Hidden
Trådstartare
Vet inte riktigt vad jag skulle döpa tråden till. Varning för låååååååångt inlägg. Vet inte riktigt var jag ska börja i hela historien heller utan att lämna ut för mycket detaljer.. Träffade en vän som jag tappat kontakten med för år sedan, och insåg att vänskapen fortfarande fanns kvar, men även något annat, en gnista. Det här är alltså en riktigt bra man, ödmjuk med bra värderingar, rolig, vänlig, artig, intelligent.. Under sommaren inleddes en sån riktig tonårsromans som denna TS är alldeles för gammal för 
Ja, ni vet, när livet är alldeles rosaskimrande och fjärilarna i magen lever livet och man är så lycklig som man inte visste att man kunde vara, både för mig och honom.
När det kom till den intima biten ville det inte riktigt fungera. De första gångerna var alldeles underbara med alla känslorna, härligt tonårshångel och utforskande kyssar Men när det kom till att få in den.. nix. Slapp. Prestationsångest trodde jag och försökte bara koppla av och hjälpa till så gott det gick med att få upp den / hålla den uppe utan att lägga någon press på. Flertal försök men det funkade helt enkelt inte, minsta distraktion som kondomer, en nysning eller bara en oförsiktig rörelse så var det borta igen. Vilket för mig är väldigt främmande, som är van vid att man kan prata i säng, skratta om något går fel eller bara fixa till lite om något blir galet, avslappnat njutande av varandra med andra ord. Kändes som att något helt enkelt inte stämde. Tvivel på om han var attraherad av mig. Han försökte också tänka över en orsak, givetvis störd av detta och jag trodde igen att det bara blev en ond cirkel, att han bara behövde slappna av.
Han behövde åka bort för jobb, vilket ledde till några månader av hett textande men även så mycket kärlek, humor och delande av livet genom videosamtal och samtal. Närhet började växa fram, kärlek istället för den inledande förälskelsen. Väl tillbaka tillsammans med mer tid att reda ut "problemet" så fungerar det bättre ibland, sämre ibland. Då båda kom ur långa relationer med andra tänkte jag liksom att vi bara behöver "lära om oss", lära oss vad den andra tycker om..Han har bara haft en tidigare partner medan jag haft många fler, jag trodde på något vis att jag kanske var sämre än hans förra eller att han förväntade sig att saker skulle vara på något visst sätt istället för att ta reda på det som jag tycker att man normalt sett gör. Samtidigt som jag kände att jag fick rätt lite i gengäld, genom ord ja men genom handlingar nej. Det är något som inte riktigt "stämmer". Samma känsla som förut. Tvivel på ifall attraktionen fanns även om han säger att han älskar mig och min kropp. Kändes som att direkt saker hettade till och kläderna började komma av så fanns helt enkelt inte gnistan längre. Okej, min figur är väl inte den vackraste världen sett enligt skönhetsidealen men den är min, jag känner mig snygg. Känner att det inte ska vara såhär, det har inte känts såhär med tidigare män. Är känslig för att läsa av människor och den glöd jag vanligtvis har mötts av från män.. Där man känner att han vill ha en.. Finns liksom inte nu.
Så han har funderat av och till och varit till läkaren för att försöka se om det är något fysiskt fel, lite låg testosteron men inom vad som är normalt, inga fysiska fel alltså enligt läkaren. Så igår.. Kommer han med vad han tror är förklaringen, förra året var stressigt och han har sett väldigt mycket porr helt enkelt för att koppla av från det..Och det är som att bitarna faller på plats.. Avsaknaden av attraktion.. Även om han säger att attraktionen finns där, så kan jag inte känna den. Han säger att vi kan komma över det, att det inte är jag utan att han verkligen älskar mig och allt han gör för mig visar att han verkligen gör det, blicken i ögonen.. Men attraktionen.. Den finns där för mig, ända tills jag känner att han inte är med längre, då dör gnistan för mig också. Det som funkar är om jag gör det mesta av jobbet och så att säga tar hand om honom fram tills det är dags att stoppa in den, men jag känner liksom att det hör till att man ska tända på och vilja ta på varandra istället. Endast penetration som målet för hela akten har liksom aldrig funkat för mig, även om det är mysigt så "gör det inte jobbet" helt enkelt.
Vet inte riktigt var jag vill komma med den här tråden, kanske ha hjälp att reda ut röran i mitt huvud, skriva av mig lite. Någon annan som upplevt erektionsproblem efter för mycket porr? Fattar ju att det bara är i hans huvud men samtidigt undrar jag om jag vill det här, jag vill inte "fixa" någon, även om jag älskar honom och hjärtat skuttar i bröstet varje gång vi rör vid varandra. Porr i sig är inget problem för mig, har sett något själv också under åren. Det enda som stört mig är om mannen väljer det över mig, vilket han inte gör. Jag vill ju bara att han ska känna likadant som jag gör . Det verkar han göra, tills det är dags.. Jag skulle bara vilja slappna av och njuta av det vi har. Problemet är väl att även om vi båda är väldigt kära så känner jag att jag inte "duger" eller räcker till på grund av den intima biten, samtalet igår gjorde mig väldigt ledsen..Känns som att det finns två problem, inte bara att han inte får upp den utan att det känns som att han inte tänder på mig trots att han säger det.
Ja, ni vet, när livet är alldeles rosaskimrande och fjärilarna i magen lever livet och man är så lycklig som man inte visste att man kunde vara, både för mig och honom.När det kom till den intima biten ville det inte riktigt fungera. De första gångerna var alldeles underbara med alla känslorna, härligt tonårshångel och utforskande kyssar
Men när det kom till att få in den.. nix. Slapp. Prestationsångest trodde jag och försökte bara koppla av och hjälpa till så gott det gick med att få upp den / hålla den uppe utan att lägga någon press på. Flertal försök men det funkade helt enkelt inte, minsta distraktion som kondomer, en nysning eller bara en oförsiktig rörelse så var det borta igen. Vilket för mig är väldigt främmande, som är van vid att man kan prata i säng, skratta om något går fel eller bara fixa till lite om något blir galet, avslappnat njutande av varandra med andra ord. Kändes som att något helt enkelt inte stämde. Tvivel på om han var attraherad av mig. Han försökte också tänka över en orsak, givetvis störd av detta och jag trodde igen att det bara blev en ond cirkel, att han bara behövde slappna av. Han behövde åka bort för jobb, vilket ledde till några månader av hett textande men även så mycket kärlek, humor och delande av livet genom videosamtal och samtal. Närhet började växa fram, kärlek istället för den inledande förälskelsen. Väl tillbaka tillsammans med mer tid att reda ut "problemet" så fungerar det bättre ibland, sämre ibland. Då båda kom ur långa relationer med andra tänkte jag liksom att vi bara behöver "lära om oss", lära oss vad den andra tycker om..Han har bara haft en tidigare partner medan jag haft många fler, jag trodde på något vis att jag kanske var sämre än hans förra eller att han förväntade sig att saker skulle vara på något visst sätt istället för att ta reda på det som jag tycker att man normalt sett gör. Samtidigt som jag kände att jag fick rätt lite i gengäld, genom ord ja men genom handlingar nej. Det är något som inte riktigt "stämmer". Samma känsla som förut. Tvivel på ifall attraktionen fanns även om han säger att han älskar mig och min kropp. Kändes som att direkt saker hettade till och kläderna började komma av så fanns helt enkelt inte gnistan längre. Okej, min figur är väl inte den vackraste världen sett enligt skönhetsidealen men den är min, jag känner mig snygg. Känner att det inte ska vara såhär, det har inte känts såhär med tidigare män. Är känslig för att läsa av människor och den glöd jag vanligtvis har mötts av från män.. Där man känner att han vill ha en.. Finns liksom inte nu.
Så han har funderat av och till och varit till läkaren för att försöka se om det är något fysiskt fel, lite låg testosteron men inom vad som är normalt, inga fysiska fel alltså enligt läkaren. Så igår.. Kommer han med vad han tror är förklaringen, förra året var stressigt och han har sett väldigt mycket porr helt enkelt för att koppla av från det..Och det är som att bitarna faller på plats.. Avsaknaden av attraktion.. Även om han säger att attraktionen finns där, så kan jag inte känna den. Han säger att vi kan komma över det, att det inte är jag utan att han verkligen älskar mig och allt han gör för mig visar att han verkligen gör det, blicken i ögonen.. Men attraktionen.. Den finns där för mig, ända tills jag känner att han inte är med längre, då dör gnistan för mig också. Det som funkar är om jag gör det mesta av jobbet och så att säga tar hand om honom fram tills det är dags att stoppa in den, men jag känner liksom att det hör till att man ska tända på och vilja ta på varandra istället. Endast penetration som målet för hela akten har liksom aldrig funkat för mig, även om det är mysigt så "gör det inte jobbet" helt enkelt.
Vet inte riktigt var jag vill komma med den här tråden, kanske ha hjälp att reda ut röran i mitt huvud, skriva av mig lite. Någon annan som upplevt erektionsproblem efter för mycket porr? Fattar ju att det bara är i hans huvud men samtidigt undrar jag om jag vill det här, jag vill inte "fixa" någon, även om jag älskar honom och hjärtat skuttar i bröstet varje gång vi rör vid varandra. Porr i sig är inget problem för mig, har sett något själv också under åren
. Det enda som stört mig är om mannen väljer det över mig, vilket han inte gör. Jag vill ju bara att han ska känna likadant som jag gör . Det verkar han göra, tills det är dags.. Jag skulle bara vilja slappna av och njuta av det vi har. Problemet är väl att även om vi båda är väldigt kära så känner jag att jag inte "duger" eller räcker till på grund av den intima biten, samtalet igår gjorde mig väldigt ledsen..Känns som att det finns två problem, inte bara att han inte får upp den utan att det känns som att han inte tänder på mig trots att han säger det.
