
·
Hästvård Jag har en häst med fyra vita strumpor och rosa hud därunder. Har under de senaste åren drabbats av olika grad av mugg/rasp under senare...
Svar
8
· Visningar
822
Senast: Fiorano
·
Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
99
· Visningar
15 122
Senast: Juli0a
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Höstföräldrar 2023
  • Vad gör vi? Del CCIV
  • Textiltvätt/mattvätt?

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp