Hmm... Jag både håller med Ponnymamman och inte. Jag är själv uppvuxen på ridskola, skötte en häst där, åkte buss dit efter skolan varje dag och borstade, pysslade och umgicks med vänner. Varken mockade eller red de flesta dagar faktiskt.
Dock var även min mamma hästintresserad, så det var ju naturligt för henne att vara med och titta på min ridlektion, och något år efter att jag börjat rida började även hon. Så hon tittade på mina ridlektioner och jag på hennes, i övrigt var stallet "mitt" (vilket jag uppskattade enormt - både umgänget med vännerna och tiden tillsammans med hästarna).
Under min dotters uppväxt har det varit helt annorlunda, eftersom jag haft egen häst sedan hon föddes. Hästen var ju min, mitt val och mitt ansvar, men eftersom han hade någorlunda lämplig storlek (islandshäst på 145 cm, så av ponnystorlek) och var snäll och stabil fick ju dottern lära sig rida på honom. Jag hade aldrig några krav på henne - att hon skulle mocka, fodra, borsta, putsa osv, utan hästen var som sagt min och hon fick hänga med om hon ville och göra det hon ville. Och hon ville verkligen - hästen blev mer och mer "hennes", jag blev medryttare på en annan häst för att få rida, och till slut köpte vi ytterligare en häst. Och det var först då - när dottern var femton och vi köpte häst nummer två - som jag började ställa några som helst krav på att hon skulle delta i stalljobbet själv. För då köpte vi ju häst
till stor del för hennes skull, för att hon skulle komma vidare i utveckling och tävlande!
Idag har vi tre hästar, dottern har hunnit fylla nitton och hon jobbar faktiskt med hästar just nu. Hon har en av våra hästar (den vi köpte som "nummer två" för fyra år sen) med sig i stallet där hon jobbar, och den sköter och tränar hon ju helt själv - dock följer jag med dit ibland på helgerna och går/springer med när hon rider ut en sväng. Inte för att hon behöver sällskapet, utan för att jag tycker det är trevligt och gärna vill träffa vår häst då och då!
De två hästar vi har "hemma" hjälps vi åt med, men jag tar nog ett större ansvar för mockning osv trots att en av hästarna är dotterns. Har dock känt att hon behövt lite hjälp och stöttning för att orka med dels nytt jobb och dels ny unghäst. Så jag har helt enkelt prioriterat att hon skall hinna rida sin unghäst också, efter att arbetsdagen är slut.
Jag är säkert på många sätt en "serviceförälder" - har ju bland annat tillryggalagt rätt många mil som tävlingschaufför - men det har också gett mig möjlighet att hålla på med mitt eget hästintresse. För jag har också alltid prioriterat att hinna rida själv.