På väg in i väggen

[Tippan]

Vad gör man med hundarna när man är på väg in i väggen? Allt är så mycket nu och jag hinner inte med dem

Jag funderar allvarligt på att göra mig av med en av dem, men hur ska man kunna välja?

Jag har en yngre underbar, lättsam och mumsig tjej som jag vet har framtiden för sig. Att vara med henne är att så lätt vara hundägare och jag njuter hela tiden.

Sen har jag min äldre som är lätt på det viset genom att hon är lydig och så där. Men hon kräver fortfarande oerhört mycket tid och det blir ingen tid över till den andra hunden eftersom att hon kräver så mycket engagemang hela tiden. Vissa dagar känner jag att jag tar bort henne, vissa dagar att hon fortfarande har så mycket kvar att ge.

Men summan av kardemumman är att med min arbetsbelastning som är nu så hinner jag inte med båda

Jag inser ju att det säkerligen finns många bra köpare för den yngre, men samtidigt så är det hon jag vill behålla mest. Den andra skulle bo bra ute på landet, men samtidigt så är hon ju min tjej som jag haft så länge och det känns så oerhört elakt att svika henne.

Jag började att fundera på detta igår natt och jag känner mig väldigt väldigt splittrad. Som det är nu så är det bara rastning och motion som jag hinner med, jag hinner knappt träna och det är ju det jag vill göra...

Just nu så försöker jag få tag på en gammal kompis som bor på landet. Kanske hon skulle vilja vara "stödfamilj" åt min äldre hund och ha henne när det passar. Om hon säger nej så vet jag inte vad jag ska göra... Vad ska man göra?

 

[Gnist]

Sv: På väg in i väggen

Dagmatte eller någon form av fodervärd under en kortare period är väl de alternativ, som känns rimliga om du inte ska sälja hunden.

 

[fjutten]

Sv: På väg in i väggen

Jag tycker det är jättebra att du funderar på det här. Det är beundransvärt att tänka i de banorna, både för att förbereda sig om det blir så och att faktiskt ha hundarnas bästa för ögonen

Men känns det som att du kommer ha stor belastning på jobbet lång tid framöver? Ser du något slut på att vara påväg in i väggen?
Om det är något mer eller mindre tillfälligt så kan du ju skapa en tillfällig lösning för den ena eller båda hundarna, så kan du lämna iväg dom en i taget eller båda samtidigt och se hur det känns.

Jag tror att många hundar (beroende på personlighet mm såklart) klarar av perioder med mkt mindre träning. Men det är ju du som känner hundarna. Verkar de "lida" av att ha det såhär en period?

Hoppas verkligen att det ordnar sig.

 

[Tippan]

Sv: På väg in i väggen

Båda hundarna får det de behöver i motion och sällskap och så. Men jag känner att jag får slita så för det. Det blir ingen mystid över och ingen tid för att träna och ge det lilla extra.

Det är nog mest jag som lider dels för att det inte är roligt att bara rasta och rasta och rasta och sen att "bara" ha hund utan att tävla och umgås med andra hundmänniskor.

Jag har ingen avlastning hemma och vi har flyttat till ett annat område där jag har relativt långt till bra rastställen. Så det blir med andra ord mycket monotona promenader bara. Usch vad deprimerande det låter.

Jag vet att det kommer att vara så här ½ år framöver, sen vet jag inte. Sen lättar det nog.

Jag kan bara inte bestämma mig för viken hund jag skulle behålla. Den ena är lätt att få iväg, men henne vill jag hellre ha, den andra är svårare att få iväg och hon skulle bli mitt dåliga samvete... Kanske om jag fick iväg den yngre hunden fram till sommaren. Men vem vill seriöst låna en hund för så kort tid?

 

[Tippan]

Sv: På väg in i väggen

Jag har dagmatte de dagar i veckan när jag är borta för länge. Men resten av tiden känns bara som rastning och åter rastning. Min äldre hund kräver och kräver och det suger musten ur mig. Vi har flyttat till ett mer tätbebyggt område och det blir bara att gå och gå med hundarna. Att gå till skogen fram och tillbaka tar 2 h. Jag vet inte när jag ska lägga in träna och umgås eftersom att allt tar så lång tid...

 

[Duvan]

Sv: På väg in i väggen

Ska du ge upp någon av hundarna bör det vara den äldre eftersom du helst vill ha kvar den yngre. En lydig äldre hund är fortfarande lätt att omplacera. Det bästa är kanske att hyra in den hos någon det närmaste halvåret. Stå för alla kostnader själv + en slant som tack för hjälpen. Det finns säkert någon lämplig kandidat som kan tänka sig att ta emot den. Kanske någon som just förlorat sin egen kompis, eller har en gammal som inte orkar träna lika mycket som husse/matte vill. Sök på brukshundklubben.

 

[fjutten]

Sv: På väg in i väggen

Ett halvår är ju inte jättelång tid egentligen, men i längsta laget för en hund att bara få rastning och sällskap spec om den är van att arbeta.

Håller med Duvan, om du känner att du har mest gäldje av den yngre så behåll henne och låna ut den äldre ett tag, hör efter på brukshundsklubben. Eller dagmatten eller någon annan som är lämplig att ta hand om din hund ett tag. Men vilken hund som ska iväg ett tag är det ju bara du som kan bestämma, känn & tänk efter vilken hund som du kommer ha mest utbyte av under den här tiden med alldeles för mycket.

Man tycker ju att det borde finnas någon iaf. Hade jag haft valp tex så hade jag mer än gärna tagit emot en vuxen lydig hund att träna med sålänge. Så det borde ju finnas någon, kolla runt lite.

Nu är min hjärna för trött för att komma på någon annan idé, men som sagt, hoppas att det löser sig. Alla lösningar är bra förutom dom som inte funkar..

 

[Lejonelle]

Sv: På väg in i väggen

En stress-skada är inget att leka med, du ska ta dina varningssignaler på mycket stort allvar. Går du över gränsen riskerar du kroniska problem och en mycket långvarig rehabilitering (jag har nu varit hemma på heltid i snart ett halvår så jag vet vad jag talar om).

Det som ska styra är vad som är bra för DIG, inget annat. Är inte säkert att det räcker att omplacera hundarna, har skadan gått långt är risken stor att åtgärderna kommer för sent för att förebygga sjukskrivning. Jag rekommenderar dig att OMGÅENDE boka tid med företagsläkare eller liknande och att följa rekommendationerna som du får.

Läs denna artikel om du behöver mer argument
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=21566

Du kan även besöka denna sida där det finns mycket information + forum där man kan ställa frågor.
http://www.utbrandhetshjalpen.com

Ställ krav på anhöriga och vänner att ställa upp för dig. Du bör vara av med båda hundarna och tänka helt på dig själv, om du verkligen tror att du är på väg in i väggen.

/Lejonelle

 

[Jadzia]

Sv: På väg in i väggen

Behåll den yngre. Du vet egentligen redan vilket val du skulle göra om du vore tvungen. Minns detta "Det ska vara roligt att ha hund". Upprepa det tillräckligt många gånger.

Du sviker inte din äldre hund genom avlivning ( att omplacera knep-hundar är skitsvårt). Ingen hund lider av att vara död och din hund har haft ett gott liv. Hos någon annan hade det livet antagligen varit kortare. Du ska inte ha dåligt samvete för att du inte hinner eller orkar med en hund som behöver daglig terapi för att må bra.

Jag kan förstå hur du känner det och lojaliteten mot den äldre hunden, men till syvende och sist har ni kommit så långt ni kan komma. Du kommer inte att nå dina mål med den hunden.

 

[peter_lundin]

Sv: På väg in i väggen

Instämmer helt i att det skall vara roligt att ha hund (el annat djur) inget blir bättre av att man behåller ett djur man inte orkar med pga dåligt samvete.
PL

 

[lady_vip]

Sv: På väg in i väggen

Usch... Hinner inte skriva något bra svar, men som andra säger, det ska var roligt... Hur gammal är din äldsta? Du borde ju lätt kunna låna ut henne om hon är tränad och väluppfostrad, även om hon är knepig. Jag bor långt i från, annars skulle jag gärna avlastat lite.

//E

 

[Tippan]

Sv: På väg in i väggen

Nu svarar jag många med samma knapp... Jag vet att det är jag själv som mässar att det ska vara roligt att ha hund. Jag vet inte hur många gånger jag sagt det.

Jag vet att jag orkar med den äldre hunden om jag bara har henne. Hon är ju uppfostrad men lite knepig som gör att det är enklast att ha henne som ensamhund. Men nu har jag ju två Hon är snart 8 år och realtivt fräsh och i bra kondition. Det är ju heller inga problem att tävla henne i bruksspår, viltspår, lydnad eller så apportera med henne om man känner för det. Men samtidigt så passar hon inte med vilka människor som helst. *suck* Den yngre smälter nog in vart som helst för hon är Hund 1.0 och har inga hemliga knappar eller sånt.

Tyvärr har jag ingen avlastning att få av min omgivning. Jag är utflyttad och nyinflyttad, jag har helt enkelt inte det kontaktnätet. Min pojkvän kan motvilligt gå och kissa hundarna om det behövs. Men då ska det verkligen behövas och det är ingen större avlastning, utan bara nödvändigt.

Usch jag vet inte vad jag ska skriva. Mycket tankar...

 

[Jadzia]

Sv: På väg in i väggen

Fråga dig själv...vad kommer du att ångra mest om några år. Är det att du gav bort den blivande stjärnan eller att du tog bort den gamla som egentligen var färdig.

Jag avgudar min egen knäppa hund, men om jag satt i din sits och hade att välja mellan en tävlingshund med potential och Evita så skulle det nog vara Evita som fick stryka på foten. Speciellt om hon vore åtta år. Det skulle liksom inte vara värt att lämna bort en riktigt bra hund för att få några extra år med koko-vovven. Men jag skulle sakna henne oerhört.

 

[peter_lundin]

Sv: På väg in i väggen

Se till dig själv, vilken hund kommer du ha mest glädje av.
PL

 

[cindypindy]

Sv: På väg in i väggen

När min sambo krashade ( Då bodde vi inte ihop) så turades hela släkten om att ha hunden (Alla kände hunden och hunden kände alla )

Vi satte upp scheman som för skilsmässo-barn.
Visste att sambon en vacker dag skulle må bra igen.

Tyvärr hann hunden börja må dåligt pga husse. Magkatarr mfl problem.

Hur har du det med släkt och vänner?
Separationen med ena hunden kan ju bli ännu en jobbig grej för dig?
HUnden var allt min sambo tänkte på när han mådde bra.

Och är idag glad att hunden har ännu bättre relation med resten av familjen.

Lycka till!! Känner med dig.

/Cindypindy - som loggat på efter drygt ett år och är kravlare igen

 

[Milosari]

Sv: På väg in i väggen

nu känner inte jag din hund, men har fått uppfattningen att hon inte är en problemhund hela tiden, utan i den omgivning hon är i nu. därför borde det inte vara helt omöjligt att omplacera henne en kortare eller längre tid. hur som helst, ska du behålla en hund ska det vara den yngre. hon har framtiden för sig medan den andre ändå inte har allt för många år kvar på topp.

kolla också upp med din uppfödare ang den yngre hunden. kanske säger hon nej, men det skadar inte att fråga och i så fall hade det ju löst en himla massa problem.

en stor kram från en annan tröttis.

 

[Tippan]

Sv: På väg in i väggen

Jag ska träffa en bekant nästa vecka. De bor på landet. Skulle de bara vilja ha henne någa veckor så skulle det kännas bra.

Jag vet ju vilken hund jag borde behålla, men alternativet för den andra känns inte bra. Jag har redan tagit bort en hund i förtid och det är det hemskaste jag gjort, så skulle jag göra det igen så skulle det bara innebära ångest. Det känns också lite hastigt eftersom att jag börjar klappa ihop nu, det är inget som pågått länge (som tur är) men jag känner att det är helt ohållbart...

 

[Tippan]

Sv: På väg in i väggen

Ingen släkt och inga hundlösa kompisar så att säga. Innan jag flyttade så hade jag mamma. Då kunde man ju iaf sticka iväg en dag. Nu har jag ju inte ens möjlighet att vara borta ens en dag utan att försöka lösa det med hundarna på nått vis. Att hela tiden vara "ensam är stark" börjar bli tröttsamt...

 

[lady_vip]

Sv: På väg in i väggen

Känner igen det där... Mina föräldrar passar också och ställer upp så gott de kan, men när de inte kan då är det kris. Det värsta är att man på nåt sätt ofta får välja mellan "ett liv" (som många andra uttrycker det) och djuren...

//E

 

[Tippan]

Sv: På väg in i väggen

Mmm nu börjar det tära på mina krafter... Nu ska jag iväg igen. Men husse kommer hem vid 18. Då får de kissa en snabbis och får sällskap. Nyss så körde jag ful-rastning. Släppte de på parkeringen där de inte plogat och så lekte de ett litet tag *vips* Så slapp matte röra sig utan jag kunde bara stå och titta på. Det saknades bara en cigg i ena mungipan. Ibland är det synd att man inte röker!